Fredagskrönikan

Plötsligt fick vi uppleva ännu ett travlopp där Nuncio inte vann. Det är uppenbarligen en speciell känsla. Det visar om inget annat hur viktig och stor han är för travsporten.
Engagemanget han bidrar med. Det var ett tag sedan svensk travsport hade någon riktig storstjärna. På det här sättet. Om vi nu ens haft det tidigare.

• Med Nuncio är där folk som tycker och tänker till om alltifrån hans hat till snö till att han värmer som en kratta. Han engarerar på ett sätt ingen annan travhäst har gjort, och det handlar om mer än bara hans prestationer på tävlingsbanan. Som vilken storstjärna i fotbollen som helst, för exempel.

"Pappa" Stefan Melander har även han bidragit med show på sitt sätt och de båda har blivit två unika typer inom sporten som vi aldrig haft.
Därför kan jag tycka att det är något respektlöst att mena på att Nuncio nu är "slut" som tävlingshäst.
Plötsligt har stjärnan visat sig vara av kött och blod. En häst som förlorar. Var har maskinen tagit vägen?

Är det så här travsporten blivit? Ja, nog är det så.
Travfolk glömmer fort och idag kan en häst vara storfavorit ena veckan, till att vara totalt bortglömd nästa (läs: Spitcam Jubb, för aktuellt exempel).
Och nu när Nuncio inte är den oslagbare konungen är han inget att ha längre. Hans plats i världseliten är på lånad tid. Travronden valde till och med att ha hästen som "utsparkad" den här veckan.
Och vad jag tror? Ja, inte är Nuncio slut inte. Jag hoppas och tror fortfarande han har i världseliten att göra. Och en stor del av mig hoppas se honom på Jägersro sista tisdagen i juli. För en gång skull.
-----
Micael Broberg är en annan stjärna, och visst är han det på ett helt annat sätt. Han är en färgklick och jag omfamnar sådana som Broberg. I en sport som mestadels känns ganska tam på sina håll och där folk inte visar sina känslor eller vågar uttrycka sig. Där finns alldeles för få Micael Broberg's,

Förra helgen fick Micael Broberg ännu en gång springa till vinnarcirkeln när hans Spitcam Jubb segrade. Och Broberg fortsätter att inte sticka något under stolen.
Nu jagar han en Hugo Åbergs-biljett. Istället för blygsamheten vågar han drömma helt öppet. Och han är allt utom en fegis.

• Och dessvärre nådde jag av den hemska nyheten under torsdagen att Spitcam Jubb utsatts för sabotage. Vidrigt gjort av den skyldige som jag verkligen hoppas får till straff!
  

-----
I helgen körs det inte bara trav i Sverige utan även nere i Frankrike. Prix de Washington med flera profiler, däribland Timoko och Lutfi Kolgjinis Venkatesh.
Tråkigt nog blev det bara ett åttamannafält som gör upp, och vad som är än tråkigare är att halva fältet tränas av Phillipe Billiard. Det vill säga Fabrice Souloy. Och även fast där finns hedershäst och svenskintresse i loppet, så försvann all min energi till att vilja se loppet.
-----
Jarlsberg Grand Prix ser ut att bli ett kanonlopp nästa helg.
-----
Jag har varit kritisk till hur omodern travsporten är på sociala medier. Nog njöt när jag tidigare i veckan fick se Petter Karlsson.
Karlsson, som varit ifrån travsporten på grund av skada, är på väg tillbaka och valde att meddela det på bästa sätt; nämligen genom en välgjord och häftig video. Det skrek både modernt och träffsäkert över videoklippet.
Tumme upp, Petter!
-----
Och även fast historien är betydelsefull och viktig, så är det ren och skär ynnest att följa Åbytravets arbete med nya bygget. I veckan revs gamla läktaren och Sveriges modernaste travarena fortsätter att ta hästkliv mot att fortsätta vara nummer ett i Sverige.

Och lika trevligt är det att se Solvallas arbete med banomläggningen. Plötsligt är där säkert utställda konor på banan som är där för att ingå i bygget och inte som en del i tävlingsovalen.
Men återigen; det är självfallet korkat att nationalarenan ekar tomt under sommaren.
-----
Jennifer Tillman fortsätter att dubbeljobba. Alltså stå i expertrollen ena sekunden för att i andra vara ute och tävla mot konkurrenterna hon varit med och intervjuat.

Jag tycker fortsatt det är helt och hållet obegripligt hur det kan få fortsätta så här - och att ingen verkar tycka att det gör någonting...!

Roligast var det i V86-studion i onsdags när hon stod intill Per Skoglund och surrade och där Skoglund fick påminna henne om att springa iväg. Hon skulle visst plötsligt köra lopp.
-----
Johnny Takter bryter med Lars I Nilsson. Jag vet inte hela turerna, men uppenbarligen ville en hästägare till Nilsson inte att Johnny Takter skulle köra hans hästar.
Varpå Takter nu istället inte vill köra några av Lars I Nilssons hästar alls mer. Snacka om bitterhet.

Det är en självklarhet att hästägare ska få säga sitt. Och om det nu är detta som gör att Johnny Takter surar är det bara att beklaga att han lever i en gammal och fel bild av travsporten.
-----
2018 års Mastersfinal gick så till Östersundtravet. Istället för några av storbanorna blev det i norr storloppet ska avgöras.
Jag kan inte tycka det är mer än helrätt. Norrlänningarna vallfärdar mer eller mindre alltid till stordagarna och de förtjänar ett lopp av den här klassen där uppe.
Nu hoppas vi bara att det lockar utländska stjärnor!
-----
Bästa månaden på året? Utan tvekan juli. Det är rena rama paradismånaden för sporten och publiken.

Inledningen med E3-finaler i helgen, Sprintermästaredagarna i Halmstad, Årjängs Stora Pris, Axevalla med sitt stochampionat och så avslutningsvis rosen på tårtan; Hugo Åbergs! Om vi nu ser till V75-dagarna. Därtill dyker där upp flera fina tävlingskvällar.
Mer eller mindre garanti på topptrav helg ut och helg in. Och visst är det bara en tidsfråga innan ATG hakar på julihetsen och kör V75 Juliboosten hel månad.

På återhörande nästa vecka!
Martin Engström