Ja, nej, jag kunde inte hålla mig. Det är så oerhört tröttsamt att jag måste ryta ifrån åtminstone några gånger om året. Eller ja, kvartalet då...
Jag har sedan länge skrivit att jag accepterar hur stor makt spelet har över travsporten. Det är så verkligheten ser ut. Men det behöver inte utesluta att man struntar i sporten helt och hållet. Och alldeles för många gånger tvingas det bli så.
Jag har ett färskt exempel, som i stort sett fick mig att skriva allt det här.
V86-omgången 17 oktober.
- Till skillnad från V75 har V86 varit en slags nallebjörn för oss alla. Något man håller om och aldrig tycker något illa om. Ja, rent spelmässigt då. En spelform som garanterar utdelning och lite ras bland kuponghögarna.
- Den 17 oktober blev inte riktigt så. Plötsligt gick det favoriternas väg lite för mycket. Och sådant ska vi inte köpa, tänker dagens travfolk.
- Även fast det rent spelmässigt inte blev någon succékväll var 17 oktober en mycket fin sportslig omgång.
Majestätiske Månprinsen A.M. visade upp sig om inget annat och i övrigt var Global Withdrawl oslagbar liksom Cactus som vann enkelt trots en rejäl galopp vid inledningen.
Men i tv-studion? Ja, där var det närmast en bedrövelse. Vilken hemsk kväll i travets historia.
Jag bryr mig egentligen inte om vilka som står i tv-studion. Det är en utsatt position och jag tycker alla de som ställer sig där är modiga. Men vad jag dock kräver av dem är att de åtminstone förstår sig på sporten också. Och inte bara förblindas av spelet.
Trots flera fina insatser på travbanan under tävlingskvällen 17 oktober var det verkligen närmast en sorglig stämning i V86-studion.
Usch, alldeles för många favoriter gick och vann och kvar står vi med några ören kvar i fickan.
Det är sådant som sänds ut bland till den breda massan. Trots jätteinsatser på banan kan det förvandlas till en fiasko-kväll.
Och vad är egentligen det för slags respektabel behandling mot travet?
Det är vid sådana här kvällar man närmast skäms över hur mycket spelet skymmer sporten.
-----
Även den här veckan tvingas travsporten skitas ner av det där med doping. efter artikel från Expressen.
Ordet doping börjar mer och mer kännas som vardagsmat och inget man höjer på ögonbrynen för längre.
- Det är en illavarslande känsla. Och det är verkligen enormt trist att känslan är att där finns något lurt i sporten som ligger och pyr under ytan. Och att den även obekymrat alltid välkomnar tillbaka sådana som en gång fällts och stängts av.
Det är dags att börja skärpa till sig. Och ta i med hårdhandskarna vad gäller doping. Jag trodde detta var något vi alla tyckte.
-----
Ja, kvällen på Solvalla i tisdags var iskall. Lika iskallt var intresset för travsport på plats. Mellan loppen satt jag på Ströget och det var väl ingen klang-och-jubel-stämning. Trots att nationalbanan ligger i en miljonregion är problemet även gigantiskt där uppe.
Alltför få aktiva vågar även tycka till öppet. Så många kan det väl inte finnas som inte har en åsikt? Tycker de verkligen att det är så roligt att köra på öde travbanor var och varannan kväll?
Därför var det uppfriskande att läsa Björn Goop i sin kolumn i veckans Sportbladet om just Solvalla och dagens bekymmer.
Ett citat jag tar med mig från hans kolumn:
"Att Solvalla fick tisdagarna var en klar förbättring, men det blev inte bra nog.
Det blev som att laga mat i två stekpannor för att se vad som smakar bäst, när vi i stället behöver en kock och en maträtt."
-----
V75 himma på Jägersro i helgen. Det ska som vanligt bli en ljuv eftermiddag. Än ljuvare blev det när startlistorna kom ut.
Årets Müllers Memorial håller hög klass. Jo, visst. Propulsion är av en klass för sig och så vidare... Men sett till årstiden vi befinner oss i kunde det knappast blivit bättre än så här. Då är det bara att njuta.
- Vi ses på Jägersro,
