Vi är i galatider och imorgon kväll har hemmabanan Jägersro sin travgala där fjolårets bästa ska prisas.
Så klart har jag mina val kring vilka som ska hyllas!

Årligen är det ganska svårt att välja den ene eller andra, då prestationerna oftast är likvärda och där till sist små marginaler avgör. Därav kanske en del av mina val är helt åt helsike fel enligt andra.
Men det är väl som vanligt.

Årets tvååring: Smokin Joe (Lutfi Kolgjini), Tae Kwon Deo (Lutfi Kolgjini), Önas Nougat (Per Nordström) och Ajabaja (Tomas Malmqvist).

• Tae Kwon Deo.
  Det här är helt en Kolgjini-kamp mellan min vinnare och Smoking Joe. Och även fast Smoking Joe visat rejäla fartresurser under debutåret, så blev jag lite svagare för Tae Kwon Deos insatser. Breeders'-segern hemma på Jägersro i överlägsen stil var femstjärnig.

Årets treåring: Executive Caviar (Joakim Lövgren), Calle Crown (Tomas Malmqvist), Husse Boko (Joakim Lövgren).

• Calle Crown.
  Snöpligt nog hamnade hästen i samma uttagningslopp till Kriteriet som slutlige segraren Villiam samt Very Kronos. Tredjeplatsen där blev sedan istället seger i Kriteriet Consolation. Hästen har förutom den segern även vunnit Jägersros Stora Treåringspris i övertygande stil och avslutade säsongen med två raka segrar där sista togs i Kriterie revanschen på Solvalla.

Årets fyraåring: Mulligan (Thomas Uhrberg), Gareth Boko (Conrad Lugauer), Rajesh Face (Lutfi Kolgjini).

• Rajesh Face.
  Även fast jag är svag för Mulligan, så råder det ingen tvekan vem som är fyraåringstoppen på Jägersro. Den ståtlige Rajesh Face har, när han fungerat, varit närmast oslagbar. Det loppet jag främst minns är Breeders'-semifinalen på Solvalla där hästen visade vad han kan uträtta på en travbana.

Årets montéhäst: Olympic Kronos (Lutfi Kolgjini), Caddie June (Conrad Luguaer) och Lawyer Lohr (Gitte Stafström)

• Olympic Kronos.
  Jag minns när hästen startade på V75 förra vintern hemma på Jägersro. Efter en genomsvag insats dömde jag ut hästen för all framtid och var säker på att han sett sina toppdagar. Sen testades han i monté.
  Tillsammans med Stephanie J Werder visade Olympic Kronos plötsligt upp sina grymma takter igen och framförallt montésegern under V75-dagen på Jägersro i april var han ståtlig. Slutade senare även trea i montéeliten under Elitloppshelgen på Solvalla.

Årets häst (utses på galan): Dante Boko

• Dante är helt klart värd utmärkelsen. Även det här året har varit höga berg och djupa dalar, men när han varit uppe på bergen har han varit oslagbart fin.
  Hösten och vintern har på V75 varit segerrik men framförallt V75-segern på Örebro i våras var av bästa sort. Trots utvändig resa om ledaren, kopplade Dante Boko greppet in mot sista sväng och vann till sist med flera längder. Se det loppet här!

Årets komet: Robert Andersson (Silver Annie), Nicklas Dyrberg (Kung Edward), Marcus Jönsson (Volontary Simplicity)

• Min vinnare: Robert Andersson. Valet är inte helt givet, då både Dyrberg och Jönsson svarat för ett härligt år med sina hästar. Men så som Silver Annie sett ut under hösten och in mot vintern, både inom V75 och V86, är det till sist klart för mig att Andersson är årets komet.

Årets kusk: Christoffer Eriksson

• Christoffer Eriksson försvarade kuskchampionatet och är idag utan tvekan den främste kusken från Jägersro. Levererat på flera håll, och inte bara hemma på Jägersro, och är solklart årets kusk.

