Det gläder mig att majoriteten av banorna i Sverige tar till sig av vad spelarna vill ha.
Något den moderna travsporten dragit igång är den enorma vagnhysterin. Plötsligt är djuret knappt det viktigaste att tänka på längre vad gäller vinnare och förlorare. Det är vilken typ av vagn hästen springer i och om det är med eller utan skor.
Banorna har lyssnat, det märks verkligen. På sociala medier publiceras listor med aktuella startlistorna där skötare/tränare fått fylla i vilken typ av vagn deras häst ska springas i. Och det må låta som en simpel aktion men problemet är fortfarande tydligt.
Det är att det fortfarande bara är frivilligt...
Det är fortfarande en rejäl skillnad från stall till stall och hur de ser på att dela med sig av information.
Tyvärr har vi fortsatt tränare som hellre lurar i vassen. Och som hellre överraskar oss alla när väl hästen kommer ut till loppet. Plötsligt är det en jänkarvagn på för första gången, exempelvis.
Detta medför en rejäl irritation från spelare och intressenter av travsporten. En typ av ignorans man närmast avskyr. Majoriteten av stallen gör det tacksamma jobbet - men där finns även de som fyller i lite allt möjligt i rutorna och helgarderar sig.
Det är ju fortfarande frivilligt med det här. Knappast några bötessummor som utdelas.
Det måste upphöra här och nu. Det ska vara en del av tävlingsdagens regler att kunna informera om utrustning. Rätt sådan.
Det ska givetvis vara okej att testa en viss typ av vagn i värmning först innan man gör sitt slutgiltiga val till loppet. Så länge informationen når spelarna och valet meddelas i tid innan loppet i fråga. Då ser jag inget problem. Men det här den här hysch-hysch-känslan som jag vill ha bort.
Under 2019 måste vi göra allt för att motverka sådana här simpla skitsaker. För allas skull.
-----
Sportsligt blir det skoj att kolla in Pastore Bob och Lionel, men mer än så är väl V75-omgången på Momarken inget vidare. Men däremot spelmässigt... Det ser fantastiskt klurigt ut.
Nej, jag är inte förtjust i utlandsomgångarna, men sådant vi får acceptera vissa gånger om året. Och för oss som älskar sporten blir fokuset mer riktat åt Vincennes.
-----
Tänkte på en grej kring det där med antalet avlönade som arbetar med trav-tv. De är ändå en himla massa, framförallt under V75- och V86-tävlingarna.
Missförstå eller förstå mig rätt. Jag har inte världens koll på hur uppläggen ser ut vid sändningarna, utan detta är helt hur jag upplever det.
Min känsla är att de möjligen är någon för mycket. Under V75/V86 är det experter och utsända lite överallt samtidigt som där stå två experter och en programledare i studion.
Behövs verkligen allt det här? En hel busslast av människor som utför samma saker.
I en sund och logisk värld hade det för min del räckt med en samsändning mellan ATG Live och tv-sändningen. Nu går väl inte det eftersom tv-sändningen gärna vill tilltala folket som knappt vet vad en häst är för något.
Vad gäller vardagstravet kan jag köpa att ATG erbjuder V65-spel till norska tävlingarna. Men att man ska behöva ha en i studion som endast ägnar sin tid åt dessa tävlingarna är i alla fall i min värld totalt iskallt. Finns verkligen det behovet? Om de nu erbjuder tipsartiklar också.
Alla har vi våra olika intressen, men jag skulle knappast tro att live-tittarna skulle börja rasa ifall man drog ner på det...
Och det är oftast svårt att undvika "jävsituationen" - men för travet är detta uppenbarligen inget problem.
Jag har skrivit om det så många gånger förr. Är man antingen tränare med start i V75/V86-loppen eller för den delen aktiv inom sporten, har jag svårt att se de sitta och arbeta med travsändningarna.
Jag har inget emot de som personer. Men ska vi ha någon form av öppenhet och sändning där åsikter kan och vågas lyftas fram både åt det positiva och negativa hållet, känns det som rena omöjligheten om en aktiv jobbar med sändningen.
Man undviker så mycket som möjligt att tala "illa" om kollegan. Det i sig förstår även jag, så klart.
Jag ser aldrig låt säga en fotbollsspelare som sitter på bänken agera expertkommentator under matchen för att sedan hoppa ner och spela. Om vi nu hårdrar det. Men ni förstår väl vad jag menar...
-----
...och på tal om är det fortfarande lite speciellt att landets stortränare har kolumner i kvällstidningarna. Där majoriteten bara lyfter fram allt det dåliga i travet varje vecka.
-----
Mina krönikor ger mig både gråa hår och stunder av tillfredsställelse.
Jag ogillar egentligen att synas, men kan inte hålla mig från att vilja göra det inom den här branschen. Uppenbarligen. Därav de gråa håren. Konflikten i mig.
Men gläds även åt att där finns de som uppskattar mina texter och åsikter. Tillfredsställelsen.
Och senaste månaderna har varit minst sagt händelserikt. Jag har upplevt nya sidor hos folk.
Efter mina texter kring dopingen inom sporten har jag tydligt märkt av de som ogillar att jag lyfter ämnet. Ställer sig på andra sidan.
Det gläder mig därför att på svart och vitt se skillnaden på de som har ett gott och mindre gott samvete inom travsporten.
-----
Man var väl lite putt på tillvaron när Jägers tappade sin tävlingskväll, tisdag, för ett litet tag sedan. Men någonting i mig uppskattar ändå lunchomgångarna som banan fått lite mer av. Och det verkar som att folket lockas dit. För en gång skull är restaurangen välfylld - vilket den knappast hade varit vid kvällsomgång.
Och vad gäller att Solvalla-profiler vände till Bergsåker i onsdags? Nåja, någon gång om året gör det väl ingenting. Men det är väl ganska tydligt samtidigt att nationalbanan inte har den unika glansen som vi egentligen vill att den ska ha.