Som alla andra sporter och framförallt lag så pågår det generationsskifte. Under den tiden gäller det att hålla huvudet kallt och framförallt en drös av tålamod för vad som komma skall i ljuset av tunneln.
Det har ju tagit sin lilla tid, men nog är vi framme vid det stjärnklara ljuset nu.
Vad Don Fanucci Zet uträttat med sin mäktiga Elitloppsseger 2021 är givetvis en grej - men den yppersta eliten inom svensk travsport har varit... icke-existerande ett par år nu.
Jag minns säsongerna där vi årligen skämdes bort med att ha Prix d'Amérique-hopp på kolstybben. Alltifrån Maharajah, Raja Mirchi, Readly Express och så givetvis hederskämpen Oasis Bi.
De senaste åren har det varit svagt på den fronten. Och efter Nuncios seger i Elitloppet 2016 har fem av de sex senaste upplagorna vunnits av utlandstränat.
Vi har varken haft någon anledning eller tro på att hoppas.
Men nu. Nu är vi äntligen där. Hoppet är åter.
Calgary Games gav oss en närmast unik säsong ifjol. Vad han gör i år är mest att dejta en bock och tjäna lovor på så sätt. Stjärnstatusen han besitter är dock något extra och många drömmer givetvis om att Timo Nurmos i smyg preparerar stjärnan för fullt för kolstybben i vinter.
Don Fanucci Zet vet vi vad han kan. Frågan är dock vad han tycker om Frankrike... Däremot är han en garant i Elitloppet nästa år åtminstone, innan han förmodligen åker över till Staterna.
Stallkamraten Francesco Zet är den som jag tagit till mig allra mest de senaste säsongerna (förutom Very Kronos...). Det där mäktiga klivet är något som kommer göra honom till en av våra stora stjärnor i flera säsonger.
Och så har vi... San Moteur.
Framförallt är det häftigt att Björn Goop har med något eget, när han senaste åren skördat sina framgångar med Face Time Bourbon, Timoko eller Readly Express.
Vad som gör San Moteur speciell är att han redan givit oss några minnesvärda ögonblick. Trots det har vi knappast sett närheten av botten i honom ännu. Sådant utmärker något alldeles unikt.
Efter halvdana stjärnår är glansen vackrare än på länge. Hoppet är åter.
San Moteur.
----
Imorgon tisdag är det en genomtrevlig kväll himma på Jägers.
Framförallt är det kvällen som årligen säger åt mig hur bortskämd jag ibland är som är född och boendes i Malmö.
Derbykval-kvällen är en enda enorm fröjd hela kvällen lång.
Låt gå att det är häftigt att gå på en stallbacke under Elitloppssöndag - men den enorma anspänningen som ligger över stallbacken en derbykvalkväll är något oerhört speciellt.
- Jag som staketkusk kan verkligen känna av hur fokuserat det är. Och där långt gåendes drömmar antingen slår in eller krossas på ett par minuter.
Malmöbanan ska även i år försöka göra derbyhelgen till en publikfest.
Inför årets upplaga ska de ha 'barnens dag'. I mina ögon är det helt rätt.
Visst hade jag hellre velat att det sportsliga lyftes fram - men nu är inte det dragplåstret som får folk att besöka banan. Med hjälp av extra-aktiviteter åt barnfamiljer hoppas jag att det blir fler ansikten på publikområdet det här året.
