Återigen blev det en Conrads Rödluva som fick trippa av banan som en förlorare. Återigen var det en Activated som rörde sig mot vinnarcirkeln.
Åt ena hållet är det självklart bittert - åt det andra är det ordlöst euforiskt. För travsporten i sig är det rent magiskt.
Jag sitter på en balkong nere i Medelhavet i söndagskvällens mörker. Syrsorna jobbar för fullt i buskaget och träden - och framför mig vilar Medelhavet inför morgondagens badglada barn.
Det gäller att försöka pausa sig från travet litegrann. Sådant är ett måste om man ska ligga på topp...
Givetvis följde jag däremot Stochampionatet. Och liksom alla andra skakade jag bara på huvudet. Den där Wallin gjorde det igen. Nu är det dags att ta honom på ett rejält allvar.
Att lyckas i travsporten är svårt. Och att besegra de stora stallen är ännu svårare. Inte minst i stora unghästlopp med miljoner i förstapris. Nu har Gävle-tränaren lyckats två gånger om med sin Activated.
Självfallet finner han inga ord efteråt. Det gör nog inte vi heller. Det är ett magiskt ögonblick för hela travsporten. En enormt viktig seger och signal till alla.
Ge aldrig upp. Tro på din häst och ditt koncept. Alla har chansen att stå i rampljuset en vacker dag.
-----
Och så klart är det bittert för Daniel Redén som åter såg sig förlorad med sin Conrads Rödluva. Det är dessvärre den här förbannade charmen med travsporten ibland...
Nu är jag dock övertygad om att både Redén och hästen kämpar sig tillbaka igen redan i Derbyt...
----
Det har surrats en del om ovalerna senaste dagarna. Om 1 000 metersovalens utdöda utformning. Vad jag däremot vill lyfta och shasa bort är söndagstravet.
Storlopp under söndagar är mer iskallt än första doppet i Medelhavet (jag är en badkruka, skall tilläggas...).
Traditioner ska vara till för att förgöras och göras om. Inom travsporten är det mer givet än någonsin. Hjulspåren vi vandrar i år efter år är sönderharvade...
