Är det något jag varit bra på under mina år är det att gnälla på V75 Direkt studion. Studion där negativ kritik är närmast förbjudet och allt intressant som dyker upp är sådant som istället ska tystas.
Därför var det som att jag låg och mös som en utsträckt katt i en soffa när Patrik Fernlund tog rejäl ton under förra veckan.
För Travronden uttalade han sig kring hur det icke-existerande surret går kring framförallt Calgary Games men även Francesco Zet.
Det är två av våra största stjärnor på väldigt, väldigt många år. Under den korta tävlingsperiod de sannolikt kommer verka får vi trav-intresserade inte ett endaste dugg. Det är tystnad råder och det känns närmast respektlöst mot alla som älskar trav.
Jag närmast älskade att Fernlund drog en lans i Ronden mot allt och det är mycket för han dels verkar inom sporten men även går klädd i travmedia-skjortan emellanåt.
Jag har personligen haft svårt kring hans gränsdragning mellan sport och media (som inte finns...) och har det fortfarande. Men vad han gjorde förra veckan var att säga det alla tycker och tänker. När en inom travsporten gör det bara älskar jag det!
Calgary Games var ett fenomen som tog oss med en storm vi sällan varit med om. Där fanns en mystisk magi som låg och puttrade till att ha potential att bli en av de bästa genom alla tiderna. Under 2022 började jag däremot alltmer tröttna på honom och allt runtomkring.
Ja, hela Timo Nurmos vägran till att släppa in fick mig att närmast tröttna över att höra namnet Calgary Games.
Det blev att jag nästan skrattade till när folk redan kallade honom för "världens bästa häst", utan att han faktiskt bevisat något mot äldre eliten.
Vilar ett ansvar mot sporten
Jag förstår invändningarna man kan ha om att Nurmos dels bestämmer helt själv hur han vill ha det. Att det finns ett visst arbetssätt där han inte har utrymme eller lust att släppa in intressenter för mycket.
Samtidigt är vi nu inne i en travsport som inte är densamma som vid Maharajah-tiden.
Travsporten är idag iskall att besöka på plats om besökaren inte erbjuds någonting ytterligare. Det räcker inte längre med att locka med hästarna som selas ut, vilket vi inte minst såg när Calgary Games årsdebuterade på ett öde Solvalla en kall onsdagkväll.
Idag vilar lite av ett ansvar på sportens aktiva att vilja "sälja in" vår sport. Säga vad man vill, men visst är Calgary Games "något annat" idag. Något vi kanske inte kommer få se på länge. När ett så stort affischnamn finns ingår det även en del oskrivna regler, kan jag tycka.
Som i att ömt värdesätta "hypen" som finns. När vi har sådana profiler måste vi ta tillvara på tillfället. Det är sådana hästar som Calgary Games som kan locka intresse igen! Därför surnar jag när det blir som det blir i det här fallet.
Värst är givetvis till slut att han inte ens startar och att han startar en gång till tror jag inte ens den mest optimistiske tror.
-----
På tal om tydlighet och ge intressenter och spelare information blir allt bättre från travstallen.
Sedan länge har stall som Daniel Redén, Johan Untersteiner och Svante Båth skrivit ut startkommentarer om sina hästar och jag noterar även att Katja Melkko gör detsamma. Det är oerhört tacksamt och sådana här gester gör att man känner stor uppskattning.
-----
Norr är hetast för dagen!
Det är inte ofta som travsporten i norra Sverige är särskilt intressant. Sporten håller, ursäkta mig, men oftast halvdan kvalitét och det är sällan jag upplever det som att loppen är särskilt se- eller spelvärda.
Att Robert Bergh flyttat hem till Bergsåker igen är däremot det bästa som hänt norra Sverige på väldigt länge.
Det är tveklöst som så att framförallt Bergsåker-området är det hetaste vi har i Sverige idag. När kände man det senast? Ja, nästan aldrig eller åtminstone på väldigt, väldigt många år.
Vi kan snacka hur länge som helst om hur bra sport det bjuds på nere i söder - men det vi nu får uppleva på Bergsåker mellan Bergh och Daniel Wäjersten-stallet är djäkligt bra för norra travsporten och även någonting helt nytt!
Det är som jag skrev i början; Jag älskar detta!