Matilda Persson

Livets äventyr

Nu ska ni få höra på något riktigt spännande! Jag vet däremot inte om jag ska kalla det spontant och lite smått dumdristigt eller bara rent ut sagt dö-häftigt. Men ja, nu ska ni få höra! Hemmakära 22 åriga Matilda som längst varit borta hemifrån när hon legat inlagd på olika sjukhuset ska alltså flytta från lilla familjegården i hälsingeskogarna. Bort från de egna hästarna, vänner och familj , - för att börja jobba med andras hästar som hästskötare i ett större travstall.

Jag har nämligen fått jobb hos Stall Fredrik Persson, som håller till nedanför Kalmar - hela 72 mil hemifrån (galet långt härifrån, haha). Visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta när de ringde för detta har ju alltid varit drömmen - att kunna jobba i ett travstall och helhjärtat få göra det jag brinner för. Men jag har ju inte direkt alltid haft de bästa förutsättningarna för det i livet och jag har såklart varit väldigt nöjd med att kunna ta hand om mitt egna lilla stall här hemma. Men jag vill utvecklas och verkligen prova på vart egna gränserna går och när de ringde så kändes det lite som att det var en för rolig chans att tacka nej till samtidigt som att det känns som att det ligger rätt till i livet. Trots att det, på en väldigt kort tid, blir en helförändring i exakt allt.


Detta bestämdes alltså i söndags och jag flyttar ner redan nästa vecka för att jobba en provperiod så att såväl jag som dem där nere (inklusive mina nya fyrbenta kollegor) ser att allt fungerar. Blir det för tungarbetat eller känns för jobbigt är det bara vända hem och vara glad för att man i alla fall vågade prova. Och funderar det så börjar jag mitt nästa kapitel i livet där nere! Vilket ska bli så, så spännande..

Men, det innebär ju också att jag lämnar mina egna hästar på obestämd tid. Vilket är det absolut jobbigaste i det stora hela.. Men precis som när jag låg inlagd efter amputationen i vintras så blir det familjen som sköter om hästarna här hemma. Just nu är vi fem pers som sköter fyra hästar (och två ponnysar), varav endast två hästar tränas. Så de klarar sig gått och väl utan mig och ponnysarna vet jag har fodervärdar som de kan flytta till ifall jag blir kvar där nere. Linna är den enda starthästen i stallet och hon hade jag egentligen gärna tagit med ner om det fanns kallblodslopp så långt ner i landet, haha. Men hon får bli kvar här uppe. Jag har ju funderat på att sälja henne fram och tillbaka sen i våras (pga att hon kan bli lite för het för mig) men när jag tog upp det nu så ville brorsan testa träna henne medan jag är borta och det får han såklart göra så får vi se sen. Sen har jag sedan tidigare bokat in henne på betäckning med Ingbest till våren. Så en riktig flygmaskin har hon lovat mig!

Kommentera inlägg

Följ Travstugan på Youtube