Förra helgens parodiska ögonblick med Micke Nybrink hänger fortfarande i något. En slags gnagande känsla. Sportälskaren i mig har fått nog och kräver att travet får sitt rätta och värdiga utrymme även i tv-rutan.

Jag tyckte vi alla lärde oss en värdefull läxa efter förra helgens V75 Direkt. Micke Nybrink stod som vanligt och erbjöd speltips, men stod för en rejäl pinsam groda efter Top7-loppet där hans förslag i tv-rutan visade sig vara något helt annat än det han innerligt trodde på själv.
För framtiden känner jag därför så här; Prata hur mycket spel ni bara vill under veckans gång, men när väl lördag eftermiddagen är kommen... Tagga ner och lägg fokuset på sporten istället.

Dagens travsport är så förbannat vacker på många sätt. Och jag förstår liksom alla andra att sporten är väldigt beroende av spelet. Därför köper jag att speltänket är så hårt fokuserat inför tävlingarna.
Men. Däremot när väl spelet är igång. När väl lördagen, som jag skriver om framförallt, är här. Skippa spelsnacket.
Då är det upp till folket att göra sin egna bedömning. Söndag kväll kommer listorna ut. Från måndag fram till lördag förmiddag är surret på helspinn hela landet runt om kring V75. Speltänk dit, speltänk dit. V65-sändningarna under fredagslunchen är en enda lång V75-genomgång exempelvs. Alla ger sina förslag, intervjuer görs, information förmedlas och publiceras och spelarna får sin möjlighet att tänka igenom hur de ska göra.
Men när däremot V75 har satts igång; lägg ner allt jäkla spelsnack i både tv som tidningarnas livechatt. Det är så förbannat ointressant och tjatigt. Inte minst när V75-2 har körts och tv-sändingen börjar promota V86-tävlingarna onsdagen därpå. När det ena spelet är förbi och igång, börjar vi rulla igång det andra.

Där och då räcker det. Sporten får alldeles för sällan något utrymme idag. Jag skulle vilja dra det till att det är fördelat till 95% spelet och 5% sporten i tv-rutan. Så pass är det.
När väl V75 har startat, då skippar vi all spelfokus och galenskap. Låt oss njuta av sporten istället, för en gång skull. Och låt mig slippa se Micke Nybrink göra bort sig i tv-rutan igen, när han råkar försäga sig att det han föreslår är långt ifrån det han själv spelar.
Lördagens direktsändning och händelse var ren och skär parodi. Och det är fortfarnade väldigt märkligt att det inte blivit rubriker. Micke Nybrink står inte i den där studion gratis. Han får betalt för att dela med sig av sina tips och speltankar under tävlingsdagen. Men när han själv inte följer det han säger ut, är det inte rätt illa då...?
-----
Niclas Andersson har blivit en del av Travronden-familjen. Andersson är mest förknippad av sitt gamla uttalande där han stoltserat menade på att Jessica Almenäs är travsportens enda superstar. Nog har han fått mycket skit för det, fullt rättmätigt.

Nu verkar dock Niclas Andersson testa nya banor, nämligen travsportens och inte rampljusets.
I fredagens Ronden skrev han en välskriven och bra krönika, men dessvärre kan jag inte ta mig till det för fem öre. I krönikan skrev Andersson om att travsporten måste förenas. Vi är en familj och den och den och den borde hyllas mer för sitt arbete och bla bla bla. Trots att krönikan var bra i sig, satt jag mest bara och virrade på huvudet.
Ungefär som om Donald Trump skulle få en ledarspalt i Feministiskt Initativs månadsmagasin (om dom nu har ett...).

Det går knappast att ta seriöst.
-----
'Stjärnkusken' är i farten med säsong två på TV4. Programmet sänds på bästa sändningstid under torsdag kvällar och med tanke på första säsongens succé såg man verkligen fram emot andra säsongen.
Jag är nästan ledsen över att låta negativ om ditten och datten hela tiden, men just 'Stjärnkusken' och säsong två är långt ifrån första säsongens kvalité.

Ett gäng C-kändisar med en bossande Lennart Forsgren var inte min grej. Det var rent av tråkigt att se programmet och tyvärr lär jag inte bidra med mer tittning än så. Mycket synd, då 'Stjärnkusken' var en väldigt bra idé och möjlighet för travsporten att ta sig in i stugorna.
-----
Kan helgen bli bättre? Knappast.
Som travnörd njuter man av vad som komma skall den här helgen. Tävlingsdagen på Solvalla håller kanonfin klass och dessutom bjuds vi på mycket fin sport nere från Frankrike. Bara att se och njuta.
-----
Under fredagskvällen är det dags för Hästgalan där fjolårets framgångar ska prisas och hyllas. Här listar jag de nominerade samt de jag tycker ska vinna.

