Vad vi trodde skulle bli en spelmässig favoritomgång skulle så klart bli något helt annat. Oväntat mycket fina prestationer från hästar man trodde var utom chans satte en minst sagt på pottan...

...och det skulle börja direkt.
Sambuca Knight (Erik Adielsson) var mitt klara vinstbud i V75-1 och tveklöst singelstreck. Istället föll hästen i galopp i voltstarten och istället vanns loppet av Face Ribb (Lutfi Kolgjini).
Face Ribb fick ta över ledningen efter 500 meter, kontrollerade fältet därifrån och ökade tempot successivt med 650 meter kvar. Över upploppet var till sist Kolgjini-hästen ensam på banan med bomullen kvar i öronen och enligt Lutfi vann hästen på treans växel.
En vinnare åtminstone jag inte trodde ett dugg på inför...

Umberto Axe spurtade hem V75-2 förbi favoriten Albatros D.K. (Mads H Nielsen). Vad man främst tar med sig efter loppet är vinnarkusken, Joakim Granlund. Vilket ödmjukt intryck och inte minst - vilken tacksamhet till segern han visade upp. Önskar Granlund all framgång framöver.

Reijo Liljendahl har haft ett segerfattigt år än så länge. Först igår spräcktes nollan för stallet och så sent som idag skulle seger nummer två komma.
Shadow Woodland (Ulf Ohlsson) var väl preparerad i V75-3 när hästen enkelt joggade sig till ledningen, och trots en frustande El Mago Pellini (Adrian Kolgjini) utvändigt om sig var det till sist en mycket fin Shadow Woodland som tog hem Gulddivisionen.
I V75-4 skulle olyckan fortsätta skratta mot Adrian Kolgjini. Med favoriten Target Kronos hade han hand om loppet hela vägen, men väl in över upploppet flög en viss Örjan Kihlström fram med årsdebuterande tjockismagen, In Toto Sund, som med knapp marginal tog sig förbi över upploppet.
Snyggt, Örjan. Mindre snyggt, Adrian.

Och nog skulle Kihlström fortsätta skrämma slag i stall Kolgjini även i V75-5. Det börjar bli lite av hans grej...
Lutfi Kolgjini fick ta sig till ledning med intressante debutanten Djali Boko och utvändigt om sig hamnade Valeur (Kihlström). När vi alla väl väntade oss en promenad i parken i loppet var där istället en vaken Kihlström som oväntat nog körde upp mot Ludde och försökte överrumpla ledaren. Det kunde mycket väl ha gått hem för Örjan, men till sist blev det ett misslyckande.
Istället fick vi en överhet Djali Boko i ledningen som väl in över upploppet tröt på krafterna, och istället flög Order To Fly (Per Lennartsson) över upploppet och segrade. En häst jag senast varnade för...

Efter V75-5 var det ändå talande. Jag har varit inne på det så många gånger förr. Travspelare älskar att hacka på stall Kolgjini. När det dock kommer till andra är det väldigt ursäktande gester.
Örjan Kihlström ville sätta färg på V75-5 med Valeur. Mycket på grund av att hästen ej trivs i dödens. Överrumplingen kunde mycket väl ha löst sig för Örjan, men den här gången försvarade Djali Boko ledningen. Valeur trivdes knappast efteråt och slutade sist i loppet. Om folk reagerade efteråt? Jodå. Om de gjorde det över rätt sak? Nej då.
Örjan Kihlströms aktion välkomnades. Den omfamnades. Folk kallade det för tävling. Och, visst. Även jag välkomnar mer tävling och action i loppen. Men när det resulterar i att ens styrning blir sist i loppet - ja, då förtjänar till och med Örjan Kihlström lite kritik. Det hade ju knappast varit lika förlåtande om en viss Kolgjini agerat så...
Till min glädjande förvåning fick jag dock till sist höra Per Skoglund i V75-studion som verkade vara den enda som lade märke till Kihlströms styrning. Bra där, Per.

