Efter att ha passerat entrén in till Kalmartravet bjöds det traditionsenligt på varm soppa och allt tydde på att det skulle bli som vanligt, trevligt, när V75 gästar Kalmar. Något det också skulle visa sig bli för vissa, men långt ifrån för alla.

I en tid där allt fler av travbanornas besökare väljer att lämna in sina spel via mobiltelefoner, iPad eller laptops blir resultatet att allt färre lämnar in sina spel i totoluckorna. Kontentan har blivit att köerna minskat samt att banorna inte i lika hög utsträckning behövt ha lika många totoluckor öppna som tidigare. Ikväll på Kalmartravet hade det dessvärre behövts.

Informationshäften delades ut, man var numera tvungen att legitimera sig vid varje spel eller uttag. Man hade satt in extra personal som "floorwalkade" och var behjälpliga med att svara på frågor och registrera dem som tidigare inte haft ATG-konton. Totopersonalen hade fått nya moderna maskiner, nya rutiner. Allt verkade förberett, än dock havererade allt!

Köerna växte, köerna stog still, och stod ännu mera still. För varje person som skulle lägga ett spel i totoluckorna tog det minuter, försvann det minuter. Oron växte sig i köerna och köerna växte. Personalen arbetade på febrilt men det var påtagligt att man inte var bekanta med det nya systemet. Vissa i personalen sträckte sig över till grannen för att be om hjälp, andra suckade uppgivet, alla gjorde dem sitt bästa. En person i mitt sällskap som skulle lämna sitt spel kom tillbaka i vrede efter att inte hunnit lämna in sin bong trots att hen gick till totoluckorna hela tio minuter innan start (alltså c:a fem minuter innan defilering).

Efter att två skrällar, Legend Brodde och Kiss My Lips H.C, fyra respektive en procent, inlett V75 så återstod endast 2394st system av en dryg miljon system. Travbanebesökarna fyllde i sina V5-lappar i jakt på ny framgång och begav sig till totoluckorna, där endast vissa hann lämna in sina bongar. "Detta är skandal!", "kalle-anka-atg", "inträdet tillbaka" var vissa av dem mildare uttyck jag hörde runt om mig, andra lämnade banan i vrede, iskla och besvikelse.

I en tid där travbanebesökarna blir allt färre är det destå viktigare att vara mån om dem som faktiskt är på tävlingarna. Det är också viktigt att alla som besöker en travbana för första gången blir bemöta professionellt och får en trevlig upplevelse. ATG's enorma fiasko under uppersittarkvällen ser tyvärr ut att följas upp med allt fler fiaskon. ATG har mycket, extremt mycket förtroende att vinna tillbaka hos spelarkåren. Man behöver också rikta in sig på att släcka bränder, alltså att samma problematik inte upprepar sig nästkommande V75-omgångar på andra platser i landet.

Jag personligen tillhörde ikväll lyckligtvis den kategori av travabanebesökare som spelar via mobiltelefonen.

Jag personligen tillhörde ikväll lyckligtvis den kategori av travbanebesökare som kunde lämna in V5.

Jag personligen tillhörde ikväll lyckligtvis den kategori av travbanebesökare som satte V5.

Att ha starthäst på V75 är stort. Att ha två stycken är ännu större. Att sedan dessa två är mor och dotter är "helt unikt" som Marcus Jönsson själv beskriver det.

Hon var i USA utdömd som tävlingshäst och fick gå till avel redan som treåring trots att hon var i tävlingsmässigt gott skick. Hon blev dräktig med Olimede och såldes på internetauktion till Sverige och den lilla Skånska byn, Mölle. Mannen bakom köpet heter Marcus Jönsson och hästen den heter Volontary Simplcty. Detta var början till en saga som vi ännu inte vet slutet på.

Marcus, vars enda häst var just Volontary Simplicty fick snart tillökning då Miss Pixel kom till världen.

- Tanken var att "Volontary" skulle fortsätta som fölmärr men hon var så otroligt glad och fin i hagen. När vi sedan testade henne i vagn så ångrade vi oss snabbt och började istället att starta henne, man märkte att detta var något speciellt.

