Motgång som gör en stark

Det var förra tisdagens om Johan Karnevi lite ofint gjorde sig ett namn i trav-Sverige. Motgången där kommer garanterat göra honom starkare!

En motgång går att hantera på två sätt:

  1. Ta lärdom av skiten, gräva ner sig två sekunder för att senare bli starkare. I det långa loppet bästa alternativet
  2. Kasta in handduken fullkomligt. Döma ut sig själv och aldrig ge sig själv revanschen/chansen igen

För Johan Karnevi fanns valet förra tisdagen. Med Wish Me Magic i lopp 4 på Axevalla bjöd han på en sannerligen händelserik upploppsraka som i efterhand resulterade i avstängning mellan 30 november-10 januari. Det blev straff för vårdslös drivning.

KARN1

Wish Me Magic-incidenten

Redan dagen därpå var det en förbannat stark Johan Karnevi som uttalade sig för Travronden.
Han lade sig platt och förstod sitt misstag. Vad som hedrade honom och som gör att jag sedan den dagen har stor respekt för honom som yrkesman inom travsporten är hur han hanterade det hela.

Det var helt klart en motgång som kan få en körsven med goda ambitioner att sluta köra travlopp. Jag är väldigt glad över att Karnevi hanterade motgången på det rätta sättet. Han tog lärdom av misstaget och väl i går kväll fick han betalt.

Johan Karnevi satt upp bakom högkapabla Cash And Carry och det hela resulterade i uppvisning med en segergest-rusig Karnevi över målgången.

Jag gläds verkligen åt att han så här dryga veckan senare fick uppleva detta.
Jag är även fullt övertygad om att han är en att se upp med framöver. Motgången han fick förra veckan gör honom starkare framöver.

Grymt, Karnevi

Martin Engström

Stjärnan är ur tiden - minns honom med orättvis värme

På onsdagen nåddes vi via Travronden det dystra beskedet att Wellino Boko drabbats av hjärtstillestånd och gått bort. Jag minns honom både med värme och orättvisa.

Jag gillade verkligen Wellino Boko. Det kan jag förvisso nästan skriva om alla travhästar vi bjudits av, men Wellino Boko var en stjärna från dag ett till slutet. Jag fick äran att se honom i sin främsta prime när han kämpade i Svenskt Travderby 2008. Där och då var man övertygad om storheten kring Wellino Boko och att det var Stig H Johanssons nästa superstjärna i stallet.

Tyvärr blev det aldrig så. Travsporten är lika vacker som orättvis. Hur mycket fint den än kan ge oss så finns dessvärre historierna kring hästar som inte alls haft turen med sig för fem öre. Wellino Boko var en sådan. Han hade bekymmer efter bekymmer och det blev endast 31 starter i karriären.

  • Av de 31 starterna segrade han i 16 och sprang in 4 229 856 kronor. Det är siffror som visar vilken enorm kapacitet han har.

Efter tävlingskarriären verkade han inom aveln och spenderade slutet av livet i Nederländerna. Bland annat lämnade han efter sig Carabinieri som väl även han var en högkapabel miljonär som aldrig riktigt fick rättvisan med sig och slutade alltför tidigt.

  • Om travsporten på ett ögonblick är rättvis och speciell så håller vi en tumme i V75-2 på lördag.

Då startar O.K.Nalan på V75 för andra gången. Femåringen har segrat i sex av nio starter i år och verkar stormtrivas hos Gunnar Bertilsson i Boden.
Ja, just ja... Och så är O.K.Nalan avkomma efter Wellino Boko.

Martin Engström

Pajaseriet behövs också!

När det väl stormas i travet stormas det rejält.
Jag tycker det behövs det också lika mycket som kärleken har sin plats!

Det dröjde inte många minuter eller timmar efter Prix de France förrän stormen var igång. Storfavoriten Face Time Bourbon föll och såg sig förlorad, ett sällan skådat slag.
Nu hade det väl sina anledningar i loppet och där stjärnhingsten var lite väl het i loppet. Vinnaren Délia du Pommeraux är ingen blyg liten ponny. Hon är en stentuff dam på åtta år som hävdar sig väl när Face Time Bourbon eller Davidson du Pont inte har sina bästa dagar.

  • Frispråkighet från de innersta kretsarna är det sällan vi bjuds på. Vi som står vid sidan. Man vill ju höra med om hur ägare tänker kring sina hästar och när ett sådant tillfälle som dessa dagarna dyker upp med Antonio Somma så blir jag nästan lite... fnittrig.
    Även fast jag anser att Face Time Bourbon-ägaren är helt ute och cyklar så välkomnar jag det på något underligt sätt. Vi MÅSTE ju få ha lite ordentliga stormar med.

Travsporten är bland det mest lättkränkta som finns och när sporten innehåller en sådan som Somma så blir det ett sjujäkla liv.
Nu tycker jag ju som sagt att han har helt fel för sig. Där finns ingen bättre än Björn Goop till Face Time Bourbon. Sedan är det alltid som så att det är ägaren som bestämmer. Vi andra kan ha våra åsikter utan att göra det till något hatiskt.

Pajaseri behövs lika mycket som puttinuttandet mot aktiva. För en gång skull verkar ju travsporten lite rock'n'roll!