Årets tränare: Lutfi Kolgjini

• Med prestationer från Smokin Joe, Tae Kwan Deo, Rajesh Face och Dante Boko har stall Kolgjini bjudit på flera shower på hemmabanan. Lutfi Kolgjini är fortsatt ohotad etta som tränarkungen.

Vad tycker ni? Håller ni med!?
Martin Engström

Den här blogg-texten ni nu kommer läsa skrev jag ned en stund innan jag möttes av meddelandet att ATG nu kör en V75-fest även under våren.
Det blev lite av ödets ironi att det kom just då. Men, jaha. Så är det...;

V75 är travets gigantiska skepp. Övriga spelformer är små som trampbåtar i jämförelse. Och det märks!

Från andra sidan jordklotet märker jag av sådant som tas för givet på hemmaplan. Hur stort V75 är. Och hur mycket spelformen måste värnas om.

På en svenskägd restaurang i Karon Beach, Thailand fick jag och sällskapet möjligheten att se V75 på deras tv-skärmar.
Service av högsta klass.

• Och V75 är verkligen något som förenar. De mest ointresserade fångas av det vare sig de vill det eller ej. ”Kan inget om trav, men jag har spelat på det där V75”.
• Och plötsligt sitter man där och bekantar sig och försöker flörta in sporten ytterligare. Ögonblick som dessa är verkligen påminnelsen av hur viktigt V75 är.

Sedan har allting sitt pris. Och så även V75. Man ska ta vara på dyrbara ting och det är just vad V75 är för travsporten.
Sen är det ju som så att speltorskarna är av majoritet i Sverige. Det kommer alltid spelas på V75-omgångar och bli en hyfsad omsättning. Ordinarie som extra.
Men visst är jag emot att där spottas ut omgångar och där sporten inte tas i åtanke.

Men å andra sidan;

Gemenskapen, nyfödda intressen för travsporten som i längden ger pengar åt travsporten — ett V75 med stor betydelse.

Martin Engström

Ja, åt vilket håll ska vi gå? Ska vi fortsätta tillåta dagens osäkra lek mot spelarna? Det känns knappast rättvist för någon.

Och med någon menar jag både spelarna och aktiva. Det vill jag vara noga med att poängtera.

Jag är inte aktiv inom travsporten. All skicklighet och kunskap tränare har är något jag högst respekterar. Och jag kan därför förstå de som vill ge sina hästar ett lopp i kroppen inför större uppgifter.
Problemet är dock idag att det är strikt emot reglerna och därmed även något som skadar spelet. Hur kan detta gynna någon? Ja, bra fråga.

I lördags fick vi se Oasis Bi strosa runt på innerspåret i Gulddivisionen. Hästen såg väl inte ut som en stjärna direkt, men efteråt stod tränare Pettersson och kände sig nöjd.
Och bokade biljetten mot Prix d'Amerique, belåten med välbehövlig genomkörare för sin italienare.

• V75 och passande geografiska Malmö användes som ett preparé. Och visst kan jag förstå att de vill ge hästen det här loppet. Men problemet är att spelare tar skada av det. Och så ska det inte få vara.

Preparé är inte tillåtet i Sverige, men likväl är det något vi får uppleva titt som tätt.
Vilket förbannat blurr det är. Och spelarna fortsätter tvingas ta skadan.

Martin Engström

Vecka 3 i travets värld bjuder på V86 från Bergsåker för första gången det här året. Veckan inleds med topphäst tillbaka!

Måndag 15 januari:

• Lunchtävlingar från Mantorp innehåller bland andra Demolition Man F. som svarat för övertygande insatser på slutet.

V64 Eskilstuna

• Daniel Redéns högkapable Romeus gör comeback efter varit ifrån tävlingsbanan under 1,5 år. Hästen har varit ifrån på grund av hovskada och kvalsprang inne på Solvalla i augusti. Såg där otroligt fin ut med "seger" på flera längder. Högintressant comeback!