På Vomb tränar inte bara Lutfi Kolgjinis hästar. Även Roger Malmqvist håller till där och visst verkar det vara något i luften över Vomb för tillfället.
I V75-6 ledde Malmqvist loppet runt om med sin Dragster och där ingen av övriga ens var halvnära...
I avslutande V75-7 övertog Erik Adielsson ledningen med National Prince, en position hästen försvarade hela vägen. Hästen vann säkerligen mycket på att Rushmore Face (L Kolgjini) föll i galopp när denne ville avancera fram till ledaren med varvet kvar. Bra prestation av National Prince som även fick sig en tryckare mitt i loppet av Don Corleone Trot (Veijo Heiskanen).

Till sist:

• I veckans fredagskrönika var jag inne på att vi verkligen måste ha minst en spelexpert i V75-studion. Om vi nu ska ha diskussioner om hästarna i loppen, och inte bara en massa tips.
  Det var inte minst tydligt efter V75-2 där Micke Nybrink och Kristian Huselius knappast var nöjda över vinnaren. Vad dessa resulterar i är två bittra speltorskar intill programledaren som tycker allt och alla gjort fel.
  Varken Nybrink eller Huselius stod direkt och jublade i studion efter loppet. Istället hade de gärna stått tysta med underläppen högt upp över överläppen.
• Missa inte omgången från Halmstad imorgon. Många fina hästar selas ut!

Martin Engström

Travfamiljen är inte den familjen jag tidigare så gärna var en del av. Det är en skrämmande känsla och upplevelse att se hur familjen ser ut att formas till något man inte vill vara en del av längre.

Jag älskar travsporten och skulle aldrig förmå mig att stänga ute den ur mitt liv. Vi är som en slags familj. Men så som sporten är för dagen har jag väldigt svårt att troget mena på att det är den vackraste sporten som finns.
Tidigare har jag med stolthet i ryggraden stått upp för sporten mot så kallade "motståndare" och menat på att fusk och smuts ej existerar i travet minsann. Men så är det självfallet inte. Den är smutsigare än någonsin, och även fast jag älskar travsporten så har jag mycket svårt för den i dagsläget. Jag känner inte igen den här familjen längre.

Ytterligare ett uppmärksammat fall har dykt upp under veckan. Amatörtränare fick sin licens indragen och till vissa medier och i bloggar har hon brustit ut sina förtvivlade känslor. Sin älskade hobby har tagits ifrån henne för tillfället. Hon anses inte välkommen.
Jag kan inget annat än tycka väldigt mycket synd om henne. Det är helt förfärligt.

Samtidigt läser jag även under veckan hur montéryttarna tappar sina sponsorer. Sponsorer som är så otroligt viktiga att ha idag. Men de tappar inte sponsorerna för att monté är ointressant. De tappar sponsorerna eftersom ST ej tillåter sponsring som trycks på ryttarnas rumpor.
Hela den där debatten har jag valt att följa utan att själv blanda mig i, men det är så idiotiskt och dumt att jag har svårt att kunna beskriva det något vidare vettigt.
Även fast dagarna blir längre och ljusare, så verkar travsporten vilja stanna kvar i något slags mörker. Jag har väldigt svårt att känna att det är en familj jag vill vara en del av.
Hårt arbetande folk som gör allt för sina hästar och för sporten möts av kalla handen, samtidigt som smuts välkomnas.

Lärlingen som bidragit med mer ont än gott till sporten välkomnades in i familjen fort igen och samtidigt som där var rubriker, vandrade han runt på stallbackarna som om ingenting hade hänt. Och lite samma tänk hade hans arbetsgivare, en av Sveriges största tränare, som ej heller har fått motta några kritiska toner mot sig. Han välkomnade in lärlingen igen med öppna armar och menar på att misstag gör väl alla...
Jörgen Sjunnesson var ifrån sporten i några veckor, men det dröjde inte länge förrän hans namn syntes i listorna igen och idag är hans smutsiga agerande sopat under mattan.

