V75 Eftersnacket Martin Engstrom
Redaktion

Inte spelarna det är synd om

När övriga världen står still har travet fått sitt värdiga rampljus över sig. Efter en tid av nonchalans från övriga spel- och sportbranschen är travsporten plötsligt hyperintressant. För att ha någonting att göra i sportväg och för att stilla spelnerven.

V75-omgången från Romme under Påskdagen var upplagd till en jättefest.

ATG hade redan flera månader i förväg gjort redo en rejäl jackpottbössa som spelades in under våren. På så sätt var det redan garanti på hysteri från spelarna. När sedan viruset satte stopp på övriga landet, blev hysterin än större.

Det finns så klart inget vackrare för en travälskare att se hur omsättningen rusar iväg. Det är himmelskt för ATG och i längden även för travsporten. Men
ATG är även en garant på ett annat mindre bra sätt. Spelbolaget havererar när det verligen gäller.

Flosklerna har varit många. Fiaskona likaså. Och i media har alla utom Hans Lord Skarplöth klätt skott för allt skit och slängt ur sig någon billig ursäkt som plåster på såren. På gott och mycket ont är travspelare trogna. De glömmer fort och sitter på ATG.se redan veckan därpå och lägger in V75-bongarna.
ATG vet givetvis om detta. Vad de än misslyckas med så är kunden trogen. På så sätt är spelbolaget unikt.

När sajten havererade vid Påskdagens jätteomgång var vi spelare givetvis fly förbannade. Det spyddes galla och trötta kommentarer om spelbolaget.  Men man ska komma ihåg det allra viktigaste i det här; Det är inte spelarna det är synd om.
Någonstans där bakom i bakgrunden står nämligen hästskötaren. Den som sliter mer eller mindre 365 dagar om året som det redan är.

När sedan ett spelbolag har en pajasstyrelse och pajassajt är det skötaren som får ta smällen. ATG mår lika bra för det när det vankas nya spel imorgon. Hästskötaren tvingas jobba över flera timmar ytterligare. Det är knappast så att det syns i plånboken sedan den 25:e varje månad.

Jag tycker det är oerhört... sorgligt hur skötarna alltid får ta den stora smällen.

Spelarna är givetvis förbannade och frustrerade att deras miljondrömmar till spelkuponger inte går att spelas, men skötaren... Den djäkeln får minsann stå tyst i stallet och lugna ner hästen och gilla läget.
-----

V75 Direkt-studion gav oss även de det allra mest uppenbara; De log och vinkade. Inte ens vid stunder som dessa vågar Per Skoglund & Co att yttra sig med något annat än positivitet.

De kan gott våga ryta ifrån lite då och då, anser jag. Mer om detta på fredag i min krönika, men jag kan åtminstone yppa det nu med. Nu blev V75 Direkt vad V75 Direkt alltid är; totalt iskallt och fegt.

Peter Andersson gick även han ut i försvar till ATG. Det säger sig självt då han arbetar för Kanal 75. Och tydligen fick man inte lov att yttra sig mot ATG då det pågår ett virus i världen. Det är knappast någon tillfällighet att någon som arbetar för Kanal 75 försöker släcka en brand utan vatten i vattenslangen.

Det är inte ATG det är synd om, Peter. Det är skötarna. Det går att tänka längre än till plånboken ibland.
-----
Vid slutet av sändningen av V75 var allting så oerhört puttenuttigt. De beter sig som ett gäng flygvärdinnor vid försening.

Om tävlingarna? Ja, visst fanns där en del rejäla sådana. Som Don Fanucci Zet. Men en dag som denna är det inte värt att lyfta annat än haveriet från spelbolaget som förstör travsporten.

Följ Travstugan på Youtube