Förra söndagen packade jag bilen full, pussade hejdå på hästarna där hemma och satte mig i bilen för att köra de där 74 milen ner i landet för att komma ner till lilla Fågelmara nedanför Kalmar och stall Fredrik Persson.

Därefter har jag jobbat min första vecka i stallet. En provvecka för att se så att allt fungerade såväl för mig, hästar och de andra i stallet.

... Ååh jag skulle väl ljuga om jag sa att veckan var enkel men j-kla kul har jag haft och trots att både huvud och den mörbultade kroppen kändes helt slutkörd i fredags så kan jag ändå konstatera att det nya jobbet faktiskt fungerar riktigt bra.

Första två dagarna var största "problemet" att hästarna inte alls förstod grejen med rullstolen och på det viset tog det extra tid med bara något så litet som att få på en grimma. Men nu är de flesta av stallets hästar vana vid mig och min otroligt konstiga vagn.

Men sedan dess har det mesta fungerat bra och problemfritt. Vissa hagar tar jag mig inte fram till pga sanden, vissa saker tar lite längre tid pga rullstolen och att få in en häst i skrittmaskinen är rätt så klurigt, men allt det ska nog lösa sig med tiden.

Men att köra i nya vagnar som är balanserade på ett annat vis än vad jag är van vid fungerar bra oavsett om jag kör en orutinerad ettåring eller en pigg starthäst. Stallet, vägarna, naturen, personalen och hästarna är fantastisk(a) här och jag känner mig såå välkommen! I stallet som ligger alldeles intill havet står det ca 60 hästar. Till stallet finns en mysig skogsslinga, rakbana, sandbana och flera fina skogsstigar. Ett litet paradis i sig!

Jag har fått 6 st passhästar tilldelade i åldrar mellan två till sju år gamla. Hästarna är Xlnt Chili Tripel, Devs Dragon, Devs Daredevil, Benjamin S.H. , Gigant Coger och Amarock. Den sistnämnda har jag redan hunnit in med en vända till Kalmar travet med för ett kval som han fixade galant som han skötte sig mot sin nya skötare.

Såå nu är det bestämt att jag stannar här i stallet på obestämd tid. Jag har precis fått nycklarna till en mysig liten stuga och har nu för fullt börjat planera för framtiden här nere i söder. Spännande, roligt och rätt så mycket läskigt på en och samma gång.

Nu ska ni få höra på något riktigt spännande! Jag vet däremot inte om jag ska kalla det spontant och lite smått dumdristigt eller bara rent ut sagt dö-häftigt. Men ja, nu ska ni få höra! Hemmakära 22 åriga Matilda som längst varit borta hemifrån när hon legat inlagd på olika sjukhuset ska alltså flytta från lilla familjegården i hälsingeskogarna. Bort från de egna hästarna, vänner och familj , - för att börja jobba med andras hästar som hästskötare i ett större travstall.

Jag har nämligen fått jobb hos Stall Fredrik Persson, som håller till nedanför Kalmar - hela 72 mil hemifrån (galet långt härifrån, haha). Visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta när de ringde för detta har ju alltid varit drömmen - att kunna jobba i ett travstall och helhjärtat få göra det jag brinner för. Men jag har ju inte direkt alltid haft de bästa förutsättningarna för det i livet och jag har såklart varit väldigt nöjd med att kunna ta hand om mitt egna lilla stall här hemma. Men jag vill utvecklas och verkligen prova på vart egna gränserna går och när de ringde så kändes det lite som att det var en för rolig chans att tacka nej till samtidigt som att det känns som att det ligger rätt till i livet. Trots att det, på en väldigt kort tid, blir en helförändring i exakt allt.

Detta bestämdes alltså i söndags och jag flyttar ner redan nästa vecka för att jobba en provperiod så att såväl jag som dem där nere (inklusive mina nya fyrbenta kollegor) ser att allt fungerar. Blir det för tungarbetat eller känns för jobbigt är det bara vända hem och vara glad för att man i alla fall vågade prova. Och funderar det så börjar jag mitt nästa kapitel i livet där nere! Vilket ska bli så, så spännande..

Men, det innebär ju också att jag lämnar mina egna hästar på obestämd tid. Vilket är det absolut jobbigaste i det stora hela.. Men precis som när jag låg inlagd efter amputationen i vintras så blir det familjen som sköter om hästarna här hemma. Just nu är vi fem pers som sköter fyra hästar (och två ponnysar), varav endast två hästar tränas. Så de klarar sig gått och väl utan mig och ponnysarna vet jag har fodervärdar som de kan flytta till ifall jag blir kvar där nere. Linna är den enda starthästen i stallet och hon hade jag egentligen gärna tagit med ner om det fanns kallblodslopp så långt ner i landet, haha. Men hon får bli kvar här uppe. Jag har ju funderat på att sälja henne fram och tillbaka sen i våras (pga att hon kan bli lite för het för mig) men när jag tog upp det nu så ville brorsan testa träna henne medan jag är borta och det får han såklart göra så får vi se sen. Sen har jag sedan tidigare bokat in henne på betäckning med Ingbest till våren. Så en riktig flygmaskin har hon lovat mig!

