Fredagskrönikan

En modern travarena fortsätter ta sina kliv framåt. Och även fast travsändningarna till stor del är välgjorda, har jag på sätt och vis tröttnat. Ryggdunkar är inte riktigt min grej...

Jag har varit inne på ett ämne en hel del, främst i mina V75-krönikor på lördag kvällarna. Behandlingen mot Lutfi och Adrian Kolgjini. Hur deras framgångar sällan hyllas eller lyfts fram av spelare eller sportälskare.
När de däremot inte levererar med favorit, eller kör ett lopp mindre bra med en häst, är de inte värda ett strunt. Då är Kolgjinis sportens mörka fläck.

Men nu ska jag inte älta över just det, utan över någonting som snuddar vid samma ämne. Jag har ju lagt märke till den här behandlingen mot Kolgjinis. Den har funnits där så länge jag älskat sporten, vad jag kan minnas. Rent av har det blivit värre med åren.
Det ingår i sporten, och att där finns aktiva som bidrar till känslor hos oss utanför är förbannat skoj ändå.

Problemet med travsporten idag och framförallt kring "tyckarna" är en solklar grej - de är alldeles för fega.
Där finns på tok för många ryggdunkare inom framförallt travmedia. Sådana som är mer rädda för sitt egna ansikte och kompisrelationen de byggt upp med aktiva. För det är just så det är inom travsporten medievärld idag.
Tyckarna. De som står i tv-rutan och ska tycka till, är polare med de aktiva. Polare på ett sätt som gör att de gärna inte framför negativ kritik.

Där finns aktiva som kan agera lite hur som helst på banan utan att få någon kritik. En sådan storhet som Örjan Kihlström för exempel. Det händer aldrig att han får kritik om han kört alldeles för kyligt med en häst och råkat sluta tvåa eller trea. Eller för den delen att han kört bort en favorit.
Många av experterna i tv-rutan har stått där i flera år nu. De har så klart byggt upp en form av relation med kuskar och tränare. En sådan viktig relation som till varje pris inte ska utsättas för några "faror".

Micke Nybrink kan ju vara lite häftig emellanåt, men beter sig mest så för syns skull. Där finns ingen i studion som vågar säga vad dom verkligen tycker och tänker. På det sättet har travsändningarna blivit färglösa.
Sändningarna måste bli mer mänskliga. Jag är inte ute efter att experter ska stå i tv-rutan och gorma. Men jag är ute efter lite mer känslor och den där ärliga uppfattningen som jag vet gömmer sig långt inne i deras själar. Våga sätt dit kompisen någon gång.
-----
Åby har tagit flera kliv framåt senaste åren. Inte minst tog Åby tiotusen steg fram och blev en modern travbana- och arena när ombyggnaden av stallbacksområdet gjordes. Nu fortsätter Mölndalsbanan sin marsch framåt.
Hotellbygge och mässa ska göras intill banan och Åby gör det nu mer och mer jobbigt för övriga landets banor som fortfarande harvar runt i 60-talet. Det är ju utan tvekan så att Åby i och med sina satsningar blir Nordens mest ledande travbana.

Jägersro har varit en tråkig, ödslig och gammal arena så länge jag gått där i princip. Men Jägers jobbar hårt för att göra upplevelsen bättre.
Fräschare läktarplatser har gjorts på publikområdet intill banan och till lördagens V75-omgång ska där invigas en ny pub i engelsk stil. Helt i min stil, alltså.
Det tråkiga är dock fortfarande den där galoppbanan. Jägers kan så klart göra allt de kan runt om banan, men upplevelsen kommer aldrig bli femstjärnig så länge galoppen är kvar...
-----
Om Nuncio är ett slags fenomen vet jag inte vad vi ska kalla Delicious.
Hon är helt klart ett unikum. Sättet hon äger banan är just unikt och att ha en sådan motor i sig är imponerande. Fortsätter hon ta sina steg framåt i formen kan hon mycket väl bli överlägsen i Elitloppet.

Och Nuncio... Ja, vad ska man säga. Det blev inte riktigt som vi alla trodde på förhand. Alla hästar förlorar och även Nuncio är trots allt ett levande djur och inte en maskin. Om jag ska dra fram något kul med Gulddivisionen var det så klart vinnaren Kadett C.D.. En häst jag, och säkert många därtill, dömt ut som en vinnare var minsann tillbaka som etta igen. Och inte minst kul för Åby att en hemmahäst är klar för Olympiatravet.
-----
Förutom en fin segercheck för vinnaren i Finlandia Ajo, Finlands motsvarighet till Elitloppet, får även vinnaren en direktplats till Elitloppet. Även fast finländska tränare fått fram en och annan duktig elitstjärna i historien, så är just det här lite väl fel i min värld.
När man läser vilka finska hästar som är klara för loppet blir jag väl knappast imponerad.
-----
Att Malmö är en stor idrottsstad är välkänt. Och för stadens skull är det så klart bra att även ishockeylaget presterar bra i slutspelet.
Och Jägers ska vara mycket tacksamma och nöjda att hockeypubliken inte har någon match att gå på under lördagen. Förhoppningsvis kan ATG-effekten med dess SHL-sponsring göra lite nytta och locka folk till banan...

Jag är ju alltid lite pessimistisk vad gäller just besökarsiffran. Senast V75 besökte Malmö var i mitten av januari. Då dök där upp dryga 2 500 besökare. Den här lördagen, med tiogradigt och ingen nederbörd, BÖR siffran bli betydligt bättre. Inte minst eftersom Rikstravet för både Malmö Redhawks samt Rögle har starthäst på V75.
Toppsport i all ära, men 4060 besökare på Solvalla i lördags - om man nu ska lita på STs siffror - är även det skrämmande låg siffra.
-----
Black d'Avril? Nu har även Frankrike fått med flagghästar i våra nordiska storlopp.
-----
Hugo Åbergs ska från i sommar ingå i en serie med tre sprinterlopp i Frankrike. Ett mycket intressant samarbete och inte minst mycket viktigt för Jägers att arbeta lite mer internationellt. Att göra allt för att Åbergs inte ska bli som en "vanlig" Gulddivision.
Visst finns där en risk att Phillipe Billiard och Souloy får hit en häst... Men att hänga upp sig för att en tränare är en skamfläck vore fel.
-----
Tino Ärling dömdes för två fall av misshandel och nu kan äntligen berörda parter försöka gå vidare i sina liv. Vad ST och inte minst Roger Walmann väljer att göra ska bli intressant. Sistnämnde lär nog inte göra ett strunt.
-----
V75 på hemmabanan på lördag. Jag hoppas vi ses där!

Martin Engström