Som tyckare och skribent brukar man få höra att det alltid gnälls en massa. Och visst är glaset oftare halvtomt än halvfullt för många, men det är verkligen en bitter verklighet vi lever i just nu. Travsporten mår verkligen inte bra.
Efter Jägersro-strejken valde Robert Bergh väntat nog att fördöma deras agerande. Under fredagen valde sedan Jörgen Westholm att avgå ur Travtränarnas Riksförbund på grund av hur verkligheten ser ut idag.
Inte många minuter därefter publicerade Lutfi Kolgjini en intressant krönika i Legolas, som går att läsas här!
Överdriver vi för mycket? Är det för mycket gnäll och fisar på tvären? Tyvärr inte.
Det är en mörk period i travsportens historia just nu. Oliktänkande bland stortränare i känsliga frågor, konflikter, lågt förtroende för travets ledning och det gick så långt att ett helt nytt spelbolag grundades i hopp om att få folk att inse det odugliga i ATG.
Jag skulle gärna vilja sitta här och le lite bekymrat, men ändå fortsatt tänka positivt. Men nu är det dessvärre inte så.
Finns där något positivt att hämta av allt det här? Ja, möjligen.
Som jag varit inne på tidigare är det uppfriskande att där äntligen börjar hända någonting. Att aktiva för en gång skull vågar markera och säga ifrån på andra sätt än i bloggar och på sociala medier.
Plötsligt har ST och ATG hamnat i ett läge där de plötsligt måste tänka till och rynka lite på pannan. Och det märks att situationen är någonting helt annat när Johan Lindberg bland annat drar till med svar som "Jag vet inte vad jag ska svara på det" när medier hör av sig
--
- Även intressant i Kolgjinis rader att där var funderingar på att bojkotta nästa V75-omgång på Jägersro i oktober. Dock tror jag inte det hade blivit så värst lyckat - inte minst när vi har andra som problemfritt hade anmält och kört på som om allt är frid och fröjd.
-----
Och tyvärr blev förra veckans mörka fredag än mörkare när Trottosport avslöjade att en välkänd travtränare- och kusk hotat en amatör i SMS.
I bloggen gick det att utläsa vad som stod i SMS:en och där amatören sedan agerade emot det. Efter att ha varit i kontakt med ST:s sportchef Petter Johansson samt jurist Göran Wahlman valde de att bara lägga locket på. Trots de obehagliga hoten nöjde de sig med att tränaren bad amatören om ursäkt. Sedan var saken ur världen.
Jag blir så mörkrädd, så mörkrädd. En simpel ursäkt ska aldrig vara nog. Hot är allvarligt och inte minst sådana typer av hot och ord som skrevs i SMSen. Jag bryr mig inte om hoten var seriösa eller ej. Det MÅSTE markeras mot sånt här! Alltid! Vare sig den skyldige ber om ursäkt efteråt eller ej.
Jag är samtidigt inte förvånad över ST:s agerande i frågan, men däremot väldigt trött. Fega och förbannade jäkla ledning.
Under veckan valde Nicklas Westerholm att gå ut och erkänna att det var han som stod bakom hoten. Fortsatt går det inte att komma ifrån hans taffliga beteende, men visst är det modigt av honom att träda fram. Westerholm är en del av framtiden inom travsporten. En kommande stortränare. Men det här är gräsligt. Lär av misstagen och gå vidare...!
----
Mellan 2 september-7 oktober går det att utläsa en viktig detalj. Den geografiska spridningen av V75 fortsätter vara alldeles för dålig.
2-3 september Jägersro i Malmö - 9 september Solänget, Örnsköldsvik - 16 september Bollnäs - 23 september Färjestad, Karlstad - 30-31 september Solvalla Stockholm - följt av 7 oktober i Skellefteå.
Jägersro är alltså enda V75-banan i södra Sverige som arrangerar V75 under en månads tid.
Att sprida på omgångarna runt om i landet tror jag har en betydelse för att det ska vara så bra klass på loppen som möjligt. Som det schemaläggs nu är där mängder av stall som struntar i att köra den långa resan upp eller ner till V75-banan.
Överlag är spridningen bra, men vissa perioder om året är det som att ingen orkat tänka till utan istället bara slängt ut omgångarna uppe i norr.
Eftersom jag redan en gång tidigare skrivit om det här på annat håll väljer jag redan nu att poängtera;
Nej. Jag menar inte att Norrlandsbanorna ska stå utan V75-omgångar eller tilldelas färre omgångar - jag är endast inne på utnyttja landets banor från norr till söder. Alltid.
-----
Förra söndagen bjöds vi på landets fina treåringar i Kriterie- och Oaksuttagningar på Solvalla. Till loppen erbjöds spelformen Grand Slam 75.
För två veckor sedan var det Derby- och Kriteriefinaler i Norge för både varm- och kallbloden och där ATG erbjöd extraomgång V75.
Personligen deltog jag inte i just det V75-spelet eftersom klassen på loppen inte höll någon vidare... klass. Spelmässigt kändes det även iskallt.
