Första gången Prix d’Amérique kördes var 1920. Premiärsegrare blev Pro Patria med Th. Monsieur i sulkyn. Det dröjde till 1950 innan ett svenskt ekipage vann Prix d’Amérique – Sören Nordin med Scotch Fez. Pro Patria och Scotch Fez är för gamla för att vara mina hjältar, även om båda ska hyllas.
Roquépine. Dart Hanover. Bellino II. Idéal du Gazeu. Ourasi. Queen L. Ina Scot. Coktail Jet. Moni Maker. Général du Pommeau. Varenne. Gigant Neo. Offshore Dream. Ready Cash. Maharajah. Bold Eagle. Listan över framträdande Prix d’Amérique-vinnare från 1920 fram till idag kan göras lång.
Om du bara fick välja en vinnare, vem skulle du välja i såna fall? För mig är Maharajah störst av alla. Han vann Prix d’Amérique 2014 i fjärde försöket på ett regnigt Vincennes. Bilderna på Maharajah, Hultman och Kihlström kommer aldrig lämna min näthinna – där blir de kvar för alltid. Och det är jag glad för.
Vilket är ditt bästa minne från Prix d’Amérique?


Första gången jag besökte en travbana var jag bara fem år. På den tiden fick jag inte spela på trav, men det hände att jag gjorde det ändå. Intresset för travsporten har varit osvikligt sedan dess. Med åren blev intresset för spelet större, först V65 och senare V75, och jag spelar åtminstone ett par gånger i veckan – framför allt på V64 och V75, ibland på V86.
När jag spelar är magkänslan lika avgörande som statistiken, och jag kollar hellre i lopparkivet än lyssnar på kusk- och tränarintervjuer. Fram till idag har det varit en lyckosam kombination. På Travstugan kommer jag skriva två travtips i veckan, ett för V64 och ett för V75 samt följa upp V75 med eftersnack i denna blogg.

