Jagerstvin
Redaktion

MÅNDAG MORGON: Bara att le och vinka

Det blev en märklig årsavslutning på Jägersro förra tisdagen. Som spelare är det bara att le och vinka ibland samtidigt som pengarna kastas i sjön.

Det hade varit iskallt i Malmö under inledningen av december, men förra veckan vände allt. Från vinterfrossa blev det plötsligt milt väder samtidigt som regnet fallit över oss. 
Förutsättningarna var inte perfekta för banpersonalen på Jägersro när det förra tisdagskvällen var dags för årets sista tävlingar på.

Jag tycker de gjorde allt de kunde, sett till hur vädret varit på sistone, och nånstans såg jag givetvis fram emot en trevlig kväll med alltifrån talanger i V64-2 till namnkunniga profiler i V64-6.
Istället fick jag bara sitta och le och vinka. Något alternativ för oss spelare finns inte.

  • När vi väl skickat in spelkupongerna för V64-spelet kan både det ena och det andra inträffa som riskerar spelsäkerheten.
    Ef
    ter V64-1 ändrades verkligen ALLT. 

Stall Luguaer strök flera hästar, bland annat storfavoriten Narita (V64-2) och Ferrari Sisu (V64-6). Plötsligt satt man med investerade spelpengar på en kupong som blev helt iskall.

Connie Luguaer är hyvens man som tänker mycket på sina hästars bästa. Det var också därför han strök.
De har större uppgifter framför sig och därför inget han vill riskera en regntung och hård kväll på Jägers. 
Det går mycket väl att förstå. Alla dagar i veckan!

  • Vad som föll sig olyckligt i det fallet var att tidpunkten blev rejält illa. Ibland blir det tyvärr så. 
    Säga vad man vill, men hade beslutet tagits tidigare under kvällen hade det varit rätt för alla. För nog hann väl en och annan värma innan spelstoppet av V64.
    Nu blev det bara fel. Och en tidpunkt som får spelare att se rött.

Spelare MÅSTE också kunna få reagera utan att få kastat på sig att man bara tänker på sina insatser. Tidpunkt och tajming är allt. Just förra tisdagen blev det inget vidare och för oss spelare är det bara att le och vinka.

Jagerstvin

Nurmos mjuka (hårda) julklapp till ST

Maria Croon valde under förra veckan att skriva ett VD-brev som givetvis riktade in sig på det positiva. Det ser minsann ljust ut och så vidare. Något annat kan hon egentligen inte skriva...

Det var dock en ovälkommen krönika som Timo Nurmos senare bjöd på i Travronden.
När man växte upp avskydde man mjuka julklappar. Det skulle vara hårt, stort och spännande. Är det något som Nurmos gjorde var att dela ut en riktigt mjuk klapp till hela ST - men som känns väldigt hårt.

Hans text om framtiden gjorde närmast lite ont i magen och när en sådan stortränare som Timo Nurmos skriver som han gör vågar jag knappt tänka på hur mindre tränare har det.

Är det någon som har förutsättningar och bredden så är det Nurmos... När en sådan som honom ändå väljer att skicka ut varningstrianglar måste det göra ont i magen uppe på ST.

-----
Vi är mitt inne i julottan och även så ATGs Winter Burst.
Det är ett upplägg som säkert känns lite småmysigt i tv-soffan om kvällarna för många och en del sitter säkert och suckar djupt över hur V75 urvattnas med halvdan klass som är allt annat än V75-värdigt.

Det är som alltid en frivillighet att spela på det...
-----

Winter Burst har dessvärre även gjort att Annandagens finfina finaler på Solvalla blivit lite "en i mängden".

Är det något man inte vill uppleva så är det att sitta och jobba in anmälarantalet i Gulddivisionens final.

Det såg länge mörkt ut med antalet tävlande och så även klassen på loppet. Det blev väl rätt okej till slut med Mister F.Daag och Very Kronos som höjdarna.
Annandagen har dock tappat sin glans från vad den hade förut. Visst är det lite dystert.

God fortsättning,
Martin.

Följ Travstugan på Youtube