Att där är för många extraomgångar till V75 är vi redan medvetna om - men det är ändå förvånade hur ATG kan göra V75 av den där omgången i Norge och sedan plötsligt dra igång sitt Grand Slam 75 i söndags på Solvalla - där sporten är av tusen gånger bättre klass och än mer lockande för spelaren. Vilket också hade lett till mer pengar in i kassan.
Men samtidigt måste ATG klappa Norge på pannan.
-----
Till min bitterhet lämnade Pasithea Face Sverige tidigare i år för USA. Borta i Staterna har stoet gjort det bra och visat att hon där borta tillhör toppen. I lördags slutade hon trea efter en blygsam resa i tredje inner större delen av loppet och där Pasithea Face sköt till bra över upploppet, men var aldrig i närheten av överlägsna Hannelore Hanover.
Ska man hitta någonting positivt med hennes flytt över Atlanten så är det väl att jag plötsligt har ett halvt öga inställt på amerikanska loppen.
-----
Legolas värvning av Glenn Strömberg är vass. Inte minst för hans kärlek till hästarna och hästägandet, utan framförallt för hans kändisskap utanför travsporten.
Trots att sporten har och har haft flera sportprofiler som hästägare, är känslan någonstans att sporten kunde varit större än vad den är idag.
Med Strömberg hos Legolas hoppas jag den kan växa lite mer utanför våra så kallade gränser.
-----
En hel del inom sporten känns aningen... blurrigt. Och det jag syftar främst till nu är den så kallade preparékörningen.
I Sverige är sådant inte tillåtet enligt reglerna. Något som är vardagsmat i Frankrike. Likväl förekommer det titt som tätt utan att någon rycker på ögonbrynet.
Makethemark, som snöpligt nog missade Derbyt, startade istället i ett "vanligt lopp" uppe i norr. Hästen startade som storfavorit inom V64-spelet, men kördes passivt av Ulf Ohlsson och där tränare Petri Salmela inför hästens start nu i onsdags var öppen med att Ohlsson väl där valde passiv körning. Det var liksom inte hästens största prov för året det där. Och ibland behövs där lite lugna starter.
Fair enough, eller? Inte riktigt.
Jag förstår att tränare förbereder sina hästar för vissa uppdrag om året. Självklart är en del lopp av större betydelse än andra. Men då gäller det att vara öppen med det. Och inte minst; reglerna inom sådant här måste ändras. Preparé måste få tillåtas för allas skull. Spelarnas som stallens.
Det där med "köra för bästa möjliga placering" är en parentes idag. Ingen bryr sig egentligen, och uppenbarligen blir det inga reaktioner efteråt ändå.
Jag har väl aldrig varit särskilt förtjust i det där med preparé, men jag har förstått under årens gång att det är viktigt för tränaren. Därför kan jag tänka mig att låta det förekomma även här i Sverige.
Inte minst för spelarnas skull. Hur kul var det för alla de som lassat in V64-spelen med Makethemark som "säker spik", liksom?
-----
ATG kör sin jackpot-yra en vända till. Det vill säga att de samlar alla jackpot-pottar till en och samma omgång. Så klart i hopp om att få spelarna att gå loss ordentligt och pantsätta sina liv, mer eller mindre.
ATG och deras behandling av spelarna har varit märkligt en tid tillbaka. När de tog bort alternativet med utdelning på endast sju rätt var där många som ilsknade till. ATG å andra sidan motiverade beslutet med att det är alldeles för "orättvist".
Det var då det.
Majoriteten av de som nyttjade alternativet var så kallade storspelare. Och bolaget har varit solklara med att endast V7-alternativet inte är tänkbart för framtiden.
Men nu sysslar de istället med att leka loss med jackpottar till höger och vänster för att samla allt i en bunt och försöka få en jätteomgång som inbringar massor av omsättning.
Det om något kan man tycka är orättvist. Men samtidigt så är travspelare trogna i vått och torrt. För visst kommer det bli drag kring nästa superduper-monster-jackpot-omgång.
-----
Micael Broberg har lyfts fram på många håll för hans utstrålning och färgrika sätt. Vid Spitcam Jubbs äventyr nere i Frankrike fick vi följa med hela vägen. Broberg visade upp allt bakom kulisserna och bjöd på flera intressanta inslag.
Det är sånt som borde framhävas mer! Det är sånt här som vi måste få fram i reklaminslagen på TV.
Ponnyn Vinnie är mer något gulligull för småbarn, men inte är det något barnprogram vi sysslar med här? Det är travsport i kombination med att man kan få in storkovan på spelet.
Och Micael Brobergs inbjudan till sporten var en fullträff!
-----
Fjolårets Winter Burst bringade ändå en del pengar in för ATG. Sportsligt höll "V75-omgångarna" ingen vidare klass, men spelarna var på hugget.
Även fast jag är emot upplägget kan jag förstå att bolaget kör ännu ett år med upplägget. Enkla pengar in mot slutet av året...
-----
Det slog mig under veckan att jag fortfarande så här några dagar efter fortfarande har Jessika Sidbäck kvar i huvudet.
Känslor och tårar efter travlopp är något speciellt och Sidbäcks känslor gick verkligen rakt igenom rutan, som man säger.
Allt är inte bara en mörk fredag - gott och blandat,
Martin Engström
