Jag ska väl vara ärlig då direkt.
Fransk travsport fångar mig inte på samma sätt som vår svenska. Det är sällan jag följer en hel tävlingsdag där nere ifrån. Snarare enstaka lopp med hästar som fångar mitt intresse.
- Men för den sakens skull vet jag om det stora i franska travsporten. Och allra främst Prix d'Amerique.
Travsportens allra största topplopp. Det "alla" vill vinna. Det finns inget större.
Sedan kan så klart vi här uppe i Sverige sitta och gorma om Elitloppet och hur gigantiskt det är. Men Prix d'Amerique är ytterligare en nivå upp.
Och på tal om Pd'A har Oasis Bi varit på tapeten på sistone.
Ända sedan inför starten på Jägersro 13 januari har världsloppet varit i åtanke.
Och där flera yttrat sin tveksamhet kring hästens deltagande där.
Ska verkligen Oasis Bi starta i Prix d'Amerique? Vad har han där att göra i dagsläget, egentligen?
Visst kan jag förstå poängen i det, men tänker man en sekund längre är svaret givet vad kretsen kring hästen ska göra.
Det är självklart att Oasis Bi ska starta i Prix d'Amerique.
Må så vara att han inte är något för vinnarspelet. Men det gäller å andra sidan majoriteten av hästarna i loppet. Och topp 10-placering i Pd'A är inte så illa som det låter.
Har man en häst som har en klar plats i loppet (insprungna pengar) både förstår och köper jag att man startar. Det är en drömstund i karriären. En eftermiddag många drömmer om att få uppleva. Allting runt omkring som är av ett slag inga andra lopp når till.
Det är inte kretsen kring Oasis Bi folk ska kritisera. Det är självfallet reglerna - som gör att hästen får sin "räkmacka" dit.
När man väl har en häst för loppet, ska man ta tillvara på den stunden. Varenda sekund av den. Och nu har åter Oasis Bi möjligheten att starta.
Så länge hästen är i tävlingsskick och med okej dagsform ska där egentligen mycket till för både tränare och ägare att hoppa över ett Prix d'Amerique.
Det är en dyrbar lott man fått dela flera år tillsammans med. En lyckosam sådan.
------
Sedan är det väl alltid så att man i framtiden hoppas på fler svenskfödda hästar i storloppet.
Även fast man idag så klart har viss sympati för svensktränade hästarna i Prix d'Amerique, så hade man gärna sett fler "äkta" svenskhästar.
Lördagen innebar åter en stund med haveri på ATG.se.
Eftersom jag var på resande fot, fick jag förlita mig helt och hållet till sajten för att kunna se V75-omgången.
Döm om min förvåning (nåja...) så var det strul med och där sändningen inte fungerade.
Något jag trodde berodde på mitt thailändska nätverk, var istället ett haveri som drabbade alla. Alltså visade ATG sin klassiga uselhet igen.
Hur många gånger i ordningen jag gnällt på ATG.se? För många. Men det gäller att inte lägga ner för den sakens skull. Situationen som råder är inte acceptabel och tål att anmärkas på var gång.
Det är verkligen obegripligt hur det alltid kan vara något som strular och där det inte tycks bli någon förbättring.
- Men så länge lönelappen till Hans Skarplöth skickas ut som vanligt så sitter han nöjd på sin höga häst.
-----
Och på tal om ATG går Per Gutesten in som ny IT-chef. Inget hedersuppdrag, direkt...
Och Gutesten gör det inte bättre för sig när han bjuder på flera drömcitat som "bäst i klassen" och så vidare.
Vet Per Gutesten vad han har framför sig? Troligen inte.
Framförallt inte när han lovar att bjuda kunderna på förbättrad upplevelse i digitala kanalerna. Mission impossible.
- Det enda jag kräver är att saker och ting inte längre havererar. Ett krav som i dagsläget är på tok för mycket att begära.
Men givetvis önskar jag Per Gutesten att lycka till i sitt nya arbete!
-----
Sveriges nationalbana Solvalla har inte bara problem att locka besökare till banan. De verkar även ha hopplösa problem med banunderlaget som så fort den möts av nederbörd ställs på rejäla prov.
Onsdagens tävlingar visade om inget annat ännu en gång att kletet är nära tillhands.
-----
Dubbla V75-omgångar i helgen. Allt för det är lönehelg och där spelbolaget vill ta hand om spelarnas plånböcker.
Där finns inga sportsliga anledningar till att ha extraomgången den här helgen.
Och på tal om det var Robert Berghs fredagsrader förra veckan viktiga att läsa. Och innehöll rader som jag själv var inne på samma dag.
När rutinerade och viktiga sportsliga rävar som Stefan Hultman och Stig H Johansson inte känner något sug, alternativt inte får lov, att synas i rutan längre är där något som är fel.
En spelgalen värld som äter upp sporten.
Men, vad fasen. I helgen bjuds vi på topplopp nere i Frankrike.
Lita på att jag för en gång skull följer tävlingsdagarna där nere från start till mål...
