Inom travsporten är vi sällan benägna till förändring. Ska det in och röras om i grytan sitter majoriteten av de gamla kråkorna och kraxar surt. Muttrar i hörnet och tänker negativt.
Kring hela skotvångsämnet har jag väl till en början varit en vresig kråka. Tyckt och tänkt att det är förbannat att tränarna inte ska få bestämma själva. Istället ska "mamma och pappa" kliva in och sätta reglerna. Per automatik sitter jag och ser ner på det.
- Nu när det gått ett par år med det här är det bara att se sig själv i spegeln och erkänna sitt fel. När jag vaknade upp i onsdags och vi plötsligt var inne i december månad så föll årets första snöfall över Malmö. Ja, det var som taget ur en saga.
Vinterns första snöfall. 1 december. Halleluja.
Jag kan förstå de som sätter sig något emot hela skotvånget. Om en vecka kan det åter vara runt 5-6 grader i Malmö med en jättefin travbana på Jägersro med möjlig barfotakörning. Men, ska vi inte bara se längre än näsan räcker nu? Jo, det är nog dags för det.
Klart som fanken det här med skotvånget är välkommet vid en årstid där vädret pendlar mer än jag gör vid en restaurang-beställning. Nu vet vi alla om att lagda kort ligger.
Det enda jag ser ner på den här tiden på året är det förbannade uttalandet "lika för alla".
Tränare/skötare tenderar att vid varje intervju kring starthästarna dra till med det här ofattbara uttalandet. Lika för alla.
"Det är ett klart minus för min häst att gå med skor men det är lika för alla", är typiska uttalanden jag nästan blir galen på efter bara en dag eller två.
Nej, det är inte lika för alla. Det finns hästar som närmast avskyr att tävla med skor. Det finns hästar som endast bara kan prestera med skor och har fördelar med brodd.
Men, med det sagt; lagda kort ligger. Äntligen slipper man gissa kring en del tränares balanser. Puh.
Gladiatorspelet trav
Vid tillfällena jag tagit med mig ointressanta till travet har de fått ett visst intresse för sporten. Förstått charmen med den. Travet ger väldigt många enormt mycket glädje och närmast en mening med livet.
Därför gnager det i mig att sporten endast får synas i de stora rummen när det är något negativt. Aldrig när det är positivt. Travet verkar främst intressera när det finns något mörkt att rapportera om.
Sveriges Radio, som jag upplever knappt vet vad en travhäst är för något när man lyssnar till deras sportsändningar, går igång som bara den kring "djurplågeri", det så kallade "ridspöet" och fan vet allt.
Travet blir utmålat som rena rama gladiator-spelet.
- Det är förbannat att travsporten endast får synas på löpsedlar och i de stora rummen när det är något negativt.
Vad som däremot är positivt är Solvallas hantering av Elitloppet. Fan ta mig på tiden det händer något med det största vi har. Prischecken bör resultera i att fler utländska och framförallt yppersta världseliten från Frankrike inte har råd eller för den delen lust att tacka nej längre.
Kruson mot karriärens första seger.
Man behöver inte vara en segerstaplare för att bli en profil i travsporten. För det är jag glad för. Jag minns kallblodet Krusen med stor värme.
Han förgyllde inte travbanorna med sina prestationer utan med sin uppenbarelse. Hela hans rörelsemönster och exteriör fick en att fastna för honom direkt.
Första avkomman efter Krusen är Kruson som ännu är den enda av tre avkommor som startat. I tisdags tog hingsten sin första seger i karriärens elfte start. Bakom fyraåringen satt Mats E Djuse. Liksom pappa Krusen inledde Kruson karriären hos Michael von Krustenstierna men regidebuterade för Jan-Olov Persson i tisdags. Låt hoppas Kruson går i pappa Krusens spår.
