Som travintresserad och som travspelare lär man sig först och främst att bli härdad. Lära sig ta motgångar och att man stundtals är riktigt usel. Men likväl sitter man där nästa dag igen som om ingenting har hänt och jobbar vidare.
I ärlighetens namn vet vi staketkuskar inte vad härdad är för något. Framförallt inte när vi får se veteraner till kuskar från år till år. Namn som varit med sedan Stenåldern och som fortfarande kan resa till oglamourösa lunchtravtävlingar. Men det är verkligen så att vi går in i nya tider. På gott och ont, så klart.
Sedan en längre tid tillbaka avslutade Calle Lindblom sin aktiva karriär. Visst är Lindblom saknad på många sätt, inte minst framför en intervju-mikrofon.
Senaste stora namnet som tackade för sig var Jan Norberg. Jösses vilken kämpe "Nora" var och fortfarande är.
En man måste se upp till och som förtjänar mer än att bara hedras vid Umåkers travgala. Ge gubben ett lopp uppkallat efter sig under Guldbjörken-dagen, förresten.
Sedan mitt intresse för travsporten föddes i tv-soffan där jag satt med benen uppe på tv-bordet och låtsades köra häst själv, har mer eller mindre samma namn varit med. Det har inte känts som att det är mycket som förändrats från 90-talet tills idag. Men det stämmer inte riktigt.
Det är onekligen så att det är på väg att bli nya tider. Dags för nya förmågor att ta vid.
Vi kommer givetvis alltid sakna de gamla rävarna som till sist lägger kuskhjälmen på hyllan. Men visst kittlar det med talanger och hungriga förmågor som Emilia Leo, Mats E Djuse, Marc Elias eller för den delen Rebecca Dahlén.
Namn som dessa satte färg på V75-scenen redan under fjolåret. Nu hoppas vi utvecklingen fortsätter framåt.
Vad månde bliva av 2019? Jag tror det blir ett toppenår, på många sätt!
Olympiatravsvinnaren får en välförtjänt Elitloppsbiljett, Propulsion gör ytterligare en satsning mot Elitloppssegern där även Readly Express tycks dyka upp, och Hugo Åbergs har höjt sitt förstapris. Därtill lär vi nog även i år få överraskas av nya förmågor, hästar som aktiva.
Nog har man en del vatten på sin kvarn. En massa man kan gnälla på och bli less över. Starttiden på V75, V86-upplägget, anmälningstunna lopp och banor utan publik. Men ibland får man vara lite positiv också. Till och med jag.
Och nu är vi med om att travsporten går in i nya tider. De yngre tar över alltmer efter de äldre.
-----
Jag kan köpa att det var märkligt att Mellby Free inte prisades överhuvudtaget vid Travgalan.
Men, på tal om nya tider ovan, tycker jag det även kändes märkligt att Markus M Melanders framgångar borta i USA helt glömdes bort. Likaså Jimmy Takters.
Melander har svarat för ett riktigt start år på andra sidan Atlanten, bland annat med bekante Cruzado dela Noche.
Det verkar som att prestationer av svenskar i utlandet blir lite väl mycket av parenteser. Om de inte vinner Prix d'Amerique då, vill säga.
-----
Det gick verkligen att ta på lättnaden och glädjen hos Anders Malmrot när han kom med beskedet att Readly Express är klar för Elitloppet.
Och även fast Elitloppet alltid är Elitloppet har jag det här året mest sett fram emot Åby Stora Pris. Nu är plötsligt Elitloppet stekhett igen.
-----
Avslutningsvis;
Jag vet inte om det är jag som börjat uppmärksamma det mer under loppens avslutande delar, men det där med att köra utanför bangränsen har blivit allt vanligare.
Ekipagen på innerspåren tar allt oftare chansen att fuska i slutkurvan, oavsiktligt eller avsiktligt.
Svensk Travsport har koll på det i de flesta fallen, men böteslappen på 500 kronor är rent av löjligt.
En klen tröst för motekipagen som förlorar på det samt spelarna som torskar - och en mindre kännbar bestraffning för vinnande ekipaget.
Ser gärna hårdare tag kring det där. Kör man utanför bangränsen i slutkurvan in mot upploppet och vinner loppet, är det verkligen rättvist då? Ska man få behålla segern? Jag är ytterst tveksam.
