Efter V75-omgången på Solvalla och efter nätter av att studera söndagens V75-omgång på Mantorp tänkte jag ta lördag kvällen som en paus.
Koppla av. För en gång skull ha annat än trav på hjärnan.
När jag släcker lampan om några timmar har jag nog tusan travsporten fastpräntad i hjärnan. När man minst anade det, så naglade sporten fast i en och fick hjärtat att spricka.
Och det kunde inte vara vackrare.
Bortom allt rampljus startade ikväll numera tolvårige Nahar på Umåker i Umeå. För första gången på en isbana trädde den gamle Elitloppsvinnaren ut i ett av sina sista lopp i karriären.
I sulkyn satt Jan "Nora" Norberg och i sin 151:a start lyckades Nahar ta sin första seger på isbana.
Bara det är vackert i sig. Men nog tusan skulle det bli vackrare. En stund som travsporten är unik i. Ögonblick som är hjärtskärande vackra.
Rutinerade och gamle Jan Norberg mötte vinnarcirkeln med tårar. Och bjöd dessutom på segergest. Segern betydde mer än vad alla kunde tro.
Segern var i siffror värd 25 000 kronor. Men i rena känslor var den ovärderlig. Och när man minst anade det så sprack hjärtat.
Martin Engström

Vuxit upp på Jägersro i Malmö, där min far under barndomsåren var hästägare hos bland andra Lutfi Kolgjini och Staffan Nilsson. Alltid haft travet i mitt hjärta — och intresset har ökat med åren i takt med mitt intresse för att skriva.
Räds inte för att uttrycka vad jag tycker och tänker. Det är minst lika viktigt att även hylla som kritisera — och att bara gnälla ger sällan något vettigt med sig.
Malmöit som till sist även har naturlig förkärlek för danska ekipage.
Twitter: @giffelpucko. Mail: martinengstrom@live.se