Vad som gör att jag ej känner igen den här sporten idag är att personer som dessa två obekymrat fått stanna kvar och välkomnats in i familjen, samtidigt som hårt arbetande själar behandlas som hästskit.
Det är inte den här familjen jag vill tillhöra, men uppenbarligen är det så här travfamiljen ser ut 2017.
-----
Det är sunt och viktigt att då och då ta sig ut till stallen. Följa hur verksamheten sköts och hur det ser ut en helt vanlig arbetsdag för de som lägger ner hela sin själ i sporten.
Jag tycker det är viktigt. Ska jag sitta här och tycka och tänka om allt mellan himmel och jord inom travsporten, ska jag även då och då ta mig ut till aktiva och beundra deras arbete. För helsike vilken energi de lägger ner. Jag blir lika... chockad var gång.

Hästskötarna kommer alltid vara viktigare för mig än vad ATGs alla spelformer är. Även fast spelet är centralt och behövs för att travsporten ska existera och skötarna ska få ha kvar sina jobb, är just hästskötarna vad travsporten verkligen är.
De älskar hästarna och vilket enormt arbete de gör dag ut och dag in utan att gnälla. Något vi andra är väldigt bra på att göra mot allt från tusen omstarter i ett lopp, till hur kuskar kör bort favoriter.

För att en häst ska kunna må bra och kunna ha tävlingskarriär behövs där så klart en skicklig tränare och kusk. Men vad som är minst lika viktigt är att hästen även mår bra dagarna det ej är tävling. Och för att hästen ska kunna vinna lopp, må bra och kunna tävla behövs där en skötare som tar hand om hästen.
Så, jodå. Ni är minst lika viktiga - OM INTE VIKTIGARE - än tränarna och kuskarna. Ni är hjältar, hästskötarna.
-----
Jag tycker travsändningarna i tv-rutan borde ha som regel att ha minst en sportexpert i studion intill den obligatoriska spelexperten.
Det blir liksom inte samma sak när Micke Nybrink ska svara på frågan om Nuncio ser ut att ha lagt på sig mer muskler under vintern eller ej. Med all respekt till Nybrink, men det är knappast hans område... Men då Micke är expert på att prata så har han givetvis svar på det också.
-----
Överlag brukar jag vara emot det där med extraomgångar. Framförallt sådana som äger rum när det är lönehelg. Omgångar som är "bara för att", och indirekt endast för att spelarna just fått in lönen - något ATG så klart vill utnyttja.

Extraomgångarna brukar sällan vara något att hänga i julgranen, eller okej, något att klippa gräset för... (det är trots allt vårtider nu).
Men omgången som äger rum på söndag på Halmstadtravet blev riktigt trevligt och innehåller flera sportsliga höjdare. Så för en gång skull ska jag se fram emot en extraomgång och omfamna den!

Travhelgen blir riktigt go' med fina V75-omgångar lördag och söndag, fina lopp nere i Frankrike - och så sist och minst på banan, Delicious under fredag kvällen!
-----
Och på tal om helgens omgångar så är lördagens på Mantorp även den mycket sevärd. Och det är ungefär så det kommer bli nu framöver känns det som. Flera intressanta hästar gör årsdebut och det är helt enkelt den tiden på året.
På tisdag hemma på Jägersro årsdebuterar Edward Ale och Solvato mot varandra där även Flex Lane är med.
Vi får även se Comanche Moon för Conrad Lugauer. Hästen hade ifjol ett framgångsrikt år för stall Stig H Johansson, dit den flyttades från just stall Lugauer. Nu är hästen tillbaka på Jägersro igen och årsdebuterar på tisdag i ett, till antalet tunt fyraåringslopp, men där även Donatello Sisu och Racing Mange selas ut för årsdebut.
-----
Om jag ska vara lite personlig för en gång skull så är det mycket glädjande att min far tagit sig in i sporten på riktigt igen. Under 90-talet ägde han flera hästar. Min far har varit ifrån hästägandet sedan dess, men alltid haft kvar passionen för hästarna och har talat sig varm under senare åren om att få vara med på en unghäst som ska börja tävla.

Efter många om och men blev det så klart att farsan blivit delägare i tvååriga stoet, Donna di Damgård. Hästen tränas av Tomas Malmqvist och är bland annat halvsyster till Rusty Dust och Alex Tröjborg.

