Fredagskronikan Martin Engstrom
Redaktion

"Åtminstone så skiner solen"

Visst var det en aningen negativ krönika förra fredagen. Om än att gnäll-tarmen är nära tillhands så är det egentligen inte en sida av mig jag föredrar att lyfta särskilt ofta i mina krönikor.

  1. Jag hade gärna önskat att jag var lite mer positiv och försökte andas in lite optimism i vår travsport. Se saker från den ljusa sidan och vara lite av en motvikt mot hur man uppfattar saker och ting idag.
    Ett sprudlande vitaminpiller som ger injektion som kan behövas.
  2. Samtidigt kan jag inte skådespela. Den dagen jag inte skriver vad jag verkligen tycker och tänker så slänger jag ut tangentbordet och sysslar med någonting annat.

Och sanningen är den att jag i hemmet liknats vid huvudpersonen i filmen "En man som heter Ove". Efter att ha sett filmen kan jag inte säga emot.

Danska travförbundet har haft ett motigt år gällande förtroendet och känslan är att de med näbbar och klor försökt släcka bränder runt Bo Westergaard istället för att stå för en ren och rättvis travsport.
När nu Westergaard hamnat där han hamnat så försökte ägarna på den kreativa lösningen att sätta Flemming Jensens namn som tränare utan att låta hästarna flyttas en ynka liten centimeter från var de står uppstallade.

Förbundet var pigga och alerta och förra fredagens parodi där aktuella starthästarna tvångsströks tog någonstans priset.
Ett pris av ett löjeväckande skimmer som vi just nu tvingas uppleva.

  • Vad som gör allt än mer smaklöst är att ägarna bakom de profilerade hästarna fortsatt tycks ha förtroende för Bo Westergaard. 

För det är knappast för tränarens rykte, senaste månaders dravel och historia som de flyttar på hästarna. Det är för de måste om de ska ha möjlighet att inbjudas till lopp eller kunna tävla om stora prispengar. Ingenting annat. Och så klart, för att "undvika rubriker".
__________

Ja, snacka om att den annars rätt så lågmälde Flemming Jensen varit i ropet. 
Efter hela soppan med Westergaard ordnade han en rätt tafflig styrning bakom Glorious Rain i Stoeliten. 

Så här i hockey-VM-tider var det vältacklat mot Lady Beluga.
__________

Olly Håleryd flyttades i veckan till Daniel Redén och därmed förlorar Ann-Catrin Frisk och Ove A Lindqvist både en ögonsten och hela sitt stalls främsta stjärna.

På många sätt är travsporten obarmhärtig och någonstans orättvis. Och sådan är verkligheten bara. Accepterar man inte detta så kommer man få det väldigt svårt att verka inom sporten.

Ägarna bestämmer helt var de vill ha sina hästar. Det är bara att hacka i sig och något som är helt till sin rätt.
Samtidigt går det att hålla två tankar i huvudet. Ja, även för oss män...

Ska jag finna något negativt kring Olly Håleryds flytt så är det att stoet just flyttas till Daniel Redén. Ett av våra få storstall som årligen får in profil efter profil.
Nu blir Olly Håleryd lite en i mängden hos Redén samtidigt som hon absolut säkert kan ta ytterligare kliv. Just det återstår att se.

Att bredden åter tappar till stortränare är det som gör att man ser den här flytten som lite trist. Det ska man kunna få lov att säga samtidigt som man respekterar ägarna till 100%.
__________

Samtidigt. Mitt i allt mörker är det samtidigt ett ljus över trav-Sverige. Åtminstone klimatmässigt.
Trots mina "Ove-tendenser" så är jag samtidigt mer än nöjd över att värmen är här. Svenska härliga sommarvibbarna.

Lika nöjda är säkert Gävletravet som till lördagens omgång förhoppningsvis lockar till en fin publiksiffra!

Åtminstone så skiner solen. Trevlig helg,
Martin Engström

Följ Travstugan på Youtube