Plötsligt fick vi uppleva ännu ett travlopp där Nuncio inte vann. Det är uppenbarligen en speciell känsla. Det visar om inget annat hur viktig och stor han är för travsporten.
Engagemanget han bidrar med. Det var ett tag sedan svensk travsport hade någon riktig storstjärna. På det här sättet. Om vi nu ens haft det tidigare.

• Med Nuncio är där folk som tycker och tänker till om alltifrån hans hat till snö till att han värmer som en kratta. Han engarerar på ett sätt ingen annan travhäst har gjort, och det handlar om mer än bara hans prestationer på tävlingsbanan. Som vilken storstjärna i fotbollen som helst, för exempel.

"Pappa" Stefan Melander har även han bidragit med show på sitt sätt och de båda har blivit två unika typer inom sporten som vi aldrig haft.
Därför kan jag tycka att det är något respektlöst att mena på att Nuncio nu är "slut" som tävlingshäst.
Plötsligt har stjärnan visat sig vara av kött och blod. En häst som förlorar. Var har maskinen tagit vägen?

Är det så här travsporten blivit? Ja, nog är det så.
Travfolk glömmer fort och idag kan en häst vara storfavorit ena veckan, till att vara totalt bortglömd nästa (läs: Spitcam Jubb, för aktuellt exempel).
Och nu när Nuncio inte är den oslagbare konungen är han inget att ha längre. Hans plats i världseliten är på lånad tid. Travronden valde till och med att ha hästen som "utsparkad" den här veckan.
Och vad jag tror? Ja, inte är Nuncio slut inte. Jag hoppas och tror fortfarande han har i världseliten att göra. Och en stor del av mig hoppas se honom på Jägersro sista tisdagen i juli. För en gång skull.
-----
Micael Broberg är en annan stjärna, och visst är han det på ett helt annat sätt. Han är en färgklick och jag omfamnar sådana som Broberg. I en sport som mestadels känns ganska tam på sina håll och där folk inte visar sina känslor eller vågar uttrycka sig. Där finns alldeles för få Micael Broberg's,

Förra helgen fick Micael Broberg ännu en gång springa till vinnarcirkeln när hans Spitcam Jubb segrade. Och Broberg fortsätter att inte sticka något under stolen.
Nu jagar han en Hugo Åbergs-biljett. Istället för blygsamheten vågar han drömma helt öppet. Och han är allt utom en fegis.

• Och dessvärre nådde jag av den hemska nyheten under torsdagen att Spitcam Jubb utsatts för sabotage. Vidrigt gjort av den skyldige som jag verkligen hoppas får till straff!
  

-----
I helgen körs det inte bara trav i Sverige utan även nere i Frankrike. Prix de Washington med flera profiler, däribland Timoko och Lutfi Kolgjinis Venkatesh.
Tråkigt nog blev det bara ett åttamannafält som gör upp, och vad som är än tråkigare är att halva fältet tränas av Phillipe Billiard. Det vill säga Fabrice Souloy. Och även fast där finns hedershäst och svenskintresse i loppet, så försvann all min energi till att vilja se loppet.
-----
Jarlsberg Grand Prix ser ut att bli ett kanonlopp nästa helg.
-----
Jag har varit kritisk till hur omodern travsporten är på sociala medier. Nog njöt när jag tidigare i veckan fick se Petter Karlsson.
Karlsson, som varit ifrån travsporten på grund av skada, är på väg tillbaka och valde att meddela det på bästa sätt; nämligen genom en välgjord och häftig video. Det skrek både modernt och träffsäkert över videoklippet.
Tumme upp, Petter!
-----
Och även fast historien är betydelsefull och viktig, så är det ren och skär ynnest att följa Åbytravets arbete med nya bygget. I veckan revs gamla läktaren och Sveriges modernaste travarena fortsätter att ta hästkliv mot att fortsätta vara nummer ett i Sverige.

