Att jag fötts och vuxit upp i Malmö har jag aldrig sett som någon motgång. Tvärtom blir man närmast patriotisk till sitt Skåne under åren man växer upp och får lite förstånd.
Skåne med Jägersro i spetsen har förstås den fantastiska Hugo Åbergs-kvällen samt derbykvalet på sensommaren som sin charmiga sommarflört.
Men är det inom något jag känner lite motgång i att bo här nere är det under sommarmånaderna. När trav-Sverige blommar ut.
Travsportens bästa tid på året är nu. Utan tvekan.
Och det vackraste är stordagarna och kvällarna i Norrland som lockar 10-15 000 besökare i gemytlig miljö med högklassig travsport.
Vi har midnattsloppen i norr och en sådan fantastisk dag som Årjängtravet med sin stordag för året, exempelvis.
Att Sverige rent miljömässigt är vackert under sommaren vet säkert hela världen om. Men det finns inget annat än travsporten som visar det på så vackert vis. Och travsporten är helt oslagbar den här tiden på året!
- För er som inte är vidare insatta i travsporten rekommenderar jag att ge banbesöket en chans den här sommaren. Ni kommer inte ångra er.
-----
Love Matters och Volstead "kuppades" in i Jämtlands Stora Pris till Queer Fish och Balfours olycka. De räddades av wildcard-kortet.
Att där finns wildcards är bra, om det görs på rätt sätt! I söndags kändes det bara mer orättvist och märkligt hanterat. Alla gör vi fel, men det här var illa...
Vilket är just det åtminstone jag reagerar över.
- Jag tycker framförallt synd om Magnus Träff som verkligen har fått igång Queer Fish till en framgångsrik travhäst och som verkligen gjort sig förtjänt av att få chansen på den stora scenen. Visst är det även synd om Robert Bergh med Balfour, men just för Träffs del måste det kännas hårt.
Jag tycker det stinker om det hela det här. Och det blir närmast omöjligt att konstatera annat än att amatörtränarna återigen blir behandlade med en armbåge i ryggen och där det klappas medhårs till storstallen.
- Varumärket V75 och de som kan styra och ställa måste tänka efter en extra vända! För att en amatörtränad lyckas slå sig in i storloppen är bland det vackraste som finns. Och något man ska vårda alla dagar i veckan.
-----
Johnny Takter valde att bryta med travsporten för någon vecka sedan. Men i söndags satt han i sulkyn igen när det var dags för A Sweet Dance (Helena Burman).
Jag förstår Takter som inte kan bryta helt med vissa fantastiska hästar han fått en speciell känsla för.
A Sweet Dance? Vilken jäkla topphäst...!
-----
Jag brukar ofta använda söndag som vilodag från det mesta, såväl även travsporten. Därav att jag sällan följer Grand Slam-omgångarna. Men förra söndagen gjorde jag ett undantag!
- Jag reagerade där över en viktig punkt.
Det är något betydelsefullt och unikt att få vara med om att ens häst går och vinner. Det måste vara en magisk känsla som rusar runt i kroppen. Och i och med att jag även nu upplevt känslorna av starthäst på banan, kan jag knappt föreställa mig hur det kommer kännas den dagen Donna di Damgård vinner lopp igen.
Därför tycker jag det är lite tråkigt vilken parentes det blir över detta i tv-sändningen. Där är det istället gästspelarens spelkupong som är viktigare.
Och i söndags stod de och förbarmade sig över att en betrodd häst vunnit i loppet som spelaren helgarderat.
Där ägnades inte mycket tid eller utrymme åt vinnande ekipaget. Det var istället en ajfan-det-var-ju-synd-det-här-känsla över hela studion. Jag är väl medveten om spelets stora kraft och järngrepp över travsporten. Men kan samtidigt ändå känna att det är lite olyckligt över behandlingen mot de som får uppleva en segrande häst på banan.
Vi måste ägna tid åt att hylla segerhästen lite mer!
-----
Fabrice Souloy fortsätter att greppa efter halmstrån att komma in i sporten igen. Och lyckligtvis verkar även fransmännen bestämda att ej välkomna skandaltränaren.