Mitt ettåriga kallblod Loke opererade sitt skadade ben den 9 februari på Bergsåkers Hästklinik. Det blev Lokes första riktiga resa i transport och allt gick faktiskt väldigt bra. Han skötte sig prickfritt hela dagen, charmade halva kliniken och operationen blev lyckad. Så himla skönt! Efter det följde boxvila och allt läkte till en början bra, men efter 12 dagar svullnade hela benet upp och blev varmt. Han visade varken hälta eller hade feber, men för att vara på den säkra sidan blev det att tillkalla distriktsveterinären (en lördagkväll, riktigt roligt 😅).

Idag har det gått tre veckor sedan operationen och efter lite medicinering under förra veckan så ser benet ”bra” ut nu. Han har fortfarande en knöl runt där operationen gjorts, men den är hård så det känns som att vi tyvärr kommer behöva dras med det skönhetsfelet.

Men huvudsaken är ju i varje fall att han mår bra och slipper ha ont. Förhoppningsvis kommer han kunna springa fort ändå, men skulle framtiden visa något annat så har jag ju i alla fall en fin häst att titta på. 😛

Som planen ser ut nu kommer Loke inte att säljas, som ursprungstanken var, utan jag behåller honom tillsvidare. Han får stå kvar på gården tills sommaren då jag tänkt skicka iväg honom på något unghäst bete innan det blir inkörning i höst. Sen får vi helt enkelt se vad framtiden har att visa! 😃

När det väl stormas i travet stormas det rejält.
Jag tycker det behövs det också lika mycket som kärleken har sin plats!

Det dröjde inte många minuter eller timmar efter Prix de France förrän stormen var igång. Storfavoriten Face Time Bourbon föll och såg sig förlorad, ett sällan skådat slag.
Nu hade det väl sina anledningar i loppet och där stjärnhingsten var lite väl het i loppet. Vinnaren Délia du Pommeraux är ingen blyg liten ponny. Hon är en stentuff dam på åtta år som hävdar sig väl när Face Time Bourbon eller Davidson du Pont inte har sina bästa dagar.

• Frispråkighet från de innersta kretsarna är det sällan vi bjuds på. Vi som står vid sidan. Man vill ju höra med om hur ägare tänker kring sina hästar och när ett sådant tillfälle som dessa dagarna dyker upp med Antonio Somma så blir jag nästan lite... fnittrig.
  Även fast jag anser att Face Time Bourbon-ägaren är helt ute och cyklar så välkomnar jag det på något underligt sätt. Vi MÅSTE ju få ha lite ordentliga stormar med.

Travsporten är bland det mest lättkränkta som finns och när sporten innehåller en sådan som Somma så blir det ett sjujäkla liv.
Nu tycker jag ju som sagt att han har helt fel för sig. Där finns ingen bättre än Björn Goop till Face Time Bourbon. Sedan är det alltid som så att det är ägaren som bestämmer. Vi andra kan ha våra åsikter utan att göra det till något hatiskt.

Pajaseri behövs lika mycket som puttinuttandet mot aktiva. För en gång skull verkar ju travsporten lite rock'n'roll!

Martin

Vintervägarna är här - vilket vi jublar för!
Jag personligen är verkligen ingen vintermänniska, min kropp mår dåligt av att det är kallt ute och rullstolen kör fast i snön så fort jag åker utanför dörren. Meen, dessa vintervägar är ju guld för oss med häst som endast har byvägar att träna på annars. Underlaget är så himla mycket bättre nu än på sommarhalvåret. Vi har riktigt fina backar att köra i, milslånga turer att välja på och en lång raksträcka att köra intervaller på. Ja, såklart är vi fortfarande efter byvägarna och får bromsa för en och annan granne som råkar hamna mitt i backintervallerna, men oj vilka möjligheter det finns här vintertid. Så himla läckert! Tänk bara om vi hade kunnat haft den här träningsmöjligheten året om. 👌

Alla hästarna är i varje fall igång efter vintervila och Xlnt Chili Tripel är på g igen efter sitt långa uppehåll. Och vet ni vad? Han känns smällfin! Vi kör ännu inga farter, utan endast backe och längre joggingturer - men oj vad läcker han är. Chili är en sån som älskar att träna, han tar alltid i och kvastar med svansen även om vi bara kör en lugnare tur i skogen. Får han vara hel och fräsch tror jag han har mycket pengar att hämta i norra Sverige till sommaren. Vi skyndar långsamt och dagdrömmer om framtida segrar helt enkelt.

Devs Daredevil tränar riktigt, riktigt fint och hade egentligen kunnat starta om bara någon vecka. Men vi vill helst vänta tills det går att köra barfota, han går absolut bäst med den balansen. Fortsätter han kännas såhär kanske vi testar en start med skor också bara för att få se om det möjligtvis fungerar, men det återstår att se. Även han siktas mot att starta ”Norrland runt” i sommar tillsammans med storebror Chili. ❤️

Gamlingarna då?
Greve E. har inte startat sedan november 2017. Han är nu 13 år gammal och egentligen pensionerade vi ju honom från tävlandet för flera år sedan, men nu känns han så fin så vi siktar på att testa någon start ändå. Såhär träningsglad har han då aldrig varit hos oss förut och med lite tur har han i varje fall lite pengar att hämta när breddloppen (😂) kör igång igen. Oavsett så är det kul att se en så pass gammal häst vara så glad i att träna! Han älskar det här och förtjänar en chans till, går det så går det.