Och lika trevligt är det att se Solvallas arbete med banomläggningen. Plötsligt är där säkert utställda konor på banan som är där för att ingå i bygget och inte som en del i tävlingsovalen.
Men återigen; det är självfallet korkat att nationalarenan ekar tomt under sommaren.
-----
Jennifer Tillman fortsätter att dubbeljobba. Alltså stå i expertrollen ena sekunden för att i andra vara ute och tävla mot konkurrenterna hon varit med och intervjuat.

Jag tycker fortsatt det är helt och hållet obegripligt hur det kan få fortsätta så här - och att ingen verkar tycka att det gör någonting...!

Roligast var det i V86-studion i onsdags när hon stod intill Per Skoglund och surrade och där Skoglund fick påminna henne om att springa iväg. Hon skulle visst plötsligt köra lopp.
-----
Johnny Takter bryter med Lars I Nilsson. Jag vet inte hela turerna, men uppenbarligen ville en hästägare till Nilsson inte att Johnny Takter skulle köra hans hästar.
Varpå Takter nu istället inte vill köra några av Lars I Nilssons hästar alls mer. Snacka om bitterhet.

Det är en självklarhet att hästägare ska få säga sitt. Och om det nu är detta som gör att Johnny Takter surar är det bara att beklaga att han lever i en gammal och fel bild av travsporten.
-----
2018 års Mastersfinal gick så till Östersundtravet. Istället för några av storbanorna blev det i norr storloppet ska avgöras.
Jag kan inte tycka det är mer än helrätt. Norrlänningarna vallfärdar mer eller mindre alltid till stordagarna och de förtjänar ett lopp av den här klassen där uppe.
Nu hoppas vi bara att det lockar utländska stjärnor!
-----
Bästa månaden på året? Utan tvekan juli. Det är rena rama paradismånaden för sporten och publiken.

Inledningen med E3-finaler i helgen, Sprintermästaredagarna i Halmstad, Årjängs Stora Pris, Axevalla med sitt stochampionat och så avslutningsvis rosen på tårtan; Hugo Åbergs! Om vi nu ser till V75-dagarna. Därtill dyker där upp flera fina tävlingskvällar.
Mer eller mindre garanti på topptrav helg ut och helg in. Och visst är det bara en tidsfråga innan ATG hakar på julihetsen och kör V75 Juliboosten hel månad.

På återhörande nästa vecka!
Martin Engström

På ett publikglatt Åmål kördes kvällens V86-omgång och omgången inleddes med två av sportens legendarer...

Ja, för även fast det brukar vara Björn Goop som idag regerar, så är pappa Olle fortfarande i farten. Inte bara på gården i Lökene utan stundtals även på tävlingsbanorna. I V86-1 segrade han med 4 Glenn Boko efter att ha tagit sig till ledningen direkt.
I V86-2 var det dags för legendar nummer två, nämligen Jorma Kontio. Med femåriga kallblodet, 5 Kjempen, var han bara bäst i ett ganska så uddlöst kallblodslopp...

På Åmåltravet är ledningen guld värt. Mer eller mindre en segergaranti.
Magnus Jakobsson tog sig tidigt dit med sin 4 You To Neat i V86-3 och kunde in mot sista sväng till och med köra undan något från övriga fältet.
Den stora favoriten, 6 Wir Ideal (Björn Goop), fick otacksam resa mer eller mindre hela vägen och kvällens start är bara att glömma där.

4 Punk (B Goop) galopperade bort sig direkt och 2 Star Advisor Joli (Kim Eriksson) hade inte en chans att försvara innerspåret i V86-4. Istället var det Leif Witasp med 3 Cool Keeper som drog iväg till ledning och lyckades segra före en spurtande Star Advisor Joli.
Witasp var helt på det klara att det är Åmål som gällde i afton. Ledning och kubba iväg är segerreceptet.
Blott andra segern på två år för Cool Keeper.

