När jag reste upp till Solvalla för ett par år sedan så var jag fast besluten om att det skulle bli det bästa Elitloppet vi någonsin skulle få uppleva.
Man hetsar samtidigt upp sig till en sådan nivå att startlistorna till slut blir rena rama godbiten.
Mer eller mindre vartenda år har man övertygat sig själv om att man upplever storheten.
Och så i år. Är det inte så att vi har det bästa Elitloppet någonsin!? Någonstans har vi ju det. Jag tror ju inte att det kan bli bättre än så här.
Av anledningen att jag personligen inte saknar någon i årets startfält.
Eller, ah. Det skulle väl vara Kolgjini-touchen på det med Barack Face. Men så var han inte aktuell...
När travåret inleddes stötte Anders Malmrot på den stora utmaningen. Att Elitloppet 2024 skulle bli en skugga bakom Åby World Grand Prix.
Malmrot har sedan under våren återigen visat vilken oerhört skicklig sportchef han är. Och en förträfflig general för Elitloppet.
- Det allra svåraste som general för Elitloppet är att övertala Prix d'Amérique-vinnaren. Det är närmast en omöjlig uppgift om vinnaren framförallt är från Frankrike.
Idao de Tillard-inbjudningen är fortsatt oerhört imponerande och på sätt och vis är hästen den som format årets Elitloppet. För det är det bara att buga, bocka och tacka kretsen runt hästen.
De fick nämligen fart på Furuby Gård och stall Daniel Redén. Som med Åby World Grand Prix-satsande Francesco Zet plötsligt lade om planen och satsade för sista helgen i maj.
Utan Idao de Tillard - ingen Francesco Zet. Och med våra svenska ögon är det väl just dessa två superstjärnorna som vi alla vill se samtidigt på ovalen.
För de som vurmar för den amerikanska travsporten kan man säkert tycka att just den kopplingen fattas. För att göra Elitloppet till det där världsloppet. Personligen gör jag dock inte det för fem öre.
Visst. Jiggy Jog hade såklart varit kul, men det är inte så att jag ligger sömnlös över det.
Och. Samtidigt är min uppfattning att de eventuellt aktuella därifrån inte visat intresse för Elitloppet. Hela maskineriet som krävs gör att det helt enkelt inte är värt det. Inte minst när amerikansk travsport redan har väldigt generösa prispengar som det hellre fokuseras mot.
__________
Finns det något annat jag verkligen får magpirr över så är det givetvis Harper Hanovers lopp.
Loppet har lyckats få upp Izoard Vedaquais som är min franska favorit.
Han är tveklöst den överlägsna i det här startfältet, men även fast Benjamin Rochard är en rutinerad kusk så har svenska voltstartssystemet satt jidder i huvudet på utländska kuskar förr. Och utgångsläget på bakre volten är utmanande för herr Rochard!
__________
Det är egentligen totalt onödigt av mig att dra in några gnäll-vinklar kring helgen i fråga. Det ska vara pompa och ståt och gemenskap.
Man märker även att kuskar inte bryr sig särskilt för vilka de kör för. Så länge de får en styrning.
- I Fyraåringseliten startar Magnus Dahlén-tränade King of Twilight. Inför Kungapokalen valde Stefan Persson att neka styrningen då Dahlén åter var i klaveret.
På söndag när fyraåringen startar så sitter däremot Björn Goop upp. Där även Ken Ecce och Ulf Ohlsson (andraval) gjorde sig tillgängliga. Den som tackade nej var Magnus A Djuse.
__________
Nåväl. Nu är fredagen här och så Elitloppshelgen. Jag ska inte dravla igång något Björn Ranelidiskt surr. Istället ska jag bara njuta och åter tacka hjärtat mitt som förälskade sig i den här sporten.
