Ja, men snacka om att Calle Crown närmast benämns som doldisen. Han kan möjligen vara den mest ignorerade som finns i svenska traveliten idag. Sedan hösten 2018 har han tävlat nere i Frankrike vilket givetvis lett till att många "tappat bort" hingsten här hemma.
Det är dags att vika upp kepsskärmen och ta Calle Crown på allvar.
Senast vi såg honom var 9 maj i Prix du Rouergue på Vincenne där han tillsammans med David Thomain flög fram över upploppet och sprang hem 30 150 euro. Calle Crown har till dags dato gjort 30 starter nere i Frankrike och gått i mål som segrare vid fem tillfällen. Man ska ha i åtanke att han oftast varit ute i stentuffa sammanhang och inte minst senast fick vi återigen se honom hävda sig väldigt väl där nere.
Elitloppsdistansen 1 609 meter autostart är något Calle Crown inte sprungit över så ofta. Men visst har man kvar intrycket av honom i försök till Sprintermästaren där han från innerspåret besegrade Perfect Spirit på tiden 1.10,3a/1 609 meter.
Inbjudningen av Milliondollarrhyme känns för min del totalt iskall. Det höjer inte temperaturen en endaste grad och i min bok är Milliondollarrhyme en inbjudan man kunde väntat något med. Istället vill jag ha in Calle Crown. Det är han väl värd.
Toppform - och inte en del i Solvalla-familjen!
Han är van vid världseliten, är nu sju år gammal och framförallt är han i toppform för dagen. Nej, han är ingen superstjärna som får det att pirra i magen inför Elitloppet, men han är ändå på sitt sätt en joker i sammanhanget som inte fått ställas mot svenska eliten på ett par år nu.
Sedan är det givetvis så att det är av tung vikt att Calle Crown inte tillhör Solvalla-familjen. Som alltmer tagit över Elitloppet.
In med Calle nu, Anders Malmrot