V86-5 var på förhand omgångens så kallade mörker. Lågklassigt och en sportslig lågpunkt. Loppet i sig blev dessvärre just så. Från ledningen, här med, segrade 1 Mara Boudream med Peter Untersteiner.
I låga klassen var loppet knappast någon fartfylld historia, men vi fick däremot bjudas på galopper här och var.

Det blev en enkel seger för B Goop och 2 O.M. Don't Cry i V86-6 som segrade - från ledningen.
Mitt hopp i loppet, 8 Julia af Solnäs (P Untersteiner), galopperade bort flera meter i förstasväng och var tidigt borta ur loppet.

Hemmabanan Åmål fick en hemmaseger ikväll och det var inte vem som helst.
Nils Norelius har charmat sönder oss alla med sin 9 Barkevious Mingo (Carl Johan Jepson) och ikväll blev det en rätt enkel seger före 8 Västerbo Arthur (K Eriksson).
11 Aron Palema (Mikael J Andersson) gick snabbt ute i spåren sista halvvarvet, men föll i galopp över upploppet.

Det såg minst sagt upplagt ut för ledande 7 R.K. King (C J Jepson), men över upploppet flög Fredrik B Larsson fram med sin 10 Havbergs Knight som efter kvällens enda sevärda strid vann loppet.
Favoriten, 3 Orlando Triss (Ulf Ohlsson), hade ingen bra dag och får ta nya tag!

• Utan att försöka låta alltför bitter, men kvällen på Åmål var ingen höjdare. Mycket besökare på plats, fin omsättning på spelet - men sportsligt en enda stor gäspig kväll.
  Nog förtjänade inte minst besökarna en roligare kväll.

Martin Engström

ATG.se havererade återigen och bjöd ännu en gång på extrem osäkerhet för spelarna. Det är knappast tryggt och pålitligt att spela på trav via ATG. En högst allvarlig mening som dessvärre verkar tas som en axelryckning.

Jag hade gärna sett fler mörka rubriker i travmedia. Det är alldeles för gulligt hanterande av det här. Medier är till för att rapportera, men även kritisera positiva som negativa händelser. Att ATG återigen gör bort sig, och gör så flera spelare inte får in sina V75-spel, är en praktskandal och något som inte ska få hända så ofta dom det gör idag. Sådant måste lyftas alltmer!

Så där skrev jag i "Eftersnacket V75" efter lördagens omgång. Och jag kan säga att jag, trots efter flera dagars mellanrum, känner fortsatt samma frustration inombords.
Där måste seriöst ske någonting och det måste göra det nu. ATG kan inte fortsätta på det här sättet. Och det kan inte fortsätta att behandlas som en skitsak. För även fast travspelare reagerar med ilska på sociala medier, så är det ändå så att det hela glöms bort efter bara några timmar. Då är allt som vanligt igen. Och visst, där fanns en artikel både på Expressen och Trav365 om skandalen, men jag vill se mörka och stora rubriker. Visa att det inte är okej!

Jag hade en kort dialog med ATG:s VD, Hans Skarplöth, senast ATG.se la ner under en V75-eftermiddag. Och han kunde ju inget annat än beklaga och uttrycka frustration han med, men jag köper det inte längre. För fan, gör skäl för din månadslön!
Att spelsajten havererar var och varannan lördag, STÖRSTA DAGEN PÅ HELA VECKAN, är grovt tjänstefel av ansvariga. Flera tusentals, ja säkert miljontalet, spelpengar försvinner iväg och när V75-1 sedan drar iväg sitter där ilskna spelare som inte fick in sina kuponger.

Jag såg flera som inte kunde lämna in, men som ändå publicerade sina system när V75 drog iväg. Flera hade fått sju rätt.
I ett läge som det här är det rena rama smekmånaden för Legolas. Det borde åtminstone vara det. Men det bolaget har gjort bort sig från första början.

