Gårdagen var en, som alltid, grådassig måndag i slutet av oktober. Om än att man dras med det år efter år så är det inget man vänjer sig vid.
När väl mörkret sakteliga tog sitt grepp om Malmö stad så mottog jag beskedet att Hans Karlsson hastigt avlidit.
En mycket stark travröst som gav oss en skör påminnelse av livet.
Karlsson var a-tränare på Örebrotravet och pappa till Anna Isabelle Karlsson och Petter Karlsson som båda är aktiva inom travsporten.
Vad Hans främst för min del var känd som var som administratör för Facebook-gruppen Örebrotravet.
Gruppen i sig är ständigt aktiv och diskuterar högt som lågt. Framförallt var Hans Karlsson själv en stark röst som dagligen stod starkt för sina åsikter och hymlade inte med någonting.
Det var nog också därför man uppskattade honom även vid tillfällena som man inte höll med honom. Det fanns en respekt.
Jag kände honom inte personligen, utan som många andra var det via Örebrotravet som man fick kontakt. Man kan tycka vad man vill om en som inte är närheten av ens egna åsikter - men är det något Hans Karlsson visade så var det en glöd för sporten han levde för.
Hastigt har nu hans röst tystnat och det är ännu en skör påminnelse om vad livet är. Det gäller att, lite klyschigt, leva för idag. Man vet nämligen aldrig hur morgondagen ser ut.
Vila i frid, Hans Karlsson.
