• Hem
  • Redaktionen
  • Att inte känna sig hemma med Elitloppet – och Allegiant är hela grejen i år!
Onsdagskronikan 1
Redaktion

Att inte känna sig hemma med Elitloppet – och Allegiant är hela grejen i år!

Jag minns det som i går, och det är verkligen helt sant, när jag bakom ratten i en vinröd Ford Sierra och en vid tillfället kompis på sätet bredvid, åker längs Essingeleden efter vår start i Blekinge nånstans vid tretiden natten mot söndagen, och i ett molnfritt Stockholm ser Mälarens vatten glittra, och samtidigt står radions P3 på – och precis då ljuder låten ”Bilder av dig” med Staffan Hellstrand ut genom högtalarna.

Detta är en kommenterande text. Åsikter och analyser är skribentens egna.

Staffan Hellstrand fyllde 70 för några dagar sedan – och bara det är overkligt nog. Året jag refererar till är 1992 (Albumet ”Eld” är för övrigt fantastiskt), i mitt fjärde Elitlopp på plats efter att jag 1991 makalöst nog istället spatserade runt på mittfältet på en fotbollsplan i typ Jämjö medan Elitloppssöndagen vecklade ut sig och jag vet inte om jag nånsin – jo det vet jag – har mått sämre under en fotbollsmatch.

Men hur som, den där låten med Hellstrand, som fortfarande håller och som han spelade under just sin 70-årskonsert häromveckan, har ju i grunden få beröringspunkter med just den här helgen ... men för mig har den blivit symbolisk med Solvalla sista söndagen i maj. Musik har ju den, ska vi säga, förmågan, och makten över oss. Den är inte alltid logisk. Texten och kopplingen behöver inte alltid sitta ihop. Det räcker att ett ögonblick fogar ihop historien; som att blicka ut över ett försommar-Stockholm, att veta att man snart ska kliva in på Solvalla, ha en Elitloppsdag framför sig, och DÄR kommer låten som för evigt kommer att förknippas med den.

Efter det inledande ponnyloppet vid niotiden segrade drygt sju timmar senare den kanadensiske Billyjojimbob (lätt coolaste namnet i hela Elitloppshistorien!) det här året. Och jag vill egentligen inte gå dit för mycket, i dagar som dessa, men jag vill nog påstå att det här var en av de sista Elitloppssöndagarna där publiken helt och hållet och fullständigt ... bestämde själva. Kring vad som skulle hända. Hur man skulle känna. När man skulle känna. Hur det skulle låta och när det skulle låta.

Jag känner mig inte längre hemma med Elitloppet

Något eller möjligen ytterligare ett par år ytterligare var det fortsatt på samma sätt, men ganska snart började vi se en tendens till att externa krafter skulle lägga sig i. TV4 ville bestämma vilken tid banan skulle invigas, och när det skulle börja ”hejas” och sedan kom förmiddagsloppen och tog över, och sen gick vi bort från det världsunika med entréöppning 07.30, och successivt togs sedan steg efter steg, och nu, 2026, så står vi där. Med en halverad publik, dyra serveringsområden ihop med förbud mot medhavd egen mat, med en kontrakterad norsk stämningshöjande speaker och inhyrda DJ's, och herre gud när ni ändå var i gång hade ni väl inte behövt avboka den där köpta hejaklacken ”Bonnaboll”, för det hade ju gått helt i linje med utvecklingen.

Ja, allting är liksom en sådan monumental motsats till det som jag en gång blev förälskad i, och som gör att jag – tillsammans med många fler – inte längre känner mig hemma med Elitloppet. Det kan bara inte hjälpas.

Men allt bortsett det. Årets upplaga har i mina förvisso alltmer grumlande ögon faktiskt inte mycket övrigt att kräva. Visst, man kan alltid önska sig nån (övermedicinerad) jänkare, eller nåt annat exotiskt inslag ... men jag vet inte. Några Hambletonian-vinnare står sällan till förfogande numera, nån Mack Lobell-saga är svår att håva in, någon Goya-kupp likt ”allting är klart med Sparbanken i Alvesta” (köpet av Mack Lobell efter 1988) lär vi aldrig mer få se. I den kontext vi 2026 kan svepa in oss i, så vill jag påstå att mixen vi i år bjuds på snudd på är optimal.

Så visst. Jag må själv inte riktigt känna igen mig i Elitloppshelgen längre. Och så får det vara.

Men när söndagen tickar igång och hästarna till de båda försöken defilerar ut på ett soligt Solvalla.

Då kommer ”Bilder av dig” att komma upp i mitt huvud.

Så för evigt förknippad med Elitloppssöndagen den är.

I övrigt

  1. Fine Manners. Kanske ett av de mest riskabla beslut som tagits kring en start i Elitloppet, möjligen sedan Readly Express. Jag ber härmed en bön om att framtiden fortsatt ska förbli ljus för hästen.
  2. Kalla mig naiv. Jag köper till och med faktumet fullt ut. Men Allegiant är liksom hela grejen jag önskar av årets upplaga.
  3. På tal om Solvalla. Det pratas om ”en egen dag” igen. Fast inte på den klassiska onsdagen ... Alltså på riktigt, Solvalla som (national)arena måste väl ändå ha misshandlats klart både en och hundra gånger vid det här laget. Fixa onsdagar och ge dem exklusivt V75 – nu!
Följ Travstugan på Youtube