Mandagm
Redaktion

MÅNDAG MORGON: Vi har långt kvar, vänner...

Årligen sitter vi och hoppas att travnationerna ska närma sig varandra. Så här i slutet av 2022 är det tydligt att vi har ännu långt kvar, mina vänner...

Många av världens sporter utvecklar sig. Vissa gör det åt det bättre och vissa gör det åt det något sämre.
Hela det här med VAR i fotbollen är en stekhet diskussion och när svenska lag ska ut och spela i Europa förvånas de över tillåtna domarnivån där man plötsligt kan vara lite tuffare i närkamperna.

En sport där nationerna inte riktigt verkar vilja närma sig är travsporten.

Det är ju årligen en tradition att svenska stall reser ned till Frankrike och gör topplopp med sina hästar men förvånas sedan över att diskvalificeras för orent trav. 
Ett enda jätte-frågetecken kring hela situationen - men det är så det fungerar där nere. Och givetvis sänker de ribban på diskning när det är svensktränat.

Uppe i Norden när de utländska gästerna kommer hit, och framförallt de franska, påstås de bli straffade bara de håller i körspöet över upploppet. Det blir höga bötesbelopp och en fransos som lovar att han aldrig mer besöker Sverige igen. 
Nåja, det finns väl en charm i detta med...

Vad som däremot förvånar mig är givetvis hur Fabrice Souloy kommit tillbaka in i värmen igen. Det tycks inte vara ett bekymmer nere i Frankrike. Snarare tvärtom.

Jag gillar att Svenska Spel verkligen satsar på vintermeetinget och med Peter Langemar i spetsen får vi alltid informativa uppdateringar därifrån.
Förra måndagen läste jag dock en krönika från franske Yann Hayoun på Svenska Spel-sajten som visade hur långt vi har kvar...

Vincennes

Hayoun ägnade ett gäng rader åt Fabrice Souloy och det ska sägas att jag givetvis inte gottar mig åt Souloys hälsotillstånd som det skrivs kort om i krönikan. Oavsett åsikt kring en person är det aldrig så att jag vill någon illa/till skada.

Men att Yann Hayoun närmast rosar denne vidriga travtränare gör mig närmast dyster.
Vi har verkligen olika syn på saker och ting och det var lika genant som frustrerande att läsa krönikan. Läs den här!

Många noterade även att det på Vincennes körs ett Prix Jag de Bellouet.
För oss i Sverige är detta helt obegripligt då hästen har doping i sin tävlingshistorik.
I Frankrike däremot tänker de annorlunda. De ser bortom detta och tänker mer på de övriga sportsliga framgångarna som Jag de Bellouet mäktade med.

Ja, vi har onekligen en lång väg kvar vänner till dagen vi drar åt samma håll. Om vi nu nånsin kommer göra det.
Martin Engström

Följ Travstugan på Youtube