• Årets komet: Clara Jonasson, Kevin Oscarsson, Sofia Adolfsson, Malin Bergström
  Min vinnare: Svårt att utse men den jag till sist väljer är Kevin Oscarsson. Oscarsson körde bland annat till sig en andraplats bakom Nuncio i Jubileumspokalen med Explosive de Vie, en häst han för övrigt hade ett fint år med. Flyttade under året till stall Stefan Persson.
• Årets tvååring: Coin Perdu, Current Affair, Executive Caviar, Vanquish Kronos
  Min vinnare: Coin Perdu är solklar vinnare av det här priset. Kommande storstjärna.
• Årets treåring: Darling Mearas, Deimos Racing, Grant Boko, Policy of Truth
  Min vinnare: Svårt att lista ut en av dessa fina hästarna, men till visst fastnade jag för Kriterievinnaren Deimos Racing.
• Årets fyraåring: Galactica, Readly Express, Otrabanda, Target Kronos
  Min vinnare: Readly Express följde upp sin framgångrika treåringsäsong med att stråla än mer som fyraåring. Seger i Derbyt samt Europaderbyt säger allt. Trots att de övriga gjorde det bra ifjol, var där ingen av dessa som mätte sig med Readly Express
• Årets sto: Jetset, Darling Mearas, Galactica, Otrobanda
  Min vinnare: Otrobanda fick lite av sitt genombrott ifjol efter en något svag debutsäsong som treåring. Segrare av Stoderbyt samt tvåa i Drottningpokalen.
  Årets kallblod: Tand Tuff, Odin Tabac, Månprinsen AM, Uggla I Mossen
  Min vinnare: Tro det eller ej, men till och med jag som inte är särskitl förtjust i kallbloden har ett starkt minne; nämligen Odin Tabacs seger i SM. Förtjänar den här utmärkelsen.
• Årets Äldre: On Track Piraten, Sauveur, Call Me Keeper, Dante Boko
  Min vinnare: Svårt att utse en av dessa stjärnorna, men visst förtjuste On Track Piraten oss alla en hel del ifjol och än så länge verkar det fortsätta så över 2017. Hans R Strömberg gör ett kanonjobb med Piraten som är V75-konungen för dagen.
• Årets tränare: Svante Båth, Stefan Melander, Daniel Redén, Peter Untersteiner
  Min vinnare. Svårt det här med... Daniel Redén hade ett otroligt år, men det går inte att blunda för travsportens mest hängivna själ, Tarzan. Med sin Nuncio ägde han eliten ifjol.
• Årets kusk: Erik Adielsson, Örjan Kihlström, Ulf Ohlsson, Björn Goop
  Min vinnare: Örjan Kihlströms segrar med Nuncio och framgångarna med Propulsion väger tungt. Dessutom rusade han runt på världsrekordtid med Delicious. Kung Örjan.
• Årets häst: Nuncio, Readly Express, Propulsion, Coin Perdu
  Min vinnare: Där finns bara en vinnare av dessa fyra och vi vet alla vem det är.
• Årets kung: Alltid Krusen.

Martin Engström

Nej, det vill sig inte på V75. Det är alltid något som jävlas. Eller så är jag bara helt fel ute. Förra helgen spikade jag 7 Aileron i V75-1 på Bergsåker och han var förstås tvåa över mållinjen och på Åby spikade jag 2 Even’s First Boy i V75-1 och 7 Basic i V75-4. Even’s First Boy var trea i mål och Basic tvåa. Det här med att spika favoriter är inte alltid så jävla bra. Jag måste tänka om.

Torbjörn Jansson levererar vinnartips på löpande band på sin Twitter. Han skrev häromdagen att 9 Origo Tilly skulle med på kupongen i V75-1, trots att det skulle bli ett tungt lopp. Jag trodde inte på varken Jansson eller Origo Tilly och lämnade därför ekipaget utanför kupongen. Man fick inte ens plats som reserv. Jansson visste dock vad han snackade om och vann också - om än på målfoto.

