När jag tittar på hur svensk travsport för tillfället mår, så kommer jag osökt att tänka på långfilmen 'Pensionat Oskar' från 1995, i manus av Jonas Gardell och regi av Susanne Bier. Och däri på en scen där den förtjusande och allt igenom fantastiska Stina Ekblad gör rollen som hustrun Gunnel i familjen Runeberg figurerar. Ekblad/Gunnel lever i ett alltmer krackelerande äktenskap, där ett slags kulmen nås under deras sommarsemester, när hennes partner Rune möter den yngre mannen Petrus och kärlek uppstår. Väl hemma i radhusområdet efter den omtumlande sommaren får Gunnel i scenen frågan av en väninna om hur det egentligen står till mellan henne och Rune. Och hon, med flackande blick och läppar som skakar, svarar:
– Nä, det var lite nere nu under sommaren, men nu det är faktiskt ... to-toppen. Eller ... vi har det bra, eller ...
– Uthärdligt menar du, och det är mycket nog?, avbryter väninnan – och Gunnels ansiktsuttryck svarar för sig självt.
Det där är en scen som aldrig gått ur mig. Och en allmän rollprestation av Stina Ekblad att för evigt minnas.
Årets Derbyhelg på Jägersro är över, och om man inte har varit orolig över sporten trav och dess framtid tidigare, så borde man åkt på ett sjusärdeles jobbigt knockoutslag nu. Massor av (nya)tappade miljoner i omsättning – och publiksiffror från nåt som liknar helvetet blev till slut facit från denna klassikerweekend i Malmö. Ja, att man under sin livstid skulle hinna få uppleva en Derbydag inför blott lite drygt 1.400 personer; nåt sånt gick faktiskt inte att föreställa sig. Snarare totalt omöjligt. Det kan bara inte ske. Så lågt kan det liksom aldrig sjunka.
Fast nu är vi alltså där. Och jag kan väl ha full förståelse över att man efter fjolårets oerhört olycksaliga händelser under Derbydagen inte orkade ta omtag med familjeaktiviteterna och Djurens Dag, men att Jägersro så fullständigt bara går och väntar på frälsningen – den nya banan som ska stå färdig 2028 – och uppenbart totalt saknade ambitioner med sin största helg i år är anmärkningsvärt. För om man en gång vant av människor att komma och besöka en, vad är det som säger att de ska hoppa tillbaka bara för att en lite längre bankropp plötsligt står färdig?
Sportchef Mats Ahlqvist tog dock den 67-procentiga (!) publikminskningen (detta alltså i jämförelse med den då historiskt lägsta siffran) med ro: ”tyvärr har travet i sig begränsad attraktionskraft, det måste vi vara ärliga med oss själva och konstatera” och att ”publiksiffran var ungefär i linje med våra förväntningar” uttryckte han nämligen i Expressen.
Då så, det hörs ju tryggt för travsportens framtid och den nystart av den för hela Sverige som ju många anser är tänkt att ske just i Skåne.
Det låter alldeles ... to-toppen.
__________________
Så ska en gammal hederlig distinkt och redig bojkott se ut.
En stort uppmärksammad sak den senaste veckan var ju såklart annars Daniel Redéns beslut om att bojkotta mediabolaget Kanal75. Detta sedan en medarbetare där anklagat honom för stallkörning i ett lopp. Huruvida det påstådda ”fusket” var välgrundat får andra än mig slåss om; däremot kan jag konstatera att det hela ser ut att utvecklas till en tämligen usel bojkott. Tydligen ska den nämligen redan vara på väg att upplösas: ”jag tror vi kommer att hitta en lösning”, sade han så tidigt som i måndags i sin egen podcast. Blott några dagar efter sitt hot och ställningstagande.
En ytterligt svag prestation i genren måste som sagt sägas, där min favorit genom åren tveklöst är den som Hans Adielsson genomförde under min tid på Travronden. Efter att tidningens dåvarande ”seriefigur” Bosse Knopp i ett slags – och ganska oskyldig – bisats antytt att en häst från Adielssons stall inför ett V75-lopp hade proposition-körts i den senaste starten, så kom domen skoningslöst från Hans: ni är från och med nu avstängda i ett år.
Och jodå. Adielsson höll sitt löfte. Utan nån som helst pardon eller tendens till att vika ner sig. När sedan året hade gått och vi på redaktionen tog kontakt igen, var det som om ingenting hade hänt. ”Jamen, tjena” – och så var allt som vanligt.
Så ska en gammal hederlig distinkt och redig bojkott se ut. Ren och skär klass.
Se och lär, om man så säger.
Daniel Wäjersten. Detta unikum till tränare, nu har han (redan)en Derbykavaj också. Och också var det vackert att ägaren Rune Andersson till sist även han fick en. Daniels egen styrning Zarex blev däremot till sist ”bara” fyra – och nu är vi därmed alltså uppe i det att hästen från spår två i Derbyt lyckats vinna EN enda gång under de senaste 46 åren. Och då har inte sällan favoriten av loppet startat därifrån ... Lita ändå på att spåret väljs först även 2027!
Stefan P Pettersson och Martina Lundin – så ofantligt värda segern i Derbystoet med läckra Meditate. Och samtidigt visade att det fortfarande går att vinna klassiska löpningar utan att vara ett storstall. Och faktiskt just där ... från spår två.
V85. Hur långt kan skeppet få sjunka innan stoltheten sväljs? Nu har det gått rätt lång tid sedan första skakningen på nedre däck, och även om orkestern fortfarande spelar så ...
Henrik Ingvarsson
henrik.ingvarsson@telia.com
