Jag kan inte för mitt liv begripa varför det fortfarande på sina håll ältas om publikfrågan i travsporten.
Ja, senast förra veckan läste jag en krönika där en av landets främsta tränare åter drog upp ämnet. Det var väl en sisådär 89:e gången det gjordes med. Det är verkligen dags att gå vidare. Inse hur världen fungerar idag.
Allting ska gå snabbt och framförallt ska allt vara så smidigt som möjligt. Även jag har känt av en viss sorg över att travbanorna ekar tomma vid vardagstravet. Hur hög än klassen kan vara vid en V86-kväll på Solvalla så lockar det inte ut folket dit. Inte minst när halva spelkupongen följs från tv-apparaterna där ljudet kan vara sisådär om man sitter i travrestaurangen.
Det är väl självfallet så att det hade varit en dröm om travet dagligen lockade runt 1 000 åskådare och där bankanten var lagom befolkad och ger en fin upplevelse både för de aktiva och ger en god syn för de som följer tävlingarna från datorskärmen hemma i soffan.
Men nu är det inte så. Jag förstår att det ser ut som det gör idag och har heller inte några problem med det längre.
Lägg ner gnället - travet är inte ensamt
Det är givetvis en kraftgång för travbanorna som gör sina tappra folk att locka ut besökarna från deras tv-soffor. Jag kan tycka att travbanorna får för lite credd till deras försök - sedan är det givetvis svårförlåtligt att Solvalla numera får motta kritik vid varje V75-dag.
Även efter V75-finalerna 26 mars gick det att läsa från restauranggäster om tafflig service och halvdan mat. Det har låtit så här nu i över ett år från de som betalar runt 700 kronor och det är inte bra!
- Men, som sagt; travpublik idag är ett finito.
Bara lägg ner gnället om hur bedrövligt det är att spelarna hellre sitter inne på ATG Live än är ute på banan. Det är så det är idag. V75 är fortsatt ett starkt namn och som lockar publik. Så länge V75 ändå får ut lite mer än 1 000 besökare till lördagarna är jag mer än nöjd.
Travet är inte ensamt. Det har exempelvis gått att läsa senaste åren om hur svårt hockeyarenorna har. En sådan stark sport som hockey har sin publikkris, alltså. Och ska jag jämföra travet med andra "mindre" sporter som handboll eller innebandy så är det inte mycket bättre där.
Gå vidare nu. Det har åtminstone jag gjort.
För mig är det närmast obegripligt hur aktiva fortfarande kan vara del av travsändningarna. Vi MÅSTE ha en distans mellan rollerna och här är det travet i ett nötskal...
I lördags satt kusken Anders Eriksson i expertrollen under V75-tävlingarna på Bergsåker. Eriksson körde även Hefner Am i V75-6 och var alltså även aktiv inom omgången han satt och jobbade till.
Ja, Anders Eriksson är väldigt bra som expert och jobbet sköter han fullt galant. Det är inte det som är grejen.
Det är att travsändningarna fortsatt inte begriper problemet och tappar sitt värde för mig. Vi måste ha en distans mellan tv-produktion och aktiva för en så bra sändning som möjligt. Att vara del av sändningarna ska även innebära att man både VILL och SKA tycka till om ont som gott. Detta i sig blir omöjligt om aktiva ska få vara del av sändningarna.
Anledningen stavas samvete
Det finns en stor anledning till varför inte travsporten är så där vacker och rättvis som vi alla vill. Ja, och framförallt ren. Det finns fortsatt sådana som inte vet vad ett rent samvete är för något. Att fördöma fuskare är ännu inte standardiserat i branschen och verkar så aldrig bli heller.
Förra veckan fick jag se Bordeaux S. som lämnat Jerry Riordan - för Fabrice Souloy.
För att vara rejält drastisk hade man önskat följande; för alla svenska hästägare som placeras sin häst frivilligt hos Souloy så förbuds alla deras hästar att tävla i Sverige. Givetvis inget som går att genomföra, men tänk så vackert om man kunde slå hårt mot hårt mot nötter.
Så länge det finns folk som inte tänker längre än näsan räcker kommer sporten aldrig bli vad vi en vacker dag hoppas på. Anledningen stavas samvete. Fortfarande finns det för många som inte har ett rent sådant.
-----
Med detta sagt; På lördag är det V75 från hemmabanan Jägersro!
V75-dagar hemma på Jägers är bland det bästa jag vet. Den glädjen jag har i magen vid lördagsmorgonen är svårt att uppnå på andra sätt. Att umgås med nära och kära på travbanan och jobba in V75-spelet. Jag växte upp på Jägers och sitter där än idag, om än lite mer rund om fötterna numera, och jag njuter av varenda sekund.
-----
