Knappast går det som travfantast att ungdå att Sverige spelade EM-kvalmatch i fotboll igår. Motståndare var Azerbajdzjan och det hela slutade med en välbehövlig 5-0-seger för Sverige.
Efteråt var det inte matchen och dess prestation som var snacket. Det var istället den numera ökände stunden mellan experten Bojan Djordjic och Sveriges förbundskapten Janne Andersson.
Jag kämpade länge med första halvlekens spel som bjöd på tafflig underhållning och rent fotbollsmässigt är min passion Malmö FF. Allt annat är sekundärt.
Jag gav det en halvlek och sen fick det räcka.
När jag slog upp ögonen i morse med ett soligt Malmö utanför fönstret(!) gjorde jag som alla andra hopplösa gör idag - bläddrar runt i sociala medier på telefonen.
Där tog det inte lång tid förrän jag möttes av bråket mellan Andersson och Djordjic. Hujeda mig. Har man kontlikträdsla innanför bröstkorgen var det stora skräcken som inledde tisdagen.
För oss utifrån var det så klart underhålllning på högsta nivå. Sådant man aldrig får uppleva. Det var som att kamerorna glömdes bort och istället stod där en förbundskapten som i affekt med stort A braskade på som om det var hans sista tid i rampljuset.
Så här dagen efter har media givetvis varit sprängfyllt av händelsen.
Intressant har även varit hur tidigare Viasat-profilen Ola Wenström, ni vet ATG:s När och Fjärran-reporter inom Big 9, försökt göra sig relevant igen med nån svidande tweet om de båda figurerna hela föreställningen handlade om.
-----
Bojan Djordjic har alla givetvis en åsikt om. Han är lite av Viasat-studions Micke Nybrink.
Antingen gillar man honom och hela hans personlighet - eller så vill man att han skulle försvunnit från rutan redan iförrgår.
Jag som MFFare kan givetvis vara en vrestomte för det är en AIK-profil, men visst gillar jag det där äkta i rutan. Sådant som vi har alldeles för lite av idag.
- Uppgiften för mediarepresentanten är att kunna ställa frågorna som alla tittare undrar efter. Detta medföljer risken att det ibland kan bli obekvämt. Må så vara.
- Tanken har givetvis slagit mig flera gånger om under dagen; tänk hur långt ifrån vi är att något liknande kommer ske i V75 Direkt?
Niklas Jihde hade ett hopplöst uppdrag att slänga en brandfilt över elden. Det hjälpte föga. De gånger som Nybrink väl försökt såga någonting har Per Skoglund mycket skickligt slängt både brandfiltar och 90 liter skum så elden aldrig ens hann få någon glöd.
Inom travet är alla kompisar. Där kan konflikträdslan nystas in i en ynnest istället för den stora skräcken.