Tisdag 16 januari:

V64-kväll på Solvalla.

• Stoloppet Fiona Sans lopp med 100 000 kronor till vinnaren innehåller V75-segraren Swish Lane, Tough Cookie och Well Done La Marc. Loppet körs över 2 640 meter.
• Sofia Aronssons intressanta italienare Vichy Grif visar upp sig på nationalbanan.
• Benobi Zet som ståtar med tre raka segrar ska från perfekt utgångsläge förlänga segerraden.

Onsdag 17 januari:

V86 från Solvalla som delar med Bergsåker.

• Fredrik Laday ska efter 96 travlopp få testa på montén.
• Högkapable Perfect King lär bli betrodd i V86-2 - men stöter på en del bra som lär vilja strida emot hela vägen. Så som Fidagu U.R. och Desefinado.
• Spännande stoet Vichy Grif visar åter upp sig!
• Elway Am möter Who's Who och Global Undecided i ett fint lopp.

Torsdag 18 januari:

Enda svenska banan som arrangerar är Åby med V64-kväll.

• Pacific Face fortsätter skifta mellan trav och monté. Efter skrällsegern på V86 senast är det nu dags för monté igen.

Martin Engström

Lördag vilket i folkmun kallas för V75-dagen. Åtminstone för det travskadade folket.
Men för den här travskadade blir lördagen en enda evighet...

Idag körs V75 på min hemmabana Jägersro i Malmö.
Även fast jag har det bra där jag befinner mig just nu, tvåveckors sol och bad i Thailand, känns det lite tungt en dag som denna. När Jägers arrangerar V75.

Jag älskar V75. Och jag älskar framförallt att besöka Jägersro vid V75. Besökarantalet är kanske inte det högsta, men stämningsmässigt brukar det bli festligt.
Den här gången missar jag det.

Jag kan på rak arm inte minnas när jag missade en V75-omgång på Jägersro senast. Det var flera, flera år sedan. En evighet sedan.
Det kommer kännas lite märkligt att sitta i det lokala kvällsmörkret och spana in rusket hemma på Jägersro. Framförallt när Gulddivisionen bjuds på flera spännande hästar.

Men nu är det vad det är. Och jag ska givetvis inte klaga. Men den här dagen kommer kännas som en enda evighet. På sätt och vis.
Och så hoppas jag att Oasis Bi vinner.

• Om ni missat att läsa det inlägget här.

Martin Engström

Varje fredag publicerar Johan Lindberg sina veckorader på Svensk Travsports hemsida. Lindberg är generalsekreterare på ST.

Som vanligt bjöd han även under fredagen 5 januari på sina veckorader.

Jag brukar läsa Lindbergs veckorader med stort intresse. Det är ju alltid intressant att läsa vad generalsekreteraren surrar om - men jag blev närmast besviken efter förra veckans rader.

Det mörkaste inom sporten senaste tiden har utan tvekan varit Alfas da Vinci. Det har även bidragit till känslor, diskussion och åsikter från allt och alla inom sporten.
Döm om min förvåning så skrev Lindberg inte ett enda tecken om Alfas da Vinci. En massa dravel om pokalåret och 2018.

Nu får alla bestämma precis vad de själva vill skriva om. Även i det här fallet Johan Lindberg.
Men är där någon jag förväntade mig skriva några rader, så var det från Svensk Travsports generalsekreterare.
Som istället tog sig tid till massa annat. Och det hade nog heller inte skadat att ge ATG en känga, med deras enorma IT-problem.

Jag trodde Lindbergs veckorader skulle ge en insyn i hur han tänker kring aktuella händelser inom sporten.
Just Alfas da Vinci och ATG-haveriet har legat som en mörk och eländig filt över travsporten senaste tiden.

Men, nåväl.
Jag väntar till nästa veckas rader och ser vad Johan Lindberg skriver om då!

• Här kan ni läsa Johan Lindbergs veckorader.

Martin Engström