Det var inte många som trodde på 7 M.T.King Of Cash innan loppet. Jag trodde att det skulle bli för tufft – trots att han är starkast i stallet. Sen fick man höra att banan var otroligt tung för dagen och vem gynnar det om inte den starkaste hästen i fältet? M.T.King Of Cash trivdes som fisken i vattnet och var totalt överlägsen. Segermarginalen blev fyra längder. På tung bana!

Inget ont om 14 Makera (V75-3), 4 Alwaysinblackpedia (V75-4) eller 2 Magic Happens (V75-6) men dagens höjdpunkter var – förutom M.T.King Of Cash – 10 Obi Wan (V75-5) och 5 Master Crowe. Obi Wan bjöd på en ordentlig slutrökare och imponerade stort. Han har nog inte varit bättre än nu. Och Master Crowe tuggade i sig både bana och motståndare och var överlägsen.

Singelstrecken svek, men det är trots allt en liten nöjd känsla inombords så här några minuter efter att V75 är över. Möjligen är jag härdad av misären, men inte minst avslutningen med Petri Puros storstjärna fick en att le.

Jag var aldrig ens halvnära att singelstrecka inledningens favorit, Even's First Boy. Som Origo Tilly varit på slutet och tongångarna från Torbjörn Jansson, var helt given att låsa loppet med - och det var fullt befogat.
Favoriten svek och istället var det Origo Tilly som tampades hela vägen in mot Emmett Brown (Johan Untersteiner), där endast målfotot till sist skiljde de båda åt. Seger för Origo Tilly...!

...men Johan Untersteiner skulle ta snabb revansch i V75-2.
Med sin M.T. King of Cash visade han återigen att hästen är bästa hästen i fältet, liksom senast på Jägersro. Det blev aldrig särskilt spännande det här. Partizan Face (Adrian Kolgjini) styrde och ställde fältet större delen av loppet, galopperade till sist bort sig.
En av mina två följeslagare, Amphibian Madness, föll i galopp innan loppet ens gick iväg och där dagens start förstördes innan det ens hade startat.

I stoloppet hade jag goda förhoppningar på omgångens måstestreck, Pearl Face (Erlend Rennesvik). Hästen fick en lugn inledning, men föll liksom många övriga till sist i galopp. Pearl Face stod sedan för en stark upphämtning och kunde sluta trea.
Vann loppet gjorde istället en svepande Makera (Peter Untersteiner) tätt före stallkamraten Lonely Star (Jörgen Sjunnesson).

Många spelare höjde lite frustrerat på ögonbrynen när ledande Alwaysinblackpedia (Frode Hamre) släppte över ledningen till storfavoriten Basic (Björn Goop) med varvet kvar. Tji fick dom.
Basic var långt ifrån lika bra som hon kan vara och istället var det Alwaysinblackpedia som kunde spurta förbi över upploppet, efter en perfekt resa i rygg sista varvet. Väl kört, Hamre.

I Gulddivisionen repriserade Flemming Jensen senaste insatsen på Jägersro för Obi-Wan och spurtade ned hela fältet över upploppet. En aningen svag Gulddivision där ledande Nothing But Class sjönk bak i fältet mot slutet och var långt ifrån så bra som spelarna hoppades på.

Rikshästen, Can Lane (Johan Untersteiner), hoppade bort sig när bilen släppte fältet i V75-6. Persimmon Face (Stefan Söderkvist) tog direkt hand om ledningen, men hoppade även han. Istället var det Magic Happens (P Untersteiner) som tog hand om ledningen, och där Björn Goop bakom Bowling Triple X. övertog efter en vaken svepning som såg ut att överrumpla Peter Untersteiner.
Med varvet kvar valde en lugnt körandes Qahar Q.C. (T Jansson) att köra framåt, men föll återigen i galopp. Frustrerande! Över upploppet ledde fortsatt Bowling Triple X., men den tidigare överrumplade Peter Untersteiner var den som skrattade sist. Med sin Magic Happens kunde han ta sig förbi ledaren över upploppet och vann till sist enkelt.

Avslutningen blev dock en mörk historia för herre Untersteiner, där han med sin Hades Håleryd galopperade.
Tog över ledningen gjorde istället dödenspositionerade Hank von Håleryd (J Untersteiner) (min andra följeslagare!) som lämnade övriga fältet något i sista sväng med Master Crowe (Peter Ingves) utvändigt om sig.
Petri Puros näste storstjärna visade just vilken talang hästen besitter, när han enkelt gick förbi en trött Hank von Håleryd och där Ingves bjöd på sin klassiska segergest.