Martin

"Kom in i matchen"

Så här i mellandagstider kan man tro att landet står stilla. I en slags dvala mellan ledighet, Änglagård på tv:n mitt på dagen och mest ingenting. Så är det definitivt inte i travets värld.

Winter Burst rullar på och jag vill egentligen inte argumentera alltför mycket kring det här upplägget. Som jag skrivit tidigare är det fullt frivilligt att båda titta och spela på loppen. Ibland räcker det med att bara stå över och göra någonting annat.

  • Vad som dock åter fångat min uppmärksamhet är det här kring landets aktiva som syns i landets rikstidning Expressen.
    Visst är det vid en spontan första tanke en god idé och intressant ifall landets stortränare får kolumner att tycka och tänka kring travsporten. Men sedan när man tänker efter en gång till finner jag ingen som helst begriplighet.

Det slår tyvärr aldrig fel.
9 av 10 texter som sänds ut från stortränarna är någonting negativt. Det finns alltid något att hugga på och något som måste förändras/förbättras/tas bort.
Hade jag som icke travintresserad läst dessa kolumnerna varje vecka hade jag närmast tyckt synd om travets aktiva. Vilken mardröm de verkar leva i hela tiden.

Även vid den här veckans kolumn var Stefan Melander så där Melander som han kan vara. Han hugger lite försiktigt mot allt och alla. Spelintresserade kallas för "tipsnissar" och det finns en slags nedlåtande ton mot spelet mest hela tiden.

  • Visst högaktar jag närmast Tarzan. Han är en av travsportens allra största genom tiderna och lever för sina hästar och sin sport 24 timmar om dygnet. För det har jag stor respekt åt honom.

Men veckans "kom in i matchen" kring hans text var stycket om tidigare stjärntränaren Fabrice Souloy.
Denne Souloy som till sist mötte rättvisan och sattes dit. Det var slutsmutsat. Nu är Gu d'Héripré högaktuell för topp 5-placeringarna vid nästa års Prix d'Amérique och med i spelet kring hästen är just Fabrice Souloy.
Och vid sina textrader om hästen valde Stefan Melander uttrycka viss respekt för Fabrice.

Har jag stor respekt för Stefan Melander har jag mest bara en rejäl avsky för Souloy. Därför förvånades jag av att Tarzan, som har så lätt för att nypa åt spelare, kallar denne skandaltränare för "fantastisk tränare". Ja, ordagrant uttryckte han i sin kolumn;
"Souloy är även en fantastisk tränare och han ryktas snart få tillbaka sin franska tränarlicens."

Ett av travets bekymmer är att vi så lätt glömmer bort. Förbundna ögon och välkomnar tillbaka folk som en gång ertappats med "byxorna nere". För att vi en gång för alla ska få bukt med all fusk och skit måste vi väl ändå stå enade mot det? Jag trodde det var en självklarhet.
Att därför kalla Fabrice Souloy för en "fantastisk tränare" efter allt vad denne gjort är närmast ett hån mot hela travsporten.

Jag må överreagera tycker en del - må så vara då.
Men, snälla. Kom in i matchen.

Nu firar vi nyår.

Martin Engström

Att uttrycka det förbjudna

Nej, det där med Winter Burst är aldrig något jag uppskattat. För ATG:s räkning har det bara skapats av en enda anledning; utnyttja tillfället som ges.

Tyvärr är det ju som så att landet har en eller annan så kallad "speltorsk" som inte kan hålla sig ifrån spelkontot när det vankas V75. Ja, så fort en tävlingsdag har något med V75 att göra är det som att speltarmen får sig ett spratt. Det MÅSTE spelas.
Istället för att umgås med nära och kära vid julgranen ska släkten samlas vid tv:n och jobba in sjuan.

Visst har jag sett V75 som något unikt. Som en dröm för de aktiva. Drömmen alla vill nå till med sin häst. Alla kan inte göra det, men de som gör det har verkligen lyckats i sin tävlingskarriär. Elitens elit gör upp.

Det var åtminstone så jag såg på V75 tidigare. Så är givetvis inte fallet längre. Det är bara att inse att det blivit en produkt endast för spelarna och där den sportsliga aspekten lagts åt sidan. Så är det bara - det är bara att acceptera.

Ser jag dock till årets spelyra så måste jag uttrycka det förbjudna; jag tycker ju faktiskt det ser lite småtrevligt ut, gud förbjude.
Nej, Bjerke och Momarken får ni behålla för er själva, men i övrigt tycker jag det ser riktigt julmysigt ut på sina håll. Det är en förbjuden tanke som vuxit i mig och jag väljer att inte hymla med det.

Vad man än tycker och tänker om Winter Burst så är det viktiga; det är frivilligt att vara med och spela. Man behöver inte om man inte vill.
Man får lov att hoppa över en omgång här och var. Man får till och med lov att sitta och vänta in multijackpotten till Nyårsafton. Inte ens för provisionsjägarna på andelssajterna är det ett måste.

Det är frivilligt - och för er som inte uppskattar Winter Burst finns det säkert mycket annat ni kan göra!

Martin Engström

Följ Travstugan på Youtube