Vad som är mest intressant med Donna di Damgård är mamman Ragna Opal.
Ragna Opal segrade i danskt stoderby 2012 samt Danskt Mästerskap för ston 2013 och avslutade sin karriär 2014 för att gå till avel, och där nu Donna di Damgård är första avkomman.
Förhoppningen är så klart att vi ska få njuta av hästen i danska årgångsloppen på ett charmigt Lunden.

Martin Engström

En tävlingsdag blev inte som vi tänkt oss, men där arrangören trots allt förtjänar beröm - och dagen därpå var en kritiserad själ ute och tog upp ett utrymme som känns helt obegripligt.

Under lördagen spelade vädret ett rejält spratt mot Bollnästravet.
Banskötarna har fått jobba som djur i en och en halv vecka meddelades det i Nyhetsmorgons travsurr, och trots allt hårt jobb blev det en rejäl förskjutning på tävlingarna till kvällen.

Bollnäs är främst kända för att ständigt leverera en toppbana med ett underlag som hästarna älskar, fråga inte minst Delicious. Trots det blev det inte som vi tänkts oss förra helgen, och givetvis är det olyckligt.
Nu har ingen gjort fel eller liknande, och det är väl tur. Vädret visar sin makt över travsporten och den månad den gör det som mest är just i mars månad. Månaden där varannan dag är vår och varannan vinter.
Nog borde vi tänka över det här med tävlingsschemat i framtiden, i vårt avlånga land där vissa områden är mer känsliga än andra under vissa perioder. Var lämpar sig travloppen som allra bäst under en månad som mars månad?

Det går ju aldrig att garantera att det är bättre på exempelvis Åby, istället för Bollnäs, när man planerar schemat för nästkommande år. Det kan ju te sig så ironiskt att det på Åby kan vara oväder och vällingbana vid marsdagen 2018.
Men nog är det sannolikheten vi måste leka med.
Sannolikheten att banorna i söder och långt uppe i norr håller bättre kvalité än de i mellan-Sverige är betydligt större. V75 borde möjligen köras i söder (Halmstad, Åby, Jägersro, Kalmar) under hela mars månad och variera med banorna uppe i norr (Umåker, Boden och Skellefteå) där banorna är till is och temperaturen inte varierar lika mycket som i områden likt Bollnäs i detta aktuella fallet.
Jag skriver inte det här för att kasta skit på mellan-Sverige och banor som Bollnäs, men nog är framförallt det här området känsligt under en månad där temperaturen och vädret ställer om likt en berg-och-dalbana.

Senareläggning är så klart aldrig trevligt att vara med om.Men det var trots allt bra att det beslutades innan tävlingarna hann dra igång förra lördagen.
Det hade varit tusen gånger värre ifall de hunnit genomföra två-tre lopp i bedrövligt skick.
Nu fick arrangören tid reparera det som repareras kunde. Men för framtiden borde vi leva lite mer på sannolikheten.
Lördagen blev lite parodiskt, och visst kan man ha åsikter till höger och vänster om vad som skulle/borde ha gjorts, men jag måste säga att Bollnäs hanterade krisen på ett ypperligt sätt. Hanteringen av situationen blev till sist väldigt bra och tävlingarna kunde köras i perfekta vinterförhållanden.

De som vi däremot borde tycka synd om och skänka en tanke är montéryttarna. I vetskap att de först skulle tävla 14.45, men sedan förpassas till EFTER V75-loppen på senkvällen var säkerligen ett hårt slag för dom.
-----
Det är inte utan att man tycker väldigt synd om Bollnäs. Lördagen var menat att bli en höjdardag där besökare först skulle få njuta av trav följt av bandy.
Ja, nu är bandy inte min kopp av te precis, men för norrlänningarna är det ju rena rama partyt. Mycket synd. Självfallet tappar de besökare på grund av detta, och även inte minst eftersom cirkusen Melodifestivalen är igång samtidigt.
Dessvärre har jag ingen uppgift hur många som dök upp på travbanan, då det inte publicerats på Svensk Travsport.
-----
Efter segern i Grand Criterium de Vitesse bjöds Timoko in till Elitloppet. En given inbjudan så klart och det är imponerande hur den här hästen fortsatt klarar av att tillhöra världseliten och dessutom vara en av de bättre i den.
-----
Niclas Andersson har knappast det bästa ryktet inom travsporten, och i det har han mycket sig själv att skylla för. Jag personligen har knappast respekt för Andersson och hans texter.
För några veckor sedan skrev han sig varmt om travsporten och att vi inom familjen borde enas mer och att de som jobbar hårt borde lyftas fram mer, etc. etc..
Även fast texten var välskriven tyckte jag det var ren dynga hela texten. Rent godhjärtat skådespel. Inte minst eftersom det skrev av någon som bidragit med mer ont än gott för travsporten.