Till sist:

• Fem rätt på systemförslaget. Föll alltså på singelstrecken Basic (V75-4) samt Qahar Q.C. (V75-6). Självfallet oerhört dystert.
  Samtidigt får jag väl i dessa härdade V75-tider hitta något positivt, och det är nämligen att mina kaxiga avslag på förhand var rätt. Varken Art On Line eller Digital Archive hade med segern att göra i sina vardera lopp. Alltid något det...
• Senast Åby arrangerade V75 var 17 december. Då kom där 3 205 besökare. Idag dök där upp 2 719 enligt Svensk Travsport.

Avslutningsvis ska jag reagera lite på det vi fick höra i V75 Direkt idag.
Micke Nybrink lämnade som vanligt ett Top 7-förslag och när väl loppet var över såg det länge ut som att hans förslag hade gått in. Per Skoglund studsade runt i studion glad som en speleman - samtidigt som Nybrink stod still med en uppgiven blick. Han hade nämligen spelat helt annorlunda.
Istället sade Micke Nybrink: "Nej, jag lämnade inte in. Jag körde lite annorlunda på mitt egna".

Jag tycker om Nybrink. Han har alltid varit uppskattad i mina ögon. En frisk fläkt som inte är rädd för att säga vad han tycker och tänker.
Däremot har jag inget direkt förtroende för honom längre som spelexpert i tv-rutan. Efter det citatet finner jag det obegripligt hur han i fortsättningen kan stå där obekymrat och gorma ur sig systemförslag hit och spelförslag dit. Personligen kommer jag i alla fall ta spelexperten Nybrink med en rejäl klackspark.
Nu var det inte förvånande, men jag tycker minst sagt det hade varit på sin plats ifall Per Skoglund hade ifrågasatt Nybrink i studion - istället för att lida med honom. Han hade ju inte lämnat in...

Martin Engström.

Örnen flög över sina byten rekordsnabbt och sekunden efter storloppets slut började man längta till nästa. Trots all misär som möter sporten titt som tätt, är det här ändå en stor tid för travsporten. Våren kan bli den bästa på många år.

Nog hade vi från svenskt håll lite segerförhoppningar. Prix d'Amerique skulle inte bli någon promenad i parken för Bold Eagle, inte. Även så här i efterhand kan jag tycka att förhoppningarna var befogade. Svenskarna skötte sig.
Norske Lionel slutade trea, Propulsion fyra och Call Me Keeper sexa. En fantastisk jackpot för stall Daniel Redén och även fast vi redan visste om det, så var det säkert ett gott kvitto för stallet att hästarna hör hemma i yppersta världseliten.

För övriga var det inte mycket att snacka om. Treasure Kronos fick en värdefull erfarenhet och en ordentlig genomkörare som säkert kommer göra gott för hästen i nästkommande starter. Oasis Bi fick ingen tur i löpningsförloppet och då blir det genast tufft att få en hygglig placering i det här loppet. Och får Wild Honey hade det mycket väl kunnat bli framskjuten placering, men där en galopp sista biten saboterade.
-----
Väntat nog var "Örnen" omöjlig att rubba. Som en kungsörn flög han fram och intog kolstybben och roffade åt sig det han ville ha - segern.
Övriga försökte flaxa runt det lovliga bytet (segern) och in mot sista sväng satt Bold Eagle fast och där Örjan Kihlström med Propulsion täppte igen luckan ut.

Det skulle knappast hindra "Örnen" från sitt byte. Franck Nivard tog på sig boxarhandskarna mot Kihlström och styrde ut sin örn som närmast verkligen flög över Propulsion och fick till sist sin lucka ut.
Efter det var det tack och hej. En något historisk stund infann sig när Bold Eagle åter visade att upploppet på Vincennes är hans. "Örnen" såg ut att vara illa ute, men när det väl gällde var Kungsörnen obarmhärtig mot sina ärliga motståndare.

Slutsnackat, jag är den bäste travhästen i världen. Bold Eagle segrade på 1.11,2/2 700 meter, nytt världsrekord. Bara att sitta och rabbla upp den tiden för sig själv gör en bara mer och mer övertygad om att det här var något historiskt.
Visst har Prix d'Amerique haft sina kungar och drottningar genom åren (Ina Scot!), men det här är ju något över det vanliga. Ett världsrekord i Prix d'Amerique ska hyllas och det ska minnas. Kungsörnen gjorde vad han skulle och lite till. Det blir inte bättre än så.
-----
Men, okej. Det går även att hitta några kritiska punkter i det hela. Att ha en häst som Bold Eagle i travsporten idag är både tacksamt och otacksamt.
Det gör nämligen att motståndet bleknar. Även fast Bold Eagle var oövervinnerlig i loppet, trodde jag ändå motekipagen skulle göra lite bättre ifrån sig.

