För någon vecka sedan hade vi det rätt iskalla V86 Super Days. Allt det här med speltokiga omgångar under en veckas tid är vad det är. Det bringar in bra omsättningen till ATG på kort tid och så fort en tävlingsdag erbjuder V75/V86 istället för V64 blir det per automatik minst dubbla omsättningen.
Efter att V86 Super Days var över är det som att sporten dragit in en rejäl kraft över oss alla. Framförallt med två underbara ögonblick;
Hail Mary, årets vinnare av Svenskt Travderby, segrade utan att på något sätt toppas i balans. Den där förbannade hetsen som många sysslar med för att springa hem bra med pengar på kort tid.
Vad jag däremot tar med mig allra mest med Hail Marys seger är ägargänget bakom fyraåringen.
Deras segerglädje gick verkligen att ta på från tv-rutan och sättet de uppträdde på framför kameran var en stor seger för hela travsporten. De gjorde en enorm reklam för hästägandet och jag hoppas verkligen man tar tillvara på tv-klipp som det vi fick två minuter efter Hail Marys seger.
För Travstugan har vi givetvis hållit tummarna stenhårt för Simon Wall som sedan en tid tillbaka bloggar hos oss. Wall är en kille med stor kärlek till hästarna och som vågar drömma. Där andra kanske ser omöjligheter ser han istället möjligheten. Och försöker framförallt visa att ingenting är omöjligt. Alla kan lyckas om de bara ger sig själva chansen till det.
Simon Wall har fått en enorm snurr på sitt lilla stall och med små medel har han fått sina hästar att stormtrivas. Förra helgen ledde hela den här drömmen till en seger i sto-SM för kallblod med Silver Jossan.
Chocken i ögonen på Simon, hans darrande händer som var fulla av adrenalin och glädjetårarna mitt framför en tv-kamera var en fröjd att se. Och det var framförallt en härlig dragningskraft om vad travet verkligen handlar om; sportens underbara sidor.
-----
På torsdagen kunde jag via Travronden läsa om att en a-tränare haft otillåtna preparat. Från Svensk Travsport går det däremot inte att läsa någonting kring ärendet. De vill väl hålla en så fin fasad utåt sett som möjligt.
Jag är så förbannat trött på att sånt här djävulskap fortfarande existerar. Man tror sig vara härdad. Det har ju dessvärre inträffat flera gånger om för ofta.
Men efter att ha läst artikeln hos Ronden kunde jag inte känna annat än ilska. Ren och skär ilska. Och utan att ha koll på aktuella fallet gick det givetvis att läsa uttalande från tränaren i fråga som hade sina orsaker/bortförklaringar. Det är just vad de alltid har.
-----
- Inkonsekvenstänket är väl inte något jag ställer mig bakom.
Daniel Olsson har jag på sistone lyft fram flera gånger om. Hans briljans i både ATG Live och framförallt i hytten som expertkommentator har blivit en rejäl nivåhöjare. Tveklöst bland de bättre på posten just nu.
Det var kul att se honom styra in V75-seger med sin Bridge Jumper förra helgen, men över upploppet var det ingen grann drivning av genomödmjuke Olsson som även resulterade i böter.
När väl utländska kuskar gör bort sig är vi många som gärna spyr galla och ryter ifrån. Som man ska.
När det däremot råkar vara våra svenska kuskar som gör samma misstag är det plötsligt man helst blundar för.
Jag tycker det är lite väl för inkonsekvent kring hur folk upplever det här med drivningar
Istället för att Daniel Olssons drivning varit på tapeten fick han istället en glad seger-artikel i Trav365.
Det blev onekligen en intressant efterföljd av drivningssegern.