I söndags var Niclas Andersson ute och visade sitt tydliga jag - igen.
Andersson såg gärna att Un Mec d'Heripre, tvåan i Grand Criterium de Vitesse, skulle bjudas in och välkomnas till Elitloppet och Solvalla. Han välkomnar alltså Fabrice Souloy och smutsen hit utan några problem.
Dessutom uttryckte han sig både klumpigt och hjärtlöst mot hästen Counterfeightr, som startade under söndagen på Halmstadtravet. Enligt Andersson är det här en häst man ska lira nästa gång, trots att resultatraden ser ut som "en fribiljett mot slakthuset".
Ja, ni läste rätt.

Och varför jag ägnar så stort utrymme åt det här? Ja, det är enkelt.
Travrondens rykte har varit ansträngt en lång tid nu, och det har blivit än värre nu när de beslöt sig för att välkomna in Niclas Andersson som en av deras krönikörer och bloggare.
Jag förstår inte hur sådana personer får utrymme, och jag förstår heller inte hur han fortsatt kan få hålla på.

Alla kan vi göra fel och alla kan vi uttrycka oss klumpigt då och då. Givetvis är det så. Men i Anderssons fall är det här knappast första gången han rent av pissar på travsporten och visar vilken syn han har.

Angående hans text i söndags var Travronden fort ute och släckte bränder när folk på sociala medier, däribland jag själv, reagerade starkt mot hans text. Texten ändrades och Ronden förklarade hans uttryck för "olycklig formulering". En ganska svag och tafflig ursäkt.
Och det värsta är att Niclas Andersson fortsatt kommer vara en del av Ronden och få utrymme för sina smaklösa tankar om vår vackra sport.
----
Något som måste tas med lite mer seriositet är det där med bangränsen. Under onsdag kvällens lopp såg jag allra främst Johnny Takter "fuska" i loppen med att köra innanför bangränsen, bland annat med hans två segerkörningar D.D's Hitman (vilket intryck!) och Rajesh Face.
Även fast han ej gör det med vilje så är det indirekt att fuska, inte minst på en bana som Jägersro där det redan är väldigt svårt att ta in på ledaren. Och vad som är väldigt märkligt är att Takter ej bötfälldes - men däremot att volta fel i loppen är värt tusenlappar i böter. Nog är det här minst lika illa.
----
En alltid väldigt het fråga och diskussion har varit gränsen mellan spelets eller sportens bästa. Vi minns ju alla hur travprofiler anmälts mot rätt bleka gäng, vilket resulterat i Gulddivisioner utanför V75-kuponger, såväl om det varit varm- som kallblod. Trots sportsliga höjdare, har spelet fått bestämma.

På onsdag är det dags igen. Då är Nuncio tillbaka på banan igen och nu blev det ingen duell mot några av landets övriga storstjärnor. Istället möter Nuncio bland andra tre stallkamrater samt en häst från Cattis Lundström. Sportsligt är loppet bara en höjdare eftersom Nuncio finns med, men annars? Väldigt ohett. Endast sju startande över 1 640 meter. Och knappast ett lopp för spelsäkerhetens bästa.

Självklart kommer Nuncio bli storfavorit, och självklart lär han vinna om han bara är frisk. Men att hans lopp får gå inom V86 är trots allt lite sisådär. Spelsäkerhetsmässigt är det inget snack om att sådana lopp egentligen ska köras utanför stora spelformer. Inte fasen kommer några av Melanders övriga utmana Nuncio. Inte för de hade haft en chans, men ändå...

