Att "ge sig på" en erkänd storhet i svensk travsport är inte helt obekymrat. Majoriteten anser garanterat att jag är helt vrickad i huvudet som ibland har åsikter som kanske inte de flesta har. Som nödvändigtvis ska ge mig på giganter som ska räknas som orörda.
Så får det lov att vara.
Om än att jag är en skåning med distans till kallbloden, så har jag givetvis med tydlighet förstått och imponerats av vad Jan-Olov Persson uträttat i flera, flera år.
Det räcker att skriva Järvsöfaks för att motivera detta.
Persson är en travkarl många ser upp till. Som man beundrar för allt han gjort och vars gärningar gör honom närmast omöjlig att kritisera på andra sätt än positiva.
Och det är väl där jag delar mig från majoriteten.
- Det är en sak att han redan vid "nya" Vårbjörken förra våren började gorma om att han minsann ska sluta. Givetvis var det högst tomma ord. Utan större insyn i stall Persson så tror jag knappast något vidare avslut varit på tal.
Som storhet i kallblodssporten kan man kosta sig på att "hota" med att sluta i förhoppning att förändringar läggs på is.
- I veckan kom ST med sitt beslut gällande Jan-Olov Perssons slarv med medikamenter i stallet. Det blev 150 000 kronor i böter. När jag läser beslutet i sin helhet så är det ett beslut som Persson ska vara högst tacksam över. Det kunde (och borde) definitivt blivit värre.
Istället för insikt och självrannsakan kunde vi inte se en uns av självkritik från stortränaren. Det var snarare Svensk Travsport som gjort fel. Och framförallt personen som anmälde honom.
Läste hans uttalanden i Expressen;
"Jag har haft samma hantering i 40 år. Utifrån Svensk Travsports perspektiv så tycker jag att det är ett underbetyg att jag inte blivit informerad vad som gäller"
Och om han inte anser han gjort något fel;
"Jo, det är ju ett dåligt betyg även av mig som tränare. Jag har ju varit kriminell nu i 40 år"
Innan beslutet var Persson tydlig. Blir han avstängd så slutar han. Han kör en vända till med det tomma hotet. Nu blev det bara en böteslapp.
Hela fallet handlar inte bara om slarv. Några medikamenter som stått i ett olåst kylskåp och utåt ska vi tro att alla bara är mänskliga. Det kan bli lite fel och slarvligt ibland. Det vore samtidigt som att förminska det hela.
Nämligen. I veckans beslut läser jag bland annat att det fanns DSMO i stallet. Något som är högst otillåtet. Och framförallt allvarligt. Det ska inte ha där att göra.
Jag kan tycka det finns en respektlöshet och brist på insikt i ett så pass allvarligt fall.
Det känns beklämmande att en så stor travkarl som Jan-Olov genom hela aktuella fallets tid haft en så kylig inställning. Och tycks fortsätta ha det efteråt.
I mina ögon är han på vägen att mygga av sig själv. Om han nu inte redan gjort det.
