Jag är bra på att skriva en massa dravel. Den här fredagen är inget undantag. Jag tänker lite högt och av någon illa anledning har jag ett tangentbord framför mig när jag gör det. Så stå ut. Allt man skriver är inte så jäkla allvarligt. Men jag kom att tänka på hur in i helsike trav det är idag.
-----
För travsporten och spelets del har det moderna samhället blivit en käftsmäll. Publiken minskar, tv-produktionen har blivit mer välgjord och proffsig och tv-soffan har aldrig känts skönare för svensken än år 2019.
Vi begriper alla att trav inte är bäst på plats längre. Så enkelt är det. Detta är något alla till sist måste köpa. Allt är inte som förr längre.
Och därför undrar jag om travkalendern verkligen är gjord för hur sporten ser ut idag? Det verkar nog inte riktigt så.
Vi måste ta tillvara på kvalitén och tänka mindre på kvantiteten.
16 000 besökare under Elitloppslördagen säger en hel del om hur travsporten ser ut idag. Inte ens årets största helg lockar besökare längre. Det är inte av samma vikt för folk att gå på trav.
Man kan alltid skylla på vädret och att det i år inte var något Karibien-väder, men sedan kan man ju också acceptera verkligheten. Kvantiteten är en faktor till att majoriteten väljer tv-soffan.
Banupplevelsen är inte lika viktig för svensken längre. Och allt bottnar i urvattningen av V75 som jag tror är det som kan få folk att längta efter travsport igen.
Det körs givetvis alldeles för mycket V75 som det är idag. Det häftiga i V75 har försvunnit och där finns inte någon ära eller stolthet från aktiva att få sela ut till V75 som det var för tio år sedan. Publiken ser inte charmen i det längre och så heller inte de aktiva. Det är jag alldeles övertygad om.
Sedan är givetvis även ID-tvånget en stor bov som gör att många avstår banbesöket. Men urvattningen av V75 tillsammans med kl 16:20-starttiden är den stora boven.
Hasse Lord Skarplöth har förstört kvalitén och gjort det till en kvantitetsaktivitet.
V75 hinner inte få någon rejäl attraktion. Som exempelvis Allsvenskan i fotboll. Där man hinner "andas". Framförallt uppleva otålighet, längtan och glädjen när dagen äntligen är kommen.
-----
Och är det något som blivit en kvantitetstävling så är det Elitloppet. Borde Anders Malmrot ändra upplägget?
Det känns som vi måste göra någonting åt nuvarande upplägg. Hur vet jag inte riktigt, men det är onekligen så att de flesta oroar sig mer över två heat på en dag än om det ärofyllda att sela ut till Elitloppet.
Sedan är det givetvis så att hästar nr 13-16 alltid är inbjudna lite för Malmrot måste. På ett eller annat sätt ska han upp i sexton inbjudna ekipage. Då sänks ribban sista veckan för sportchefen.
Bara det att Milligan's School numera kan benämnas som Elitloppshäst säger en del. Det är dags att tänka mer på kvalitén än kvantiteten. Det är uppenbart så att sexton hästar numera är alldeles för mycket och risken är att Elitloppsfälten framöver blir rejält ojämna och förr eller senare något alltfler besökare inte ger sig ut för att se på plats.
-----
- Visst är det en något oroväckande utveckling för svensk travsport att vi inte haft någon svenskfödd vinnare av Elitloppet sedan Nahar 2015.
Kollade in vinstlistan för Jubileumspokalen senaste åren. Bland vinnarna ser vi sådana som Makethemark, Readly Express, Nimbus C.D. och Panne de Moteur. Däremot verkar det som att det stannar vid femåringssäsongen för de flesta. Sedan är det jänkarfött eller fransmän som gäller i världens största sprinterlopp.
Dock ska det sägas; Är där någon som är en framtida Elitloppsvinnare så är det Makethemark.
För två år sedan glömde Petri Salmela bort att anmäla till Derbyt. Det kan verkligen ha varit det bästa han gjort i karriären, så här i efterhand.
Nu har vi en Makethemark i lysande författning som inte är ett dugg härdad i stentufft Derbyrace som likt Elitloppet brukar kunna skörda sina offer. Efter segern i Jubileumspokalen har han tagit stormkliv upp på stegen. Makethemark tillhör yppersta eliten i Sverige idag och insatsen i Elitloppet var femstjärnig även fast Salmela inte reste hem med segerbukett.
Däremot kan de göra det redan nästa år.
-----
Att stå vid en travbana i ösregn utan varken paraply eller poncho är fruktansvärt iskallt. Ändå är det betydligt varmare än vad kusk-VM är.
Maken till iskall tillställning har jag nog inte varit med om.
Även fast profiler besökte flera av landets banor blev hela den veckan ett "vadå då". Det är inte ofta en stor man som Franck Nivard eller Yannick Gingras besöker Rättvik och gör det i ett "VM-sammanhang". Ändå satt jag aldrig och följde kalaset. Det kunde inte ha varit mer ointressant.
Det enda riktigt roliga i kusk-VM var att de fick sitta upp bakom kallblod. I övrigt? Ja, de fick säkert en trivsam semestervecka i Sverige.
-----
Tyvärr är det så att Bo Westergaard fortsätter besöka svenska banorna. I onsdags vid V86 på Åby var det dags igen och det är sorgligt hur han ändå kan få uppsittningar på sina hästar.
-----
På tal om Karibien-väder och därmed publikfest som uteblir gäller det inte Gentlemannadagen. Vädret var ingen höjdare det här året. Det var framförallt inget som skulle locka publik att stå ute.
Likväl blev publiksiffran även det här året lite av en succé och det är även i år oerhört kul att se hur Jägers lyckats med konceptet i fråga. Låt gå att majoriteten inte är där för travsporten, men det är å andra sidan så det ser ut idag.
