Nils Lagerström förmedlade resor via sin (trav-) och resebyrå som under trettio års tid kuskade runt både spelare, hästägare, tränare och även övrigt löst folk runt på travbanorna i Sverige och Europa. Jag kommer ihåg dessa resor, även om jag mycket ung då. Jag fick ett flertal gånger följa med min Pappa när Nilox hade ordnat resan. Mitt första minne är när jag fick åka med till derbyhelgen 2008. Min far ägde Colombian Necktie som två år tidigare hade vunnit Svenskt Travderby på Jägersro. Nu skulle ''Colombianen'' starta i jubileumsloppet på V75 och var stor favorit. Ner till Sturup hade Nisse i sedvanlig stil ordnat en stor transferbuss för att frakta halva flygplanet som hade åkt genom Nilox resebyrå. Färden gick till Jägersro där kuskar och tränare till fredagens lopp hoppade av. Kvar på bussen var spelarna och hästägare som skulle checka in på Scandic Kramer, som för övrigt tidigare ägdes av en av landets främste uppfödare, Johan Dieden.
Jag minns att Nisse höll sin genomgång på bussen och att han på ett elegant sätt ställde sig i receptionen till alla hade checkat in på sitt rum. Nisse höll i trådarna och såg till att alla fick en bra upplevelse under vistelsen. Till både lördagen och söndagens lopp kom återigen transferbussen och hämtade upp alla som skulle till travet. Efter några minuter skrek någon i sällskapet; ''Det är dags för luringen''. Nisse plockade då upp mikrofonen och tog fram programmet och delade med sig av ''Nisses Luring'' som alltså var ett skrälldrag under tävlingsdagen. Ofta satt luringen och det hände då och då att det applåderades i bussen påväg tillbaka till hotellet eller flyget.
2008 gick fyra anonyma storspelare ihop och beställde en pokal av större sort. Enligt rykten kostade pokalen upp emot 35 000 kronor och pokalen skulle tillägnas Nils Lagerström, som blev väldigt chockad när Solvalla ringde och förmedlade nyheten. Efter några år valde ''Nisse'' att döpa om loppet till Spelarnas Pokal, då han menade på att det inte fanns ett lopp för travsportens viktigaste klientel. Spelarna.
Ravage du Lys tillsammans med ägaren, tillika storspelaren Anders Ström och Nils Lagerström Foto: ALN Pressbild
Med den nya titeln, Spelarnas Pokal kördes loppet i något år innan det rann ut i sanden, senaste upplagan kördes därmed 2013 då Timo Nurmos-tränade Engla Håleryd tog hem den åtråvärda vandringspokalen. Sedan dess har pokalen inte gått att hitta. För ett år sedan tog jag på mig ansvaret att (åter)instifta loppet för Nisse och dessa fyra som låg bakom pokalens vägnar. Efter att ha pratat med Solvallas sportchef, Anders Malmrot kändes det dock lönlöst. Pokalen var försvunnen. Malmrot gillade upplägget kring loppet och letade i varenda vrå på hela Solvalla. Malmrot spekulerade i om ägaren till Engla Håleryd hade fått med sig pokalen hem till Tyskland. Man kontaktade då även ägaren utan att få någon respons. Vi misstänkte alltså att pokalen var stulen, och projektet höll återigen på att rinna ut i sanden.
I november fick jag dock ett samtal av Anders Malmrot igen som berättade att dem hade hittat pokalen, som på något märkligt sätt hamnat i lokalerna till Solvallas hästägarförening. Malmrot kom med ett förslag på datum och eventuell proposition och loppet blev i samma sekund (åter)instiftat.
Det här är det enda travloppet i landet som sätter spelarna i fokus. Målet är att kunna höja prispengarna redan nästa år och förhoppningen är att loppet ska få en plats på V75-kupongen. Jag har själv starthäst i loppet och hoppas att kunna ta hem pokalen, men som en av Sveriges absolut bästa travspelare skrev i Solvallas banprogram, skickar jag iväg loppet med de klassiska orden:
Må den mest spelvärda hästen vinna!