Visst, att charma med en påse popcorn utanför banorna är väl trevligt, men spelsajten känns fortfarande skrämmande amatörmässig och säga vad man vill, men sociala medier är viktiga idag.
Legolas däremot lyser med sin frånvaro. Där kommer iväg ett Twitter-inlägg då och då - men ska man vara en seriös utmanare till ATG måste man brösta upp sig. Visa att man är där och att man har det som krävs. Hade jag varit en i Legolas-familjen hade jag gottat mig och skrikit ut sitt P76 samtidigt som ATG grävde sin egna grav ännu en lördag.

Det känns tråkigt att behöva gnälla ännu en vecka, men det är så här verkligheten är idag. Jag ska inte sitta tyst.

Det enda vi får efteråt från ATG är nonchalanta och trötta kommentarer och en informatör som drar till med samma olyckliga kommentarer som tidigare. VD:n lyser med sin frånvaro. Och kvar sitter spelare som inte fick iväg sina spel och där kompensation aldrig kommer på tal.
För det är just det som måste till, och det nu. Eller ska vi fortsätta glömma och gå vidare?
-----
...och något som stört mig sedan första dagen jag blev en del i travsportens familj är så klart hanterandet av sporten. Ja, utifrån då.
Jag har tjatat sönder mig om hur vår publikdragande och känslomässiga sport tillhör toppen av sporterna i Sverige, men blir behandlat som den fula ankungen.

När jag under söndag morgonen satt och slötittade på Nyhetsmorgon kunde jag inte låta bli att bli irriterad när det var dags för sportsändningen. Det var alltifrån golf till fotboll till nån segling. Men om där var några rörliga bilder eller kommentarer om V75 eller Norrbottens Stora Pris?
Självklart inte. Och när de skulle lyfta fram söndagens sporter var det America's Cup och Superettan som gällde - Grand Slam 75 och E3-kvalen fick inte plats.

Vilken tjatig gubbe jag känner mig som varje gång jag lyfter det här, men det är på tok för dåligt!
När ska travsporten bli en seriös och stor sport? Aldrig.
-----
Midsommarhelgen är väl som en andra julafton för svenskarna. Och det gläder mig att travsporten drar sitt strå till stacken.
Grand Slam 75 blir så klart hyperintressant när Nuncio startar - och midsommaromgången på Kalmar med V75 är alltid en fröjd.
-----
15 års avstängning samt 500 000 norska kronor blev straffet för Fabrice Souloy när norska Domskommitén kom ut med sin dom.
Ännu väntar vi på domen från svenska Ansvarsnämnden, som av någon anledning behöver dra ut på det här ytterligare. Svensken måste ju gå in i semestertider, för tusan! Viktigare än någonting annat.

Domen i sig får vi vara nöjda med. Det mest optimala vore livstids avstängning, men jag kan tänka mig att det här svider rejält för Souloy. Och när det gör det gläds jag.
-----
Stefan "Tarzan" Melander öppnar åter upp för möjligheten att åka till Frankrike med Nuncio i vinter.
Alla minns vi hur "Tarzan" med en allvarsam glimt i ögat hela våren menade på att Bold Eagle minsann aldrig kommer till Elitloppet, även fast kretsen tackade ja till inbjudan.
Men Örnen kom. Nu återstår det att se om "Tarzan" gör detsamma i vinter!

• Och på tal om Bold Eagle så startar han på söndag nere på Vincennes. Dessvärre ingen fullt fält som gör upp och vinstchansen är jättestor för Örnen, men visst ska det bli kul att se D.D.'s Hitman med Björn Goop.

-----
Up And Quick är nu bekräftad till Hugo Åbergs. Ännu ett utländskt bidrag till loppet, vilket alltid är kul. Inte minst ett franskt sådant. Och vem som kör hästen; ja, det verkar ju bli Jos Verbeeck. Hur obegripligt det än är.
-----
Att majoriteten av våra svenska travbanor är omoderna är något vi nog lär få leva med ett tag till. Men tidigare i veckan slog det mig även hur omodernt banorna sköter sina sociala medier. Sin kontakt med besökarna.
Åby har redan byggt till en modern travarena, och sköter även sitt arbete på sociala medierna med bravur. Men bakom där är det pinsamt dåligt.

