Alla har vi våra favoritmånader och ser man till travkalendern bör juli månad vara högt upp på ranken.
Vi har en jättefin tid framför oss just nu.
Låt gå att sporten fortsatt har sina mörka avsnitt. Så kommer det alltid att vara. Ibland måste man även i detta tillåta sig själv att se ljust på framtiden.
Juli månad är en för djäkla fin toppmånad och det är bara att luta sig tillbaka.
- 1 juli sattes fart med STL-finaler på Bergsåker (se, jag har lärt mig skriva STL) samt E3-finaler.
- Halmstad inleder sin fest med start på torsdag med sina paradisdagar.
På torsdag är det Sprintermästaren med allt därtill följt av lördag med klassisk V75-dag.
- Googlar man arkivbilder på Årjängstravet är det som att få en käftsmäll av harmoni.
15 juli är det Årjängs Stora Sprinterlopp och nog känner man sig lite usel som aldrig upplevt dagen uppe på Årjäng. Den är ett måste för alla travälskare.
- Lill-gubben i mig har på senare år förälskat mig i campinglivet.
Nej, några foppa-tofflor har jag aldrig ägt och kommer heller så aldrig att göra. Däremot har allt med campinglivet blivit som en förälskelse för mig och en dröm är att ånjuta Axevallas trippeltrav från en husbil.
Få dagar om året ger travet så mycket hopp för framtiden som Axevallas dagar. Det bildas en slags kärlek på campen som trots allt bekräftar att trav fortfarande är någonting unikt som bidrar till gemenskap och glädje.
Åbergskväll.
- Hela månadens juvel för egen del är givetvis sista tisdagen i juli.
Jag är ju närmast född på Jägersro och samtidigt som bröstmjölken lärde jag mig att Hugo Åbergskvällen är något alldeles speciellt.
Nej, jag vet att det inte är som förr och att publikområdet smalnat av med åren, men det blir vad man gör det till! Det till trots har jag vägrat se Åbergskvällen som förlorad.
25 juli är det dags för årets upplaga av den här ljuva kvällen. Jag ska njuta lika mycket nu som jag gjorde när vi trängdes 2013!
- Vi avslutar sedan med både Skellefteå med Stig Lindmarks Styrkeprov 26 juli samt Hagmyren med E.J:s Guldsko 29 juli.
-----
20 juni skrev jag om Nils Arne Eggens Minneslopp på Orklatravet. Det övergick mitt förstånd att vinnaren där även fick en biljett till Åby Stora Pris. Dels för det var sju veckor innan ÅSP och för att det är ett lopp som knappast lockar några hästar som duger.
När väl Orkla-loppet avgjordes så vann Garth Vader. Föga förvånande valde dock kretsen att tacka nej till Åby Stora Pris.
Nästa år gör vi om och gör rätt igen.