Och vad som dessutom är tråkigt är att kallblodens store stjärna, Månprinsen A.M, årsdebuterar på Bergsåker. Men dock platsar inte hans lopp inom V86. Så nog kan vi räkna med att Anna Maria Öberg gjort kullerbyttor av ilska. Och jag kan förstå det.
Det är sällan och väldigt längesedan vi får se yppersta eliten inom kallbloden. Och Månprinsen har vi inte fått njuta av på svenskt land på över ett halvår.
Jag är knappast förtjust i kallblodsloppen, men jag är förtjust i unika och riktigt bra travhästar. Nu när en av dom går årsdebut kunde man gott bjuda på det...
----
Årsdebuter till höger och vänster den här tiden på året. På söndag årsdebuterar min danske favorit, Tycoon Conway Hall. Ska bli kul att se!

Martin Engström

Ett välment förbud har målat in oss i ett hörn som måste förlängas, och nere vid Medelhavet kickar våren in för travsporten med ett kanonlopp på söndag.

Man kan sällan anklaga travsporten för att vara tråkig och händelsefattig. Var och varannan dag finns där skäl att gnälla eller sura ner sig, och även fast jag egentligen bara kan tala för mig själv - men visst är de flesta skribenterna inom den här sporten ganska lättstötta och glada för att gnälla. Vissa mer än andra.

Onsdag kvällen blev ju inget vidare på Åby. Solvalla hade gjort ett kanonjobb med sitt banunderlag, men mitt under V86-omgången beslutade banveterinären på Åby att införa barfotaförbud. Alltså mitt under spelformen V86.
Självfallet ska man tänka på djuren i första hand, och håller inte banunderlaget tillräckligt god kvalité för barfota är det ett givet agerande.

Men den här tiden på året måste vara värsta tiden på hela travåret. För alla. Banskötarna kan jobba ihjäl sig för att få till en god bana, men till sist spökar vädrets makter till och plötsligt är arbetet förgäves. Tränarna vet varken ut eller in hur de ska balansera sina hästar, och när det blir som på onsdag kvällen på Åby förstår man att de gärna drar sönder håret sitt i frustrationen.
Sedan finns det ju alltid spelarna. Den så viktiga spelsäkerheten är emellanåt inte som det ska vara, och just den här tiden på året är existerar den knappt.

Barfotaförbudet är något som delat både aktiva och spelare om det är rätt eller fel. Personligen var jag emot det till en början, då man bör kunna lita på tränarnas omdöme och välmening med sina hästar. Samtidigt vet vi ju allihop vad som gäller och då kan vädrets makter leka spratt med oss bäst det vill.
Det är intressant hur vissa tränare uppskattar förbudet och tycker det är bra, samtidigt som travsportens mest passionerade man Stefan Melander tycker tvärtom. Bara det bevisar vilka olika viljor där finns inom sporten.

Förbudet var helt klart menat som någonting gott för alla, inte minst hästarna och för spelarna. 1 mars upphörde förbudet och hästarna var tillåtna att tävla med barfotabalans. I helgen var majoriteten av vinnarna barfotadansande under tävlingsdagen på Kalmar.
Men även i mars månad är vädret oförutsägbart, mer än någonsin under året skulle jag vilja säga. Ena dagen kan det vara vårvindar och sol och ett dygn senare drar ett snöoväder in.

Som sagt så har förbudet säkert varit välment. Det är givet att barfotaförbudet ska fortsätta vara en del i vår sport - och viktigaste; den ska förlängas till det är dags för Olympiatravsuttagningarna som drar igång i april månad. En månad som vi med lite, lite mer försäkran vet om att vädret är bättre. Och så även banorna.
Okej, banorna i söder brukar även under vintertid hålla nästintill lika god kvalité som under somrarna, men om vi ska ha det som vi har nu där tävlingarna körs i hela landet med olika väderförutsättningar är det här ett måste att förlänga. Jag personligen är inte särskilt förtjust i att exempelvis bara köra travloppen i vissa delar av landet under vinterperioden. Det vore alldeles för orättvist.

