FREDAGSKRONIKAN 1
Redaktion

Folkets icke-häst och danska röran

Det var skoj att återse Fame and Glory igen. Däremot blir han aldrig någon "folkets häst". Och veckans dravel om Charlottenlund har varit en enda röra. En slags röra som danskarna dock inte vräker i sig...

Först och främst; Nej, det finns inget som är rätt eller fel. Det finns inget typ av regelverk hur man som tränare ska matcha sina hästar. Allt är upp till tränaren och hur denne lägger upp en tävlingskarriär tillsammans med ägarna.

Timo Nurmos är givetvis en mästare på att både matcha och träna travhästar. Framförallt till uppgifter som gäller lite extra. Hans CV talar sitt tydliga språk, så det är inte på något sätt en kritik till hans kunskaper. Det är bara att acceptera.

Nurmos är inte uttryckens man. Han är hellre tyst och svävande i svar än ger folket tydliga besked och en typ av insyn hur han tänker för framtiden.
Fame and Glory
har givetvis varit en gåta för majoriteten. Blir det något mer eller ej?

I onsdags kvalsprang så stjärnhingsten. Till slut. Man kan inte påstå annat än att det såg otroligt läckert ut.
I efterhand var det kusken Björn Goop som gav beskeden och det blir knappast något svensk travpublik får ta del av. Hästbussen ska rätt ned till Frankrike. Basta.

Svensk travsport har alla typer av personligheter gällande tränare. Alltifrån de som inte har bekymmer med sociala medier och bland de större tränarna har Daniel Redén och framförallt Jörgen Westholm varit två föredömen.
Vi har också de som mest säger ingenting och inte bryr sig ett dugg om att locka nya intressenter eller tjäna poäng hos oss staketkuskar.

Fame and Glory är givetvis en av de bästa vi har i svensk travsport.
Han har även en kapacitet och stam som gör honom till vinnarkandidat av vinterns Prix d'Amérique.
Vad han däremot aldrig kommer bli är "folkets häst". Inte riktigt den som breda massan tar till sig och som ser honom på frimärket vid eventuell bragd på Vincennes.

Det är bara så det är. Bara att acceptera. Samtidigt tycker jag givetvis det är trist.

Lundengiffelpucko

Som Malmöpåg är Charlottenlund något jag närmast romantiserar så fort banan kommer på tal eller det vankas tävlingar som intresserar svenska folket.

Jag har upplevt mina härligaste stunder vad gäller travbesök på Lunden och med det i bakhuvudet blev man närmast livrädd när Vision Öresund nådde mig.
Jag har väl inte riktigt benat ut hur jag tycker och tänker i frågan.

En del av mig upplever hela grejen som naiv och att det verkar bra på papperet, men som kommer rendera i något halvdant som inte stärker sporten för danskarna eller gör loppen på Jägersro bättre. Framförallt är den största sorgen att Danmarks huvudstadsbana närmast offras.

Å andra sidan ligger Lunden sannolikt på en mark som är rena kassakon. Hela stadsdelen runt Lunden är väldigt attraktiv och det finns flera skrytbyggen till villor i området.

Danmark är svaga för sina röror. Det ska vara röror i bakad potatis men framförallt på smörrebrödet. Det här däremot är en röra som de gemensamt inte verkar vilja vräka i sig... Fortsättning följer.

Trevlig helg.

Martin Engström

Följ Travstugan på Youtube