Ja, man kan tro att veckorna efter Elitloppshelgen ska bli lite mañana med en travsport som pustar ut lite och sakteliga beger sig in i sommaren.
Men icke sa nicke - den här veckan har varit hela havet stormar på flera håll.
____________________
- Onsdagen var givetvis den stora nyhetsdagen när ATG och ST slutligen bekräftade att de skickar ut V75 till förmån för V85.
Travfolket är som travfolket är. Förändring är en förbjuden handling och möts till 90% av negativa reaktioner. Gissa om onsdagen inte gjorde en besviken på det planet...
V75 är välkänt i alla stugor. Även stugorna som inte ens bryr sig om trav. Det är väl därför inte konstigt att reaktionerna blir att ATG närmast lemlästar och förgör det allra finaste vi har.
Om det är någon som åtminstone är lite mañana så är det jag. När jag tänker på hela den här cirkusen.
Jag väljer att med försiktighet se fram emot hösten och åtminstone ge det en chans innan jag börjar höja högaffeln.
____________________
- Jag har flera gånger skrivit om att jag önskar att Anders Malmrot stannar kvar som Elitloppsgeneral. Senast i FREDAGSKRÖNIKAN den 16 maj skrev jag det.
I torsdags sprängdes den förhoppningens bro jag vandrade över.
Malmrot får en ny och spännande roll hos Daniel Redén och efter åtta år på ett krävande och stressigt arbete går det givetvis att förstå att han vill testa någonting nytt.
Jag hoppades verkligen att han skulle stanna kvar som den general han varit. Han har skött arbetet med Elitloppet på ett ypperligt sätt. Samtidigt ska det nu bli extremt spännande att se vem som vill och vågar ta över. Det är inga lätta skor att fylla.
____________________
Läste i dagens V75-krönika från Bengt Adielsson att beslutet rörande Jerry Riordan dröjer. "Inget datum är satt", säger STs Maria Croon.
Exakt ingen är förvånad. Och exakt alla är frustrerade över vilken förbannat lång tid sådant här tar.
För var dag skadas travsporten.
____________________
- För nästan exakt fem år sedan skrev jag om Stig H Johansson. Kring allt han betytt för sporten men framförallt hur stort det var att träffa honom. Och jag som är blygast i Skåne och även Sverige tog modet att fråga efter att ta en "selfie" med honom.
Läs gärna krönikan här!
Det tog emot rejält i magen när jag igår förmiddag läste att han drabbats av alzheimers. En fullkomligt avskyvärd och genomrutten sjukdom som äter upp personen i fråga men även de nära och kära.
Jag har själv sett det på nära håll när min kära mormor drabbades av sjukdomen i hög ålder. Hur min fina och ödmjuka mormor som alltid bjöd på ett leende så sakteliga blev någon man inte riktigt kände till.
Väl när hon somnade in lyckades jag på sätt och vis känna igen henne igen. Plötsligt infann hennes ansikte ett lugn. Som att hela kroppen pustade ut.
- Att travsportens störste fått sjukdomen är givetvis bottenlöst sorgsamt. Vad som gläder i mörkret är att Johansson hyllats flera gånger om.
Vanligtvis lyfts en storhet först när denne somnat in. Jag upplever att travsporten tidigt valde att hylla Stig Henry för hans enorma avtryck och insatser.
Möjligen är detta något som han idag eller om en tid helt glömt bort. Men när väl dagen kommer för honom att vandra upp till travhimlen kommer han mötas av ett lugn. Och förhoppningsvis minnas vad han betytt för svensk travsport.