Det som inträffade på Åby under onsdag kvällen ska inte få hända igen. Att ändra på förutsättningar för både tävlande och spelarna mitt under pågående spelform är både allvarligt och farligt.
Undvik problemen. Förläng förbudet om det nu ska fortsätta nästa år.

-----
Lyckligtvis fanns där ändå en fel glädjetecken under onsdag kvällen, och är där några som verkligen rosar sporten just nu så är det hästarna. Vilka insatser vi får bjudas på så här i mars månad. Vi lär bli mer och mer bortskämda, så som sporten utvecklas framåt.
-----
Jag minns fortfarande hur det var under finalomgången på Solvalla. Anette Skårnes stod och log och trivdes på stallbacken under tiden hon intervjuades i tv, och likadant var det under veckan innan tävlingarna. I V65-studion som är på fredag eftermiddagar intervjuades om sin Thai Navigator, men ingen vågade aldrig fråga henne om Bo Westergaard och att där trots allt finns ett litet mörker inför aktuella starten.
Nu sitter Skårnes i skammens borg och jag förstår att hon inte kommer fortsätta som travtränare.
Vilken vidrig skandal det här är.
-----
Stall Lutfi Kolgjini fortsätter sitt framgångståg och det märks verkligen vilken kanonform Ludde har på stallet. Och allra hetast är avkommorna efter Joke Face. Ja, jag kommer fortsätta tjata om favorithästen och hans ungar.

Och under torsdagen sprang stallets stjärna provlopp på Jägersro, nämligen Mosaique Face. Han såg ut som en dröm.
-----
På söndag är det dags för topptrav nere på kontinenten. Grand Criterium de Vitesse bjöd till ett riktigt fint fält med flera svenska bidrag. Jag kommer hålla tummarna under hela söndagen för Oasis Bi, den mest underskattade storstjärnan som finns.
Även fast vi har Olympiatravsuttagningen som ett välkomnande till våren, är det här det riktiga startskottet på vårsäsongen!
Här är startlistan till loppet:

1. Anna Mix - Yoann Lebourgeois
2. Up and Quick - Matthieu Mottier
3. Rocky Winner - Gabriele Gelormini
4. Timoko - Björn Goop
5. Brillantissime - Pierre Vercruysse
6. Oasis Bi - Johnny Takter
7. Voltigeur de Myrt - Lorenzo Donati
8. Un Mec d'Heripre - Jean Michel Bazire
9. Timone Ek - Jean-Philippe Monclin
10. Red Rose America - Pietro Gubellini
11. Call Me Keeper - Franck Nivard
12. Vicomte Boufarcaux - Charles Antoine Mary
13. Treasure Kronos - Christoffer Eriksson
14. Rod Stewart - David Bekaert
-----
On Track Piraten blev utan en duell mot Nuncio på lördag och istället kommer det bli ännu en lättsam seger med fin segercheck för Piraten och Hans R Strömberg. Vilken jäkla segerturné han varit ute på nu och jag verkligen hoppas få se hästen i Elitloppet.

Martin Engström

Ingen spelmässig succé den här omgången, men vi kämpar vidare. I omgången på Kalmartravet hade vi skrikhästar som både levererade och, väntat nog, svek...

Mitt segerhopp Quiz Töll ströks under fredagen på grund av förkylning, vilket gjorde att luften gick ur något personligen för omgången i fråga.
I V75-1 vann annan rikshäst, nämligen Sphinx d'Inverne (Kim Eriksson), vilket gladde Karlskrona-fansen. Mycket passande seger eftersom omgången kördes i Kalmar och där vinnarcirkeln blev fylld med glada delägare.

I V75-2 inträffade det väntade - jättefavoriten Kash Brodda (Peter Untersteiner) galopperade bort sig. Vann loppet gjorde istället André Eklundh bakom Go For Bananas, som nådde spetspositionen och skötte fältet hela vägen.