För, låt oss vara ärliga. Utöver Bold Eagle var det inte mycket att hänga i julgranen det här. Vinnarens världsrekord och upplopp var inte det jag tog till mig allra först när loppet var över.
Det var istället en känsla av "jaha, var det inte mer än så här?". För nog hade jag ångat upp mig själv att det här skulle bli en strid. Sen fem minuter senare tog jag till mig vinnaren...
-----
Vad som dock är ljust är framtiden. Våren som kommer. Samtidigt som Prix d'Amerique avgjordes mös Nuncio hemma i Tarzan-land. Och glädjande nog är siktet inställt på Elitloppet nu för Bold Eagle.
Vi får ta mycket skit, vi sport- och spelälskare. ATG fifflar till det titt som tätt, ST styrs av Kalle Ankas vänner, banunderlagen skiftar i kvalité och på tv-rutan har Vinnie byts ut mot ett gäng pingviner som springer runt. Det är på det sättet travet har försökt locka ny publik.

Nu får vi kavla upp ärmarna under våren och ta vara på tiden vi lever i. Våren kan och borde bli den bästa på många år för travsporten. Vi har en jättechans att göra sporten gigantisk. Det sägs ju att travsporten är bland de största i Sverige, men det märks och syns knappt i sportsändningar i TV-rutan eller i media i övrigt. För den ointresserade Svensson är travsporten minst lika liten och betydelselös som bob.

Sista helgen i maj möts världens just nu bästa hästar. Det kommer vara travhästar som är unika i sitt slag. Visst innehåller historien många fantastiska travstjärnor som strålat på banan, men hästar som Nuncio och Bold Eagle är hästar som knappast kommer vart tionde år. Om ens det.
Låt oss nu ta vara på detta. Elitloppet har aldrig haft problem att locka besökare, även fast besökarantalet sviktat något sista åren. Årets upplaga är den hetaste på många, många, många år.

Istället för pingvin-race i tv-rutan vill jag se välgjorda och magiska inslag i tv-reklamen med våra unika travstjärnor. Det är så vi ska locka besökare och även spelare till sporten. Är där något som frustrerar mig är det alla ointresserade som inte ger travsporten en chans. De jag tagit till banan som inför varit enormt pessimistiska, har lämnat den med en ny kärlek i hjärtat. Och med hästar som Bold Eagle, Nuncio och förhoppningsvis Delicious har vi världens chans att skapa den största sporthändelsen i Sverige år 2017.
-----
Mycket kul att se så många svenskar nere på Vincennes. Själv har jag legat i en envis influensa ett tag nu, men det gav mig bara än mer tid att kunna ta in helgens lopp. Överlag vad jag läst så verkar arrangemanget nere i Frankrike vara tusen gånger bättre än det brukar vara på Solvalla.
Entrépriset är en sak, det är så klart anmärkande hur billigt det är att gå på världens tuffaste och största travlopp. Fast är där något jag inte tycker varit illa med Elitloppet, så är det entrépriset. Jag förstår att det kostar några hundralappar. Det borde det göra när världseliten är på plats.

Däremot borde Solvalla verkligen ta till sig och lära sig vad Vincennes lyckas göra. Och varför inte även kolla efter hur de gör i Berlin. Man behöver inte alltid vara unik i sitt slag, det är minst lika bra att ibland kopiera. Något framförallt Solvalla borde göra med sin Elitloppshelg.
Mat- och dryckpriser borde ses över, inte minst. Även fast det är svårt att tillfredsställa 30 000 människor på en och samma gång, så borde man åtminstone försöka göra så alla känner sig välkomna. Det är något jag inte känt av senaste åren jag varit på Elitloppet.
Och det är just det som gjorde att jag till sist ifjol inte ens åkte upp. Jag hade tröttnat på den torra burgaren och köerna.

