Överlag har travsporten här uppe i Sverige blivit så där typiskt "svensk" senaste åren. Det är i alla fall min känsla. Man rättar sig in i ledet, få vågar sticka ut och på tävlingsbanan är det idag mer lunk än dramatik och körningar i loppen.
Förra onsdagen blev det irriterat efter att Kim Eriksson och Vichy Grif orsakade en, enligt konkurrenterna, medveten omstart. Konkurrenten och kollegan André Eklundh såg rött och det rejält.
Huruvida det var rätt eller fel tänker jag inte ge mig in i. Däremot ställer jag mig längst fram i ledet och ropar ut ett "ÄNTLIGEN" som på gamla goda dagar när Gert Fylking vrålade loss vid Nobel-utnämning i litteratur.
I en tid då kompisbanden stärks bland aktiva, där konkurrent-linjerna blir allt tunnare aktiva emellan, var det uppfriskande att få uppleva känslor av ett annat slag. Riktiga tävlingskänslor där man även vågar tycka och tänka efteråt.
Det är så långt ifrån lunk-travet som idag existerar i en grad som närmast får sporten att gradvis söva en.
-----
Under lördagens V75:a från Kalmar bjöds vi också på lite av det bästa på länge. Sådant som ska vara standardiserat.
Kevin Oscarsson närmast chockade Johnny Takter i Gulddivisionen och körde självsäkert och framåt med B.B.S.Sugarlight och gav storfavoriten Västerboonthenews en match.
En på förhand sömnig historia vaknade till liv och bjöd på tävling.
Efteråt reste sig alla upp och applåderade. Och visst var det uppfriskande av Oscarsson.
Och i en perfekt värld borde sådant vara vardagsmat i loppen. Där kuskarna verkligen vill tävla och inte glor så mycket på oddsindikatorn. Nu kommer det aldrig bli så, men styrningar som Kevin Oscarsson förra lördagen vill vi se mer av...!
Och gärna lite mer munhugg!
-----
Readly Express är bland det bästa vi sett på länge. Möjligen den bäste. Segern i sig inbjöd till massor av härliga känslor. Det gör det ju som oftast när svenskt vinner Prix d'Amerique. Men det här var svenskt på riktigt. Svenskfött! Som är av brist i världseliten idag.
Där finns mycket vackert i Readly Express och storheten i hästen. Timo Nurmos har matchat honom på helt perfekt och närmast unikt sätt. Prix d'Amerique var sexåringens 25:e start i karriären. 25:e!
Och fortfarande får morfar Viking Kronos hemma på Vomb njuta av framgångarna.
Propulsion
Ni kan om ni vill!
- Det är mitt slagord till ATG.
Förståeligt nog har spelbolaget oftast reklam som handlar om deras spelformer eller deras gullegris Vinnie. Men när ATG råkar vakna på rätt sida av hästboxen levererar spelbolaget.
Jag har tidigare lyft fram ATG:s reklam och det skickliga arbetet i det.
Inför Prix d'Amerique fick vi åter se två snygga reklambilder med Propulsion (bilden ovan) och Readly Express i fokus. Och deras jakt mot Bold Eagle.
Så fort ATG fokuserar på sporten och hästarna som utgör den, är det ständigt riktigt snyggt!
Och ni kan om ni bara vill, ATG!
- Jag är inte utbildad inom marknadsföring och reklam, men jag väljer åter att påstå att ATG hade tjänat mer på att lyfta fram hästarna än deras taffliga lockelser för Top 7 och Harry Boy.
-----
Det finns mycket sensationellt och storartat över Prix d'Amerique, men något som är helt offside är böterna.
I galna voltstarten dömdes de som orsakade omstart till €2000 i böter.
Men att ge sin häst en massa rejäla rapp med körspöet över upploppet gav endast €80 i böter. Skämtsumma. Struntsumma. Och ursäkta ordlaget, men den bötessumman är som att ställa sig och pissa på hästarna rätt i huvudet.
Är djuren inte mer värda än så?
-----
Var och varannan söndag förmiddag kan vi numera följa hur kämpigt det är att locka V75-hästar. Även föregående söndag upplevde jag bristen på tävlande hästar. Timmen innan anmälningsstoppet klockan 12.00 är som en kamp.
Med 40 minuter kvar innan anmälningsstoppet till Åbys V75-omgång såg det ut som följer:
- Gulddivisionen med 200 000 kronor i förstapris nio anmälda - slutligen nio anmälda och startande.
- Silver med 150 000 kronor i förstapris nio anmälda - slutligen nio anmälda och startande.
- Bronsdivisionen med 125 000 kronos i förstapris tio anmälda - slutligen tretton anmälda och tolv startande.
Och i tisdags på Solvalla sprang sju treåringar om 300 000 kronor i förstapris.
-----
Åby denna lördag! Och så klart jackpott.
Åby är den bana jag spelmässigt lyckats bäst på under åren och därtill blir sporten alltid sevärd för ögat. Open stretch bjuder upp till taktiska tänk inga andra banor utmanar kuskarna med. Känslan är att lunktravet sällan dyker upp på Mölndalsbanan.