Gulddivisionen vanns av Västerboonthenews (Carl Johan Jepson), som smög bakom ledande Spring Erom (Christoffer Eriksson) och kunde ta sig ut över upploppet när övriga i andraspår tröttnade, och kunde knappt ta sig förbi Spring Erom sista biten.
Överlag fanns där annars en del besvikelser i loppet. Royal Fighter (Jennifer Tillman) var jag inne på redan igår i V75-analysen att hästen är långt ifrån sitt forna jag. Idag sprang hästen barfota runt om igen, men efter en otacksam inledning föll hästen till sist i galopp när Tillman äntligen hade funnit position i andraspår. Framtiden för Royal Fighter ska bli intressant att följa. Jag är tveksam till ifall hästen når upp till sin tidigare topp han hade i Elitloppet - helgen där han möjligen blev märkt för karriären?
Target Kronos (Lutfi Kolgjini) hade aviserats lugnt upplägg i sin årsdebut, men var först ut i tredjespår och avancerade med 650 meter kvar, men hade inte mer att ge sista biten. Jag tror dock den här urblåsaren gör Target Kronos gott inför nästa start. Art On Line (Johnny Takter) kördes utvändigt ledaren större delen av loppet och sjönk i fältet in mot sista sväng.

Lutfi Kolgjini har haft en rykande het form på sina hästar under veckan och även den här helgen skulle det bli V75-seger.
Joke Face, min absoluta favorit, hann lyckligtvis få fram en del spännande avkommor och nog är Ulisse Kronos bland de mest intressanta.
I V75-4 kunde hästen efter en lugn start till sist ta hand om ledningen och där Kolgjini enkelt ledde fältet hela vägen och gick ifrån något sista halvvarvet. Ulisse Kronos känns allt utom säker i travet för oss vid sidan av, men enligt Ludde är det lugnt - som vanligt.
Kapaciteten finns där, talangen är enorm och nog ska det bli spännande att följa Ulisse Kronos.

Jorma Kontio har haft det motigt på V75 en längre tid, men i V75-5 var han bara bäst med sin Zenit Brick som från dödenspositionen segrade före en tapper Re Doc (Stefan Söderkvist).
Re Doc hade vid inledningen varit med i en fartfylld rusning mot Cupido Sisu (Tomi Haapio) och var självfallet märkt av detta mot slutet, men svarade ändå för en stark insats när hästen till sista metern försökte utmana Zenit Brick om segern.
Cupido Sisu? Ja, personligen var jag aldrig ens i närheten av att ha hästen som segerkandidat och ibland är travspelare onekligen intressanta.

Joakim Lövgren framhävde jag en hel del under 2016, ett år jag trodde skulle bli hans succéår.
Nog kan 2017 bli det, allra främst med Iago Zon som segrade i V75-6., före en vilt spurtande Sadik America.
Mitt hopp i loppet, Replay Pellini (Thomas Uhrberg) galopperade bort sig direkt i starten...

You Know Me (Conrad Lugauer) bestämde i ledningen i V75-7, där hästen tidigt fick Hank von Håleryd (C Eriksson) utvändigt om sig som uppvaktade och höll tempot uppe. Just detta bäddade för Frankie Brodde (J Untersteiner) som från andra par utvändigt satt och mös hela vägen och kunde sätta in avgörandet över upploppet på lätta fötter.
Hank von Håleryd är fortfarande en häst jag är lite svag för. Han har en tävlingsskalle av guld.

Till sist:

• Börjar bli mer och mer provocerad av att följa V75-sändningarna. Det känns synd, då jag ofta tycker sändningarna är välgjorda och styrs perfekt i form av Per Skoglund. Men omgångar som dessa när studion består av två "spelexperter" känns det iskallt att följa.
  Nog bör det krävas att åtminstone en sportexpert står i studion när det ska tyckas till om allt från himmel och jord. Det var närmast farsartat att höra Micke Nybrink prata om varför det blev omstarter i V75-1. Forsgren, som stod på banan, räcker inte. Han får på tok för lite utrymme i den rollen.
• Ännu en lördag där ATG.se tydligen strulade och där kunderna fick ta smällen. Helt makalöst.
• 3 318 besökare på V75 idag. Första gången på länge som en V75-bana nådde över 3 000 besökare.

Martin Engström