Ta till er av trav-Europa, Solvalla. Gör Elitloppshelgen till ett kanonarrangemang. Jag vet att ni kan!
-----
Läste om en dom under torsdagen, där en travhästuppfödare blivit dömd för djurplågeri där domen bland annat blev 5 000 kronor i dagsböter.
En fullkomligt vanvettig summa utan begripligt förstånd.
-----
Där fanns så klart flera ljusglimtar från Vincennes, men så klart även en del mörker. I hopplös frustration skrek jag fram Jörgen Westholm-tränade, Apollon de Kacy, när hästen såg ut att vinna Prix Maison Caulieres, men blev till sist besegrad av Cash Gamble.
Cash Gamble, ni vet den där hästen som tidigare tränades av Per Lennartsson men som ägarna flyttade till Fabrice Souloy.

Trots sin avstängning mös Souloy uppe i restaurangen, och lät Phillipe Billiard stå som tränare på hästarna, även fast vi vet att just det är lite på låtsas. Tro fan att Souloy styr båten ändå. Och i vinnarcirkeln fick vi sedan se Cash Gamble med Fabrice Souloy-täcke.
Det är en skymf mot sporten. Det är ett stort fuck you till hela travsporten på största helgen för året. Fabrice Souloy är ett hjärtlöst mörker för travsporten och jag blir genombesviken och låg var gång jag påminns av honom - inte minst just nu när han borde vara historia. Det vore ju på sin plats ifall fler kände så, alla ni svenskägare som fortfarande håller honom i handen.
Ni är minst lika stora hjärtlösa mörker som honom.

Jag läste i uppskattade bloggen Trottosport, som drivs av Henrik Ingvarsson och Lennart Persson, att de varit i kontakt med svenska ägare som stannat kvar hos Souloy. Cash Gambles företrädare, Jim Ekstam, just var den som gjorde mig mest frustrerad i citatet:
"Jag fördömer doping, men alla gör vi misstag i livet", och menade dessutom på att media varit för hårda mot Souloy.

Fel. Att plåga ett djur är inte ett misstag. Det är ett agerande. Och tro det eller ej, men Fabrice Souloy är inte dum i huvudet. Han visste precis vad han gjorde.
Och det gör dessvärre även svenska ägarna som väljer att stanna kvar. För er är det struntsamma hur pengarna kommer in, så länge dom gör det.
Det är inhumant, det är fel och det närmast plågar mig att sådana typer finns i vår vackra sport.

Jag avslutar veckans krönika så,
Martin Engström

Så var det dags att lämna Januari bakom oss och jag tänkte sammanfatta lite kort vad jag tycker har varit mest intressant under denna månad från min sida. Ett par höjdpunkter som jag kommer bära med mig!

Lördagen den 21:a Januari begav jag mig till Färjestads travbana och fick då träffa rikshästarna i Stall Färjestad, Xanthis Amazing & Deepak Am. Detta tyckte jag var väldigt roligt och spännande att få komma nära dessa mäktiga individer, många delägare var på plats och var intresserade vilket var trevligt! Deepak Am gick tyvärr inte så bra i ett lopp innan V 75 men Xanthis Amazing däremot spurtade strålande till ännu en andraplats på V 75 och har visat att hon duger på V 75 och är riktigt bra! För mig är det första gången man är med och äger hästar och när Xanthis avslutade vasst in på upploppet fick man uppleva en häftig stund! Jag stod vid mållinjen och försökte jobba in henne som etta, tyvärr hann hon inte dit men ack så nära det var! Detta med att vara hästägare har för mig tagit travet till en ny dimension då spänningen ökar ännu mer och det blir lite extra speciellt. Peter Strömberg (tränaren) med personal har gjort ett bra jobb med hästarna, vilket jag också vill nämna!

Söndag den 29:e Januari var det dags för Pri D' Amerique och Bold Eagle var väl om inte allas så de flestas favorit denna upplaga, snacka om skaplig press kring kretsen runt denna häst. Själv hade jag hoppats på de svenska bidragen och framförallt Propulsion då det är en liten favorit. Bold Eagle var dock för bra och som han avgjorde på bara några steg in på upploppet, han är helt enkelt grym! Det snackades om att "Bold" ska komma till Solvalla för Elitloppet i Maj och jag hoppas verkligen på det, en duell mellan honom och Nuncio hade varit fantastiskt att se!

Vill bara påminna om att Stjärnkusken på TV 4 har också dragit igång en ny säsong och är ett roligt program att följa, torsdagar klockan 20.00.

Med detta sagt så vänder vi blad och hoppas vi på en ny spännande månad när vi beger oss in i Februari vilket dessutom är sista månaden hästarna är tvungen att gå med skor.

Ta hand om er!

/ Joel