OM ni bara visste hur mycket som är på gång nu och vad som kommer hända bara inom en snar framtiden! I helgen fick jag ett för bra jobberbjudande för att kunna tacka nej till. Det kommer innebära flytt och en rejäl omställning i livet - men det kommer också betyda att jag helhjärtat och på heltid kommer kunna jobba med hästar och travsporten. Kan ni gissa vad - eller vart, jag tar vägen? ;)

Jag lovar att berätta mer senare i veckan!

Annars flyter även resten av livet på rätt så bra trots att veckan bjudit på riktigt grått och trist väder. Linna och Daffy tränar på fint och ponnyplutten har fått fortsatt röra på sig lite smått. Tävlingssäsongen tog slut för honom förra helgen men han får träna på ett tag till bara för att aktivera sig, bli av med överskottsenergi och slippa den där ponnymagen som brukar kunna växa till sig rätt så fort. Även Greve har fått rört på sig i veckan och jag själv har varit iväg till Bollnäs och hjälpt till att köra fina kallblod hos Jan-Olov Åberg.

Denna vecka blir det lite mer trav, lite mer häst, lite mer fotojobb och möten - Och sen så ska det flytt packas.. Också blir det en liten fest på Grand Hotell i Stockholm däremellan. Men andra ord så kan det bli en rätt så rolig vecka!

Tjo! Senaste veckan lämnade jag stallet och hästarna för att tillbringa hela föregående vecka på Bosön som förebildsledare på ett ungdomsläger för ungdomar i rullstol. Lägret går, förutom att ha kul och testa på sport och aktivitet, ut på att visa att att allt i livet faktiskt fungerar bra "trots rullstol". Vi har cyklat, klättrat på klätterväggar, spelat bollsport, rullat ut i skogen och ja, helt enkelt haft en grymt kul vecka med utmaningar och aktiviteter till max. Detta var mitt sjunde läger som förebildsledare på ett sånt här läger och det är verkligen ett superroligt jobb där man lär sig minst lika mycket om sig själv som om andra.

Här är en video på hur det såg ut när jag testade klättra klättervägg för första gången;

Jag kom hem lördag kväll och då var det bara att packa ut resväskan och ner med kördress och tävlingsutrustning. På söndagen var det nämligen dags för Klubbmästerskap på Hagmyren där jag startade med min Linnson. Och från hela 300m tillägg sprang lillkillen allt vad han hade vilket resulterade i en vinst! Riktigt kul att få avsluta säsongen på ett sånt här vis. Och lite extra kul att kunna kalla sig för klubbmästare 2018.

Avslutningsvis, såg ni på Sportspegeln igår kväll? Det var nämligen med ett reportage om mig där. Kolla gärna! Länk till avsnittet hittar ni HÄR

Ponnytravsäsongen är endast igång över sommarhalvåret, så säsongen börjar helt klart på att lida mot sitt slut och idag var det dags för Linnson och mig att göra årets sista riktiga start tillsammans. För tredje gången gillt rullade bilen ner till Solvalla, denna gång endast för ett lopp (annars brukar jag försöka starta två lopp när man ändå åker så långt). 2140m auto och Linnson kämpade från start till mål och knep till med ännu en andraplats. På årets 18 st starter har vi varit tvåa i 5 lopp och trea i 2. Den där första platsen har vi varit nära såå många gånger och det är inte direkt i endast ett lopp vi förlorat på målfoto. Han har kämpat för allt hans små ben kan springa och han gör det så bra. 💕

För även om det inte finns någon etta i raden så är jag så sjukt nöjd över den här säsongen. I fjol kändes det som att Linnson "blommade ut" på riktigt och i år, efter en seg uppstart, har han bara växt mer och mer. Han är säker på tiderna under två minuter och galopperna blir mindre och mindre. Han har varit liten och typisk "ponny busig" (eller sur, haha) i många av sina år på banan men verkar nu på äldre dagar ha hittat rätt i sig själv såväl hemma som på banan. Linnson blev 10 år i år och får tävla tills han är 18 år, så han har trots allt många säsonger kvar att visa upp sig på.

Om det däremot blir med mig i sulkyn är en annan sak att fundera på. Man får tävla ponnytrav tills man är 25 år, så jag har 3 år kvar som jag får köra själv. Däremot så är det inte många som ens fortsätter tills de är i min ålder, speciellt inte om de tagit storhäst licens (och speciellt inte om de är lång och överviktig som en viss annan😂). De senaste tre säsongerna har jag sagt att det får bli min sista. Och det känns tråkigt nog som att det denna gång inte bara är något jag säger.. Men ja, vi får se! Jag har ju en hel vinter på mig att fundera över det. 😉
Men innan vi plockar av tävlingsskorna har vi en till start kvar och det blir ett klubbmästerskap om två veckor. Sen får jag börja ragga storhäst styrningar (eller köpa mig en starthäst, haha)!