Naiviteten är kuslig

Under måndagen kom det ut att Holger Ehlert än en gång har fastnat i dopingträsket. Sweden Cup-trean från i helgen, Ringostarr Treb, testades positivt efter ett lopp i Italien i mars.
Och Sveriges naivitet är kusligt i dopingärendena. Har vi inte lärt oss något?

Det var precis att man kämpade sig tillbaka till sitt vanliga jag igår. En annan trodde att man skulle få en behaglig och återhållsam dag efter Elitloppet, men tyvärr ville smutsen något annat.
Att Ehlert är fast i doping är så klart allvarligt och hemskt. Och att det inte är första gången gör det bara än värre. Kan vi inte ta lärdom en gång för alla den här gången? Sporten förtjänar så mycket mer.

Med Holger Ehlerts bakgrund är det så klart trist, sorgligt och bekymmersamt att han kan åka upp till storloppen i Norden och visa upp sig och sina hästar. Låt gå att det är bra travhästar som kommer till Solvalla, men att vara med om tränare som Holger Ehlert är som ett stort hån mot hela sporten och festen den bjuder på.
Naivitet är något alla svenskar verkar ha i sig. Vi tror inte så illa om oss själva. Och onekligen inte om andra heller. När man fick reda på att Ehlerts hästar inte testats för doping i helgen kunde jag inte göra annat än att skratta.

Herregud så korkat. Låt gå att jag kanske överdriver så här dagen efter, men i min värld är det även lika med tjänstefel. Då har personer inte skött sitt jobb, och att inte kolla av Holger Ehlerts hästar är idiotiskt. Inte minst när de dessutom gick ut och vann lopp.
Nej, usch.

Nu måste vi försöka ta lärdom av det här. Jag skriker av förtvivlan inombords var gång jag får se dopingtränare i Sverige. En gång dömd för doping ska innebära startförbud i samtliga nordiska lopp. Vi ska inte ha dom här.
Eller vad tycker svensken? Ska vi lita på vår naiva sida en vända till och se vad som händer?

Martin Engström