Mor och dotter på V75

Att ha starthäst på V75 är stort. Att ha två stycken är ännu större. Att sedan dessa två är mor och dotter är "helt unikt" som Marcus Jönsson själv beskriver det. 

  Hon var i USA utdömd som tävlingshäst och fick gå till avel redan som treåring trots att hon var i tävlingsmässigt gott skick. Hon blev dräktig med Olimede och såldes på internetauktion till Sverige och den lilla Skånska byn, Mölle. Mannen bakom köpet heter Marcus Jönsson och hästen den heter Volontary Simplcty. Detta var början till en saga som vi ännu inte vet slutet på.

 Marcus, vars enda häst var just Volontary Simplicty fick snart tillökning då Miss Pixel kom till världen. 

- Tanken var att "Volontary" skulle fortsätta som fölmärr men hon var så otroligt glad och fin i hagen. När vi sedan testade henne i vagn så ångrade vi oss snabbt och började istället att starta henne, man märkte att detta var något speciellt.

 Hästen har fått starta på under tre års tid och har inför dagens start 825.000kr på kontot. Hon kommer med två övertygande segrar i bagaget. Trots detta skulle hon vid en eventuell seger rensa ordentligt i kuponghögen för V75-spelarna. Spelarna har gjort Peter Untersteiners hetsiga dam Kash Brodda till klar favorit medan "Volontary" är streckad omkring en procent.

- Det är där någonstans hon ska vara tycker jag, en outsider, samtidigt har hon imponerat på slutet och jag vet inte riktigt botten i henne än säger Marcus med en viss anspänning i rösten.

 Dottern, Miss Pixels väg mot V75 har varit aningen brokig. Om man kollar hästens historik så har den kantats utav många galopper och Marcus medger att hästen inte är den enklaste att ha och göra med.

- Min fru tar hand om Miss Pixel, jag har inte tillräckligt med tålamod säger Marcus med ett skratt och glimten i ögat.

 Även om hästen inte är helt att lita på så har hon visat goda kvalitéer och i sin senaste start utklassade hon sina konkurrenter med en  avlutning på 12,5 de sista 800 meterna. 

- Hon är som hon är och allvarligt talat vet jag inte riktigt vart jag har henne, men det är väldigt spännande och också hon ska ses som en outsider. Jag är nöjd med att ha två stycken hästar på V75 och sedan att dessa är mor och dotter gör det helt unikt avslutar Marcus.

 Det går inte att ta miste på hur stort det är för en liten amatör att praktiskt taget starta hela stallet på det finaste vi har, V75. Att sedan göra det med mor och dotter är inget annat än en saga, en saga vi ännu inte vet slutet på..

/ Sam Andersson.

Dela inlägg:

Kolgjini, den vinröda tråden

I det kalla och ruskiga februarimörkret ställde man sig frågan, "vart är Kolgjinis hästar? Trots att vi var ett par månader in i 2017 hade Stall Kolgjinis hästar endast startat ett fåtal gånger och då var det knappast A-laget som var ute och rastades. In på vårkanten, i samband med att vitsipporna blommade så kom dem ut, en efter en, och som dem gjorde det. Trots lång frånvaro på majoriteten av hästarna städade de av motståndarna totalt!

När vi närmade oss elitloppet började stallformen svikta och faktum är att Stall Kolgjini inte tog en enda seger under hela elitloppshelgen, till publikens förvåning. Hela sommaren kantades sedan av underpresterande hästar och virus, där undantaget givetvis var Dante Bokos knappa men ack så snygga vinst i Årjängs Stora Sprinterlopp.

När det sedan var dags för V75 på "himmaplan" i helgen som gick pratades det givetvis om den sviktande stallformen på Lutfis hästar. Som vanligt när det gäller denna mannen ger han alltid svar på tal och levererar som bäst under press. Redan i första loppet lämnade Olympic Kronos sina motståndare med halva upploppet och sedan var showen igång! Sammanlagt tog stallet hela (5) segrar!

Under söndagen plockande man ut sitt stora framtidshopp, Rajesh Face. Adrian förhastade sig inte det minsta utan lade sig tryggt och säkert i "dödens". Redan in i sista sväng kopplade han enkelt grepp på ledande Deimos Racing och dansade undan på lätta ben, segertiden landade på 1.11.7. Det kommer sannerligen bli spännande att se vad Rajesh Face kan uträtta på framförallt fransk mark framöver.

När vi är inne på Rajesh Face måste vi nämna dennes far och uppmärksamma vilken succè han redan gjort som avelshingst. Fadern är ingen mindre än självaste Raja Mirchi. Lutfi har flera gånger påpekat att de amerikanska avelshingstarna sällan behöver bevisa i närheten av så mycket som de svenska avelshingstarna på en travbana för att bli accepterade. Och vem hade kunnat tro att Raja Mirchi skulle leverera avkommor så som Treasure Kronos, Rajesh Face och derbyvinnaren Cyber Lane? Förmodligen bara Lutfi Kolgjini själv.

Tack Lutfi Kolgjini för att du förgyller svensk travsport!

Sam Andersson.

Dela inlägg: