Tidigare i höstas kördes det (enligt mig) totalt ointressanta International Trot på Yonkers. Det så kallade VM-loppet. Körstilen vid fjolårets upplaga från vinnande kusken Vincenzo Piscuoglio dell’Annunziata bakom Cokstile skulle sätta sina spår i årets.
ATG skulle minsann stå upp för travsporten. Spelbolaget valde att helt avstå spel vid årets race. Till ett lopp som trots allt lockar en del intressenter häröver då vi inte minst vet om vilka hästarna är och deras status. Inte ens en sketen sändning skulle det bli. Här skulle det markeras.
- Där och då kunde man säkert lovorda spelbolaget, men vad jag upplevde då lika mycket som nu är att de agerar närmast lite… falskt?
Samtidigt som spelbolaget i ett modigt försök försökte agera för travsportens bästa pågår det tävlingar nere i Australien dit ATG sänder var och varannan morgon.
Jag följer inte tävlingarna dagligen där nerifrån, men har gjort mina ögonblick av loppen därifrån för att bilda mig en uppfattning. Likaså kollade jag in något lopp i veckan.
Vad vi erbjuds därifrån är för ögat betydligt vidrigare och mer förekommande än vad fjolårsvinnaren gjorde i International Trot.
ATG agerar lika hopplöst modigt som inkonsekvent. Jag har väl aldrig heller riktigt begripit varför travsport från Australien ska vara av sådant intresse att en avlönad sitter och kommenterar loppen samtidigt som körkulturen är raka motsatta av vad vi ska berömma och stötta.
Referenten lever sig givetvis in i de emellanåt ”rafflande” upploppen där pisken går varm – det är ju samtidigt dennes jobb att göra det och inget annat, såklart… Jag tror väl heller inte att ATG hade fortsatt med Australien om det inte på något sätt lönade sig.
Med det sagt känns det inte särskilt rättvist att de å ena stunden spelar modiga kort och bojkottar amerikansk travsport när de några timmar senare sänder live från Australien med betydligt kyligare ”spelobjekt” på banan.
- Jag kan förstå att det låter aningen banalt att jag ska uppleva Svante Båths avsked som vemodigt. Jag som inte har någonting som helst med det att göra och heller inte känner Svante Båth personligen. Men så känns det.
Jag har alltid haft någon form av respekt för Svante Båth. Han uppvisar en generositet och har förgyllt oss med talangfulla unghästar och rutinerade profiler. Nu är en storslagen karriär över.
Under torsdagskvällen sprang Konstantia Sisu på ett snöigt Örebro. Det var även sista starten som en häst gjorde för stall Båth. Stoet slutade trea med Niclas Hammarström i sulkyn.
Vad vi så här i efterhand därför kan konstatera är att sista tränarsegern som togs var med Global Adventure 22 november. I sulkyn satt dottern Kim Moberg. En väldigt fin avslutning, kan man gott säga.
Noterbart i övrigt är att stall Båth efter årets starter ligger på 21% i segrar. Därmed har stallet återigen avslutat en säsong över 20% vilket är väldigt starka siffror!
-----
Imorgon körs V75 på Solvalla. Dit har jag redan skrivit en krönika tidigare i veckan. Läs den här!
