Summering av Prix d'Amérique-resan 2018: Tronskiftet.

Resan inleddes med Prix de Cornulier-helgen och avslutades förstås med Prix d'Amérique, där vi fick se ett tronskifte i travvärlden, mer om det senare. På resans första travdag, lördagen innan Prix de Cornulier segrade Exotica de Retz med Delphine Beaufils Ernault i sadeln i dagens största lopp, Prix de Pardieu (Gr.II). Det var Delphines första seger i ett semi-klassiskt lopp och tränar gör hennes make Sébastien Ernault, ni vet han som stod för tidernas skräll i Prix d'Amérique när han körde Oyonnax till seger 2010. En trevlig familjehistora med andra ord.

På söndagen den 21 januari var det så dags för Prix de Cornulier, världens största montélopp som rids över 2700 meter. Det var faktiskt första gången jag besökte Vincennes den här tävlingsdagen men trots dåligt väder slapp jag bli besviken. Personligen trodde jag på Bilibili och hade även lirat denne men jag anser inte att spel har någon större betydelse dagar som denna, det är sporten som står i centrum och stor sport fick jag verkligen uppleva. Philippe Allaire-tränade Traders bombade nämligen runt de 2700 metrarna på makalösa 1.11,3/2700 meter, barfotadansandes för allra första gången och gav inte värsta konkurrenterna Draft Life och Bilibili en chans att utmana honom. Det tidigare löpningsrekordet hade Quif de Villeneuve på 1.12,0/2700 meter från 2012 och det sänkte alltså Traders, på egen hand (med hjälp av Yoann Lebourgeois förstås), med sju tiondelar i ösregnet..

Nästa stordag var dagen innan Prix d'Amérique där Grupp-III-loppet Prix du Luxembourg traditionsenligt är dagens sportsliga clou. Segrade gjorde italienska Urlo dei Venti som jag har talat mig varm om tidigare här i bloggen. Jag vet att några gjorde sig en hacka tack vare detta vilket gladde mig, tyvärr tog jag inte själv betalt den här gången.. Jag trodde mest på Uza Josselyn vilken inte fick en lugn stund i ledningen under hela loppet men ändå höll strålande till tredjeplatsen. Både Urlo dei Venti och Uza Josselyn borde vara spännande för nordiska storloppsarrangörer under våren och sommaren; varför inte Elitloppet så småningom? Urlo dei Venti är helitaliensk (även kretsen kring hästen) medan Uza Josselyn är närbesläktad med Bélina Josselyn, är danskreggad (!) och tränas av det schweiziska paret Aebischer, internationellt så det förslår.

Slutligen var det så dags för dagen d, Prix d'Amérique-dagen, dagen med den främsta travsporten på hela året med världens största travlopp Prix d'Amérique som höjdpunkt. I ramloppen under dagen var den som gjorde störst avtryck utan tvekan Arlington Dream som bombade runt i ensam majestät på 1.12,7/2875 meter i Prix Jacques Andrieu (Gr.II) med Yoann Lebourgeois i sadeln. I Prix Camille Blaisot (Gr.II) visade Dexter Fromentro att han fortsatt tillhör de bästa i D-kullen i monté när han reds påpassligt till seger av Camille Levesque, hon visste att hon hade bästa hästen i fältet och agerade därefter.

I själva Prix d'Amérique fick vi se ett tronskifte när svenske Readly Express tog kronan ifrån de två senaste årens årens odiskutable dominant i travvärlden, Bold Eagle. Jag tycker att Readly Express just nu förtjänar att kallas för "världens bästa häst" efter den imponerande segern i Prix d'Amérique trots att han ännu inte har mött till exempel Aubrion du Gers (han får ju inte vara med i Prix d'Amérique eftersom han är valack). Får jag drömma blir det mötet av i Åby Stora Pris i augusti istället; jag är övertygad om att det kloka Åbyfolket gör allt i sin makt för att det ska bli av. Vad har jag då att säga om Bold Eagle? Han kopplade för en kort stund grepp på Readly Express men blev sedermera utkontrad. Enligt mig visade han samma tendenser som han gjorde i bland annat Prix de Belgique, det vill säga att när han ska avgöra så vill han inte det, längre. Den "gamle" Bold Eagle tror inte jag hade förlorat efter den resan. Men ingen skugga ska falla över Readly Express för detta som är en värdig Prix d'Amérique-vinnare 2018 och förmodligen den bästa svenskfödda häst vi sett, hittills. För egen del räddades även resan upp spelmässigt då jag hade förhandslirat Readly Express. Ett stort grattis till hela kretsen till Readly Express, ni har för evigt skrivit in er i travhistorien och årets kusk och tränare känns redan avgjort i skrivande stund.

Om jag ska försöka mig på att ranka resans toppar och floppen så ser min lista ut så här, vi börjar med topparna:

1. Traders: Travade 1.11,3/2700 meter i ensam majestät i Prix de Cornulier och sänkte löpningsrekordet med sju tiondelar, dessutom i regnoväder.
2. Readly Express: Var bara bäst i världens största travlopp Prix d'Amérique och svarade ut den tidigare kungen Bold Eagle efter att denne serverats en perfekt resa.
3. Arlington Dream: Krossade motståndet i Prix Jacques Andrieu efter att ha dragit fältet sönder och samman och landade på grymma tiden 1.12,7/2785 meter.

Vad alla dessa har gemensamt? De har Ready Cash som far; som dessutom tog en dubbel i Prix d'Amérique (Bold Eagle slutade ju tvåa). Inte mindre än fyra vinnare under Prix d'Amérique-dagen var efter Ready Cash: Förutom tidigare nämnda i texten även Eridan i Prix Charles Tiercelin (Gr.II) och Follow You i Prix Leopold Verroken (Gr.III). Det är bara att lyfta på hatten för den europeiske avelskonungen.

Och om jag fortsätter med floppen: Alessandro Gocciadoros styrning bakom Vitruvio i Prix Charles Tiercelin som enkelt höll upp ledningen från innerspår för att sedan släppa till "chanslösa" Easy des Racques, vilket sedermera ledde till att han hamnade i fjärde inner och galopperade i början av upploppet med alla krafter kvar. Den enda i fältet som det hade varit värt att släppa till var Erminig d'Oliverie; om Vitruvio körts av en fransk toppkusk tror jag han hade fått mycket svårt att förlora loppet. Måste dock tillägga att det finns en viss charm i att som i det här fallet; en italiensk häst körs av en italiensk kusk och så vidare.

Avslutningsvis vill jag passa på att tacka alla jag träffade under resans gång, även ni förgyllde den. Vi ses nästa år!