Drömhästen, en riktig saga

6 januari blev det definitivt. Sagans sista kapitel blev färdigskrivet. Det sista var sagt.
Mycket kallas för sagor i travet, men det här var verkligen en drömhäst som bjöd på en sådan.

Det var väntat. Nuncio slutar tävla och ska hädanefter bli kung inom aveln på Menhammar.

Även fast beskedet inte direkt mötte någon med chock, så kändes det ändå lite tungt. Att hästen var och är speciell är givet. Och likaså Nuncios tränare Stefan Melander.
De båda har tillsammans bjudit på en unik berättelse som är den riktigt vackra sagan om travsporten.

Tarzan hade bestämt sig. Auktionspriset var en struntsumma och hästen för många en högst medioker tävlare för framtiden.
Men där stod Tarzan. Han hade äntligen fått tag i sin drömhäst. Och Stefan Melander, som är en av travsportens skickligaste tränare, fullkomligt sket i vad övriga tyckte och tänkte.

• Han hade hittat sin dröm och för vad som idag är en struntsumma så slutade ju det hela ganska bra. Om vi säger så...

Nuncio har varit unik. Han har betytt enormt mycket för svensk travsport, (även fast han är en jänkare).
Tarzans ögonsten har bjudit på prestationer vi inte sett på länge. Och i världens största sprinterlopp, Elitloppet, visade han under två år vilken otrolig tävlare han är. Om nu det räcker nog för att beskriva hästens två otroliga insatser där.

Man får nästintill varje vecka läsa om "sagohästar". Men är det något som är en saga så är det Nuncio och Stefan "Tarzan" Melander.
En av sportens stora fick tag i sin drömhäst, visade upp denne i ett otroligt skick, och tackade för sig i god tid.

Nej, 2017 blev inget vidare succéår. Men Nuncio har redan uträttat mer än nog. Och drömhästen har skapat ett intresse runt sig likt en storstjärna i vilken sport som helst.
Och det bästa av allt?

Han är inte valack. Sagan tar sitt slut på tävlingsbanan, men nu börjar det skrivas på en annan saga. Den om hans ungar.
För visst både hoppas och tror man att Nuncio kommer lyckas i aveln och där hans avkommor kommer förgylla banbesöken för oss travälskare.

Det sämsta av allt?
Jag fick aldrig se honom på min hemmabana Jägersro. Tarzan lurade upp en på läktaren flera gånger med "kanske V75 på Jägersro", men det blev aldrig mer än så.

Vad mer finns där att säga än tack? Nej, inte så värst mycket mer.
Vilken häst och vilken saga.

Martin Engström