Eftersnack Åby 17 december 2016
Det jag kommer ihåg från Legolas Minne 2016 är inte att Volstead förlorade utan att Spring Erom vann och att Nahar blev tvåa. Spring Erom och Nahar är elva år gamla och presterar trots åldern fortfarande på hög nivå. Elva år gamla har både Spring Erom och Nahar sprungit in över miljonen. Jag bugar.
Om vi börjar från början. Jag streckade sex hästar i V75-1 och ur sista sväng kom 10 Mellby Duke som skjuten ur en kanon – men över upploppet visade han tydligt att han inte ville vinna. Peter Untersteiner kunde inget göra och istället vann 9 Face Ribb. Jag hade honom på kupongen, som tur var.
I V75-2 galopperade 6 Thaiger Exclusive vid starten och det öppnade för 1 Master Crowe att försvara innerspåret. Master Crowe ledde från start till mål och imponerade. Jag spelade vinnare hos Racebets på 4 Young Farmer som utmanade ledaren via open stretch utan att lyckas. Nära skjuter ingen hare.
Jag garderade 7 Pense Kloster i V75-4 av principskäl. Han galopperade trots allt näst senast och var omgångens största favorit på Åby. Det är lätt att vara efterklok, men nog var Pense Kloster en bättre spik än Volstead. Man ska inte gråta över spilld mjölk och inte heller över garderade favoriter som vinner.
I början på veckan var 3 Alorac Mathbell stor favorit. Allt eftersom veckan led blev han mindre och mindre favorit – och när lördagen kom delade Alorac Mathbell favoritskapet med 1 Sadik America. Jag tvekade aldrig inför loppet och han var till och med bättre än jag vågat hoppats på.
Jag spelade 10 Victory Kåsgård i DD-1 och 11 Carabinieri i DD-2. Så här dagen efter vet jag fortfarande inte vem som imponerade mest - båda visade vinnarskalle utan dess like och vann i övertygande stil. Dubbeln satt till 14,89 och 200 spelade kronor förvandlades snabbt till 2 978 kronor.
Första gången jag besökte en travbana var jag bara fem år. På den tiden fick jag inte spela på trav, men det hände att jag gjorde det ändå. Intresset för travsporten har varit osvikligt sedan dess. Med åren blev intresset för spelet större, först V65 och senare V75, och jag spelar åtminstone ett par gånger i veckan – framför allt på V64 och V75, ibland på V86.
När jag spelar är magkänslan lika avgörande som statistiken, och jag kollar hellre i lopparkivet än lyssnar på kusk- och tränarintervjuer. Fram till idag har det varit en lyckosam kombination. På Travstugan kommer jag skriva två travtips i veckan, ett för V64 och ett för V75 samt följa upp V75 med eftersnack i denna blogg.