Hästen har fått starta på under tre års tid och har inför dagens start 825.000kr på kontot. Hon kommer med två övertygande segrar i bagaget. Trots detta skulle hon vid en eventuell seger rensa ordentligt i kuponghögen för V75-spelarna. Spelarna har gjort Peter Untersteiners hetsiga dam Kash Brodda till klar favorit medan "Volontary" är streckad omkring en procent.

- Det är där någonstans hon ska vara tycker jag, en outsider, samtidigt har hon imponerat på slutet och jag vet inte riktigt botten i henne än säger Marcus med en viss anspänning i rösten.

Dottern, Miss Pixels väg mot V75 har varit aningen brokig. Om man kollar hästens historik så har den kantats utav många galopper och Marcus medger att hästen inte är den enklaste att ha och göra med.

- Min fru tar hand om Miss Pixel, jag har inte tillräckligt med tålamod säger Marcus med ett skratt och glimten i ögat.

Även om hästen inte är helt att lita på så har hon visat goda kvalitéer och i sin senaste start utklassade hon sina konkurrenter med en avlutning på 12,5 de sista 800 meterna.

- Hon är som hon är och allvarligt talat vet jag inte riktigt vart jag har henne, men det är väldigt spännande och också hon ska ses som en outsider. Jag är nöjd med att ha två stycken hästar på V75 och sedan att dessa är mor och dotter gör det helt unikt avslutar Marcus.

Det går inte att ta miste på hur stort det är för en liten amatör att praktiskt taget starta hela stallet på det finaste vi har, V75. Att sedan göra det med mor och dotter är inget annat än en saga, en saga vi ännu inte vet slutet på..

/ Sam Andersson.

I det kalla och ruskiga februarimörkret ställde man sig frågan, "vart är Kolgjinis hästar? Trots att vi var ett par månader in i 2017 hade Stall Kolgjinis hästar endast startat ett fåtal gånger och då var det knappast A-laget som var ute och rastades. In på vårkanten, i samband med att vitsipporna blommade så kom dem ut, en efter en, och som dem gjorde det. Trots lång frånvaro på majoriteten av hästarna städade de av motståndarna totalt!

När vi närmade oss elitloppet började stallformen svikta och faktum är att Stall Kolgjini inte tog en enda seger under hela elitloppshelgen, till publikens förvåning. Hela sommaren kantades sedan av underpresterande hästar och virus, där undantaget givetvis var Dante Bokos knappa men ack så snygga vinst i Årjängs Stora Sprinterlopp.

När det sedan var dags för V75 på "himmaplan" i helgen som gick pratades det givetvis om den sviktande stallformen på Lutfis hästar. Som vanligt när det gäller denna mannen ger han alltid svar på tal och levererar som bäst under press. Redan i första loppet lämnade Olympic Kronos sina motståndare med halva upploppet och sedan var showen igång! Sammanlagt tog stallet hela (5) segrar!

Under söndagen plockande man ut sitt stora framtidshopp, Rajesh Face. Adrian förhastade sig inte det minsta utan lade sig tryggt och säkert i "dödens". Redan in i sista sväng kopplade han enkelt grepp på ledande Deimos Racing och dansade undan på lätta ben, segertiden landade på 1.11.7. Det kommer sannerligen bli spännande att se vad Rajesh Face kan uträtta på framförallt fransk mark framöver.

När vi är inne på Rajesh Face måste vi nämna dennes far och uppmärksamma vilken succè han redan gjort som avelshingst. Fadern är ingen mindre än självaste Raja Mirchi. Lutfi har flera gånger påpekat att de amerikanska avelshingstarna sällan behöver bevisa i närheten av så mycket som de svenska avelshingstarna på en travbana för att bli accepterade. Och vem hade kunnat tro att Raja Mirchi skulle leverera avkommor så som Treasure Kronos, Rajesh Face och derbyvinnaren Cyber Lane? Förmodligen bara Lutfi Kolgjini själv.

Tack Lutfi Kolgjini för att du förgyller svensk travsport!

Sam Andersson.