Inför Elitloppet vaknar Solvalla till och bjuder på någon häftig uppladdningsvideo, men det är allt. Och från de flesta övriga banorna får vi fortfarande se rörliga material från en mobilkamera med dåligt ljud. Det är precis som att travbanorna fortfarande vill leva i en äldre tillvaro.
Sociala medier är viktigt idag 2017. Det lockar och får folk intresserade.
Tyvärr verkar inte alla inse detta, och även fast jag själv inte är någon expert på media så vet jag så pass mycket att kreativa videos och stiliga bilder är en viktig del av vardagen idag.

Däremot blev jag imponerad tidigare i veckan när Halmstad satte igång sin hets inför Sprintermästaren. En välgjord, häftig och lockande video!

Nu firar vi midsommar!
Martin Engström

Tidigare i veckan var 2 Athos Race (Åke Lindblom) den givna favoriten i V86-1. Men efter att 5 Bruno Bagherra (Erik Adielsson) värmt fint och anmäldes barfota runt om, och likaså 6 Ural (Jorma Kontio), gick de två plötsligt om Athos Race som favoriter på V86.
Athos Race hamnade i ledning och där Bruno Bagherra kördes utvändigt. Trots resan utvändigt om favoriten, kopplade Bruno Bagherra greppet rejält om ledaren och gick undan på lätta fötter över upploppet.
Och personligen gladdes jag lite extra då Bruno Bagherra är Joke Face-son!

V86-2 blev en rejäl galoppfest i inledningen där dessvärre mitt hopp, 5 Carmine Am (Markus B Svedberg), var den som inledde "festen".
9 The Lucky One (Ulf Ohlsson) kunde relativt enkelt ta sig till ledning efter 500 meter och efter det var det en promenad i parken för ledaren som tog en enkel seger. Det såg mer ut som ett träningsjobb för hästen. Någon tävling i loppet blev där aldrig efter galoppfesterna.
Och nog skrev jag det här med viss besvikelse efter Carmine Am och hans galopp...

Sveriges största montéstjärna är utan tvekan 1 Nantucket. Ikväll fick både hästen och montén synas på V86 i V86-3. Och som han gjorde det. Tillsammans med Sofia Adolfsson visade hästen åter en gång vem som är montéhästen nummer ett i Sverige.
Vad som däremot var mindre sevärt var det utspridda fältet över upploppet som det verkar bli i vart och vartannat montélopp.

10 Extra Fudge (J Kontio) comebackade ikväll efter över ett år från tävlandet. Ändå var hästen stor favorit i V86-4. Comebacken blev inget vidare för Timo Nurmos-hästen som försökte avancera framåt i tredjespår med 400 meter kvar, men tröttnade tidigt och hade inte med segern att göra.
Istället var där en annan comeback-häst som levererade, nämligen 6 M.T.Lovely Lady (Jörgen Westholm). Från utgångsläget i volten tog sig Westholm till ledningen direkt och höll där hela vägen.
På förhand visste vi redan att klassen i loppet var sisådär. Men i själva loppet underpresterade mer eller mindre alla utom vinnaren och tvåan 4 Ridgehead Ice (Kim Eriksson). Ett riktigt möglopp, som vi säger nere i Skåne.

6 Cikoria Frazer (Tobias J Gustafsson) galopperade snöpligt bort segern senast. Idag tog både hästen och Gustafsson revansch och segrade i V86-5.
Bakom svarade 13 Modern Love (Per Linderoth) för en mycket fin insats som tvåa. Mitt avslag inför, 4 Donna Sisu (J Kontio), galopperade bort sig direkt i loppet.

