Visst kan man tycka att travsport är underhållning på hög nivå. Inte minst för spelarna som aldrig kan hålla sig.
V75 Tribute, som ATG valt att kalla V75-yran som kommer råda, har vi redan fått "smaka på" under vintern. Nu är den här även på sensommaren och jag kan så klart bara strunta i att titta på det.
Jag kommer förvisso göra just det med flertalet av V75-omgångarna. Men jag kan ändå känna en form av... sorg. Var har det unika tagit vägen?
V75 har blivit travets form av hockey-VM. Just den turneringen körs årligen när europeiska säsongerna är över, sommaren närmar sig och där spelarna som deltar bara längtar efter semestern. Ändå återkommer turneringen år efter år och det där med att vinna ett VM-guld är inte särskilt ärofyllt. OS däremot - där är hockeyns finaste titel för landslag.
Men nu ska jag inte jiddra om käppakrig. Men känslan är att V75 blivit lite av en samma sak som hockey-VM.
Vissa extraomgångar kan jag köpa. Där är sporten garanterat av hög klass och det lockar både spelare och sportälskare. Men som extraomgången i söndags på Dannero? Hockey-VM.
För aktiva ska det vara stort, en jätteära, att få vinna på V75. Men som det är uppstyrt idag kan jag emellanåt knappt ta någon på allvar.
Storheten och stoltheten att vinna infinner sig säkert där för hästägare, tränare och skötare - men min känsla är likväl att V75-omgångarna måste bli färre.
Hockey-VM-stämpeln har satt sig stenhårt. Jag har börjat gäspa.
-----
Något man enkelt kan imponeras av är banprogrammen. De innehåller självfallet startlistorna till aktuella loppen, en hel del reklam, info om själva travbanan och så det jag främst vill lyfta - tipsen.
Jag vet att Bengt Erik Larsson på Jägersro, när banan ska arrangera V75, sitter hela söndag kvällen och in mot måndag natt för att skriva till V75-tips för banprogrammet och det arbetet i sig är imponerande. Nästan en vecka innan loppen ska köras.
Men är det värt det? Knappast.
Jag kan så klart förstå att arrangören vill ha något form av tips i banprogrammet, men det är på allvar iskallt och helt betydelselöst. Tipsen i sig har jag inget att påpeka kring, men det är hur pass inaktuellt tipsen till sist är. Att sitta och skriva tipsanalys och ranking om lopp som ska köras fem till sex dagar senare är krasst sätt inget att ha. Inte minst efter vilket arbete de får lägga ner på det.
Det där med banprogrammens tips ska man alltså ta med en nypa salt. Och egentligen tycker jag väl att Bengt Erik och de andra tipsexperterna istället kan ta sig en dag eller två extra och istället publicera tipset på webben. Inte minst för spelläggarens skull.
-----
Ännu en stor tävlingskväll hade ett märkligt schema.
I onsdags kördes storloppet Jubileumspokalen som V75-6 och jag har sagt det tidigare och säger det igen; jag förstår verkligen inte varför kvällens dragplåster inte körs som sista loppet.
Det handlar inte minst om att spara det bästa och gottigaste till sist, men även att ge tillfälle åt tränare, kusk, hästen och ägaren att få njuta av segern lite längre. Och ges tillfälle att få göra det.
Även fast uppehållet är lite längre mellan V75-6 och V75-7 jämfört med övriga lopp, så är det ändå så att man plötsligt ska ställa om och intressera sig för V75-7 också. Inte minst kusken själv.
Och, ja. Jag kommer stånga mig blodig och tjata vidare om det här. För i min värld är det verkligen obegripligt varför det är uppstyrt så här.
-----
Är det något som idag är för mycket begärt så är det att låta sporten stå i centrum. Travet är det främsta exemplet idag där spelandet är det primära och där sporten kommer lite i skymundan. Jag mår illa av det, och visst är detta något jag ältat om tidigare.
Inte minst inför V75-omgångarna är spelet i ett jätterus. Det kvittar mer eller mindre vilken kvalité det är på själva sporten - det viktigaste är att lista ut bästa spiken och draget på V75-bongen.
Jag borde möjligen förstå att det är så det fungerar idag, men kan likväl ändå bli lite bitter över det hela.
Förra helgen när det var V75 och fina tävlingar på Åby så var det inte sportsliga inslagen som fick största rubrikerna på förhand - det var så klart den så kallade miljonskrällen och dragen... Travmedia finns mestadels bara till för spelarna. Det är både synd och den sanna verkligheten.
Nåväl. Jag är för tillfället nere på spanska solkusten och har ännu inte funnit några fler travintresserade.
Åsnor däremot. Det kryllar av dom!
Martin Engström