L.H.Adventure har även hon hunnit bli tant. Lilla damen som jag gjorde andelshäst av och tog licens med när hon endast var 3 år gammal har nu hunnit blivit 10 år! Alltså vart tog den tiden vägen egentligen?
Precis som med Greven så är hon igång ”mest för kul”, tränar fint och ligger bra i puls. Känns som hon går framåt hela tiden och förmodligen blir det att vi testar kvala och starta med denna tant med. Har man ingen yngre förmåga hemma får man ju helt enkelt testa med det man har, ellerhur? 😛 På Adventure har jag däremot lagt över all ansvar på brorsan då jag tröttat på småstökiga hästar. 😅

De flesta av våra hästar börjar bli till åren och några har väl egentligen passerat bästföredatum. Men vi älskar det vi gör, och våra hästar, så att byta ut de känns långt inne det med. Vi kör helt enkelt på så länge det går, så får vi väl köpa den där unga stjärnan i framtiden.

Livet med häst har sina toppar och dalar, det är då något som verkligen känns av nu. Mitt fina fjolårsföl Loke har skadat sig i hagen och gjort illa benet. En skada på vänster bakben som kommer behöva opereras för att bli bra. Han är bara 9 månader gammal så det känns ju himla tråkigt att börja livet på det här viset, han som egentligen snart var på väg bort till en tränare inför kommande inkörning nu. Istället får man lägga ner tid och pengar på det här, så får man helt enkelt hoppas på det bästa och sikta mot en framtid på travbanan ändå.

Men oavsett så får man ju se det positiva att han ÄR så pass ung just nu, chansen att läka ihop bra är större samtidigt som att det faktiskt bara är en uppskjuten inkörning som blir just nu - inget missat kriterium.

Huvudsaken är ju nu trots allt att han läker ihop och blir frisk, det är det absolut viktigaste just nu. Veterinären säger att det med en operation är en bra prognos och att jag inte behöver oroa mig allt för mycket, så det känns ju skönt.
Vi får helt enkelt ha lite is i magen, äta mycket morötter och drömma oss vidare mot vad nu än framtiden har att ge oss.

Så, håll tummarna för Loke nu! Vi ska ju torts allt vinna det där derbyt om något år så det är lika bra ni lägger namnet på minnet redan nu. 😛

Så här i mellandagstider kan man tro att landet står stilla. I en slags dvala mellan ledighet, Änglagård på tv:n mitt på dagen och mest ingenting. Så är det definitivt inte i travets värld.

Winter Burst rullar på och jag vill egentligen inte argumentera alltför mycket kring det här upplägget. Som jag skrivit tidigare är det fullt frivilligt att båda titta och spela på loppen. Ibland räcker det med att bara stå över och göra någonting annat.

• Vad som dock åter fångat min uppmärksamhet är det här kring landets aktiva som syns i landets rikstidning Expressen.
  Visst är det vid en spontan första tanke en god idé och intressant ifall landets stortränare får kolumner att tycka och tänka kring travsporten. Men sedan när man tänker efter en gång till finner jag ingen som helst begriplighet.

Det slår tyvärr aldrig fel.
9 av 10 texter som sänds ut från stortränarna är någonting negativt. Det finns alltid något att hugga på och något som måste förändras/förbättras/tas bort.
Hade jag som icke travintresserad läst dessa kolumnerna varje vecka hade jag närmast tyckt synd om travets aktiva. Vilken mardröm de verkar leva i hela tiden.

Även vid den här veckans kolumn var Stefan Melander så där Melander som han kan vara. Han hugger lite försiktigt mot allt och alla. Spelintresserade kallas för "tipsnissar" och det finns en slags nedlåtande ton mot spelet mest hela tiden.

• Visst högaktar jag närmast Tarzan. Han är en av travsportens allra största genom tiderna och lever för sina hästar och sin sport 24 timmar om dygnet. För det har jag stor respekt åt honom.

Men veckans "kom in i matchen" kring hans text var stycket om tidigare stjärntränaren Fabrice Souloy.
Denne Souloy som till sist mötte rättvisan och sattes dit. Det var slutsmutsat. Nu är Gu d'Héripré högaktuell för topp 5-placeringarna vid nästa års Prix d'Amérique och med i spelet kring hästen är just Fabrice Souloy.
Och vid sina textrader om hästen valde Stefan Melander uttrycka viss respekt för Fabrice.

Har jag stor respekt för Stefan Melander har jag mest bara en rejäl avsky för Souloy. Därför förvånades jag av att Tarzan, som har så lätt för att nypa åt spelare, kallar denne skandaltränare för "fantastisk tränare". Ja, ordagrant uttryckte han i sin kolumn;
"Souloy är även en fantastisk tränare och han ryktas snart få tillbaka sin franska tränarlicens."

Ett av travets bekymmer är att vi så lätt glömmer bort. Förbundna ögon och välkomnar tillbaka folk som en gång ertappats med "byxorna nere". För att vi en gång för alla ska få bukt med all fusk och skit måste vi väl ändå stå enade mot det? Jag trodde det var en självklarhet.
Att därför kalla Fabrice Souloy för en "fantastisk tränare" efter allt vad denne gjort är närmast ett hån mot hela travsporten.

Jag må överreagera tycker en del - må så vara då.
Men, snälla. Kom in i matchen.

Nu firar vi nyår.

Martin Engström