Raja Mirchi-sonen, 8 Rajesh Face (Christoffer Eriksson), var senast ute i ett snabblopp under Elitloppshelgen mot Fyraåringseliten. Kort distans är knappast hästens favoritdistans och motvilligt fick han bara springa drygt ett varv innan loppet var slut.
Ikväll blev det 2 640 meter i V86-6 och en Rajesh Face som hade uppvisning. Eriksson tog sig tidigt fram till ledningen och kontrollerade övriga fältet på bästa sätt. Auktionsdyringen blir att räkna med till Derbyt...

I ett fartfyllt och minst sagt rivigt V86-7 var det till sist 7 Charrua Forlan (Hans Owe Sundberg) som tog ner ledande 2 Food Money (U Ohlsson). Charrua Forlan stod för en fin insats och var helt klart bästa hästen, där många av motbuden kastande in handduken över upploppet! Det trodde jag minsann inte i spelförslaget... För oss vid sidan var det ett sevärt lopp där det hände ett och annat hela tiden, men sista halvvarvet?
Ja, där syntes det att det trots rutinen på hästarna inte var någon klassig uppställning direkt... Många underpresterade rentav (Quick Fix och Highspeed Call), men en som såg fantastiskt fin ut var 8 Sliding Home (Jennifer Tillman).

Björn Goop avslutade kvällen med 3 Mellby Dashing som fick ta sig till ledning och gick där sedan hela vägen in i mål. Goop fick loppet precis där han ville och körde i ett behagligt tempo.
Rikshästen, 5 Quiz Töll (Thomas Uhrberg), galopperade direkt i starten efter att ha varit tokhet. Svarade för en stark upphämtning.

• Sex rätt för Tillsammans-systemet. Föll alltså på singelstrecket 5 Carmine Am och trodde inte riktigt på 7 Charrua Forlan.

Nya tag på söndag!
Martin Engström

Att gå på trav är alltid en ynnest. Eller, okej. Det enda mörka undantaget är V86-Expresskvällarna där knappt en "kotte" dyker upp. Och där halva den intressanta tävlingskvällen upplevs framför en tv-skärm från en bana 60 mil norrut.

Men den här tisdagskvällen på Jägersro var något utstickande och speciellt.
Min far, som under 90-talet ägde flera travhästar, hittade för några månader sedan äntligen tillbaka till ägarintresset inom sporten och deläger idag tvååriga stoet, Donna Di Damgård.
Ikväll var det äntligen dags för kval. Och visst var det speciellt.

Även fast jag själv inte står med på några papper, så känns det så klart som att jag själv är en del av gänget. Jag har varit med sedan dag ett när farsan min fastnade för Donna di Damgård.
Och är det någonting min far uppskattar djupt, så är det att dela travintresset med mig och min storebror. Gemenskapen till en sport vi alla älskar.

Jag minns dessvärre inte mycket av tiden under 90-talet när vi åkte omkring på travbanor och där farsan hade starthäst. Tydligen har jag suttit i en barnvagn i vinnarcirklar. Men nu är jag så klart med i matchen i allra högsta grad. Detta var inte vilken travkväll som helst.
Tvååringen kördes av Christoffer Eriksson och sprang över 2 160 meter. Efter att ha rumplat till i galopp en bit efter start var det en något lat Donna di Damgård som sprang men där tiden slutade på 1.22,6/2 160 meter.

Nu är kvalet överstökat och visst är där förväntningar. Inte minst eftersom det här är första avkomman från Ragna Opal, som hade framgångar i Danmark.
Förväntningar finns där ju alltid, men efter att ha följt och hört hur fort Donna di Damgård sprungit i träningsjobben så är det bara en tidsfråga innan det blir vinnarcirkel. Den här gången utan barnvagnen!

Trav har alltid varit roligt att följa, men det här var någonting alldeles extra!
Martin Engström