V75 Eftersnacket Martin Engstrom
Redaktion

Annandagsfinalerna - i sin skymundan

Det finns säkert ett och annat positivt att hämta ur detta Winter Burst-konceptet som ATG dragit igång. Något som däremot svärtar ner det är negativa konsekvenserna som drabbar Annandagen på Solvalla.

Annandagsfinalerna på Solvalla är bland de mest klassiska V75-dagarna vi har. Garanti på toppsport kombinerat med julledighet på Nationalbanan ramar in dagen till en av vinterns stora händelser. 
Vad däremot senaste årens Winter Burst-upplägg gjort är att förminska tävlingsdagen till något som inte är mer än en i mängden av alla V75-dagar.

Jag tror säkert där finns ett och annat positivt att hämta ur Winter Burst. Inte minst att det per automatik drar mer omsättning än om det varit V64-loggan på spelkupongen istället.
Men vad detta upplägg tenderat att göra är att mer eller mindre förstöra Annandagsomgången alltmer för varje år detta upplägg får pågå.

Sporten måste få lyftas fram ibland. ATG har givetvis gjort sitt för att promota Winter Burst, men de hade faktiskt kunnat ta och visa lite av sportens bidrag då och då. Och nu när spelbolaget även erbjuder spel på annat än trav är det just vad de lyfter fram i sina tv-reklamer. Inför Annandagen handlade det inte om V75-finaler på Solvalla. Då skulle givetvis klassiska 'Boxing Day' lyftas fram med sina spel inför fotbollsmatcherna i England.

Och i sin skymundan har vi Annandagsfinalerna på Solvalla. Det har blivit en i mängden av en massa spel. Givetvis är det extremt olyckligt och närmast ledsamt.
-----
Ibland bara löser det sig. Det var just det som det gjorde för Johan Untersteiner med Dear Friend. Från tredjepar invändigt med halvvarvet kvar såg det mörkt ut, men när rygg ledaren gick ut i andraspår och ledaren kastade in handduken löste det sig för Untersteiner som hittade ut och kunde spurta hem segern i Stoeliten.

  • Jorma Kontio tog enkelt hand om ledningen med Bugatti Brick som tilläts köra i mycket beskedligt tempo där framme. Detta till trots så var det tomt i tanken sista biten. Både för Bugatti Brick och Wild Love är det nog ett besök till läkaren som gäller.

Det är inte ofta klass 2-lopp bjuder på underhållning. Men lyckligtvis; inga regler utan undantag.

Magnus Teien Gundersen skötte styrningen på bästa sätt och det syntes verkligen hur mycket han trodde på sin jättetalang till häst. För visst imponeras man av Iggy B.R. och hans inställning. Vandringen ute i tredjespår sista varvet var inte enkelt, men han stred hela vägen in och kunde med knapp marginal passera tappre Odds Indicator.

  • Bakom tycker jag även flera andra gjorde klart bra insatser, men just Iggy B.R. är något extra. Idag var han en av två som gjorde Klass 2-loppet till en underhållning!
Esprit Sisu, förvånande favorithäst det här året

Vad som förvånar mig mest så här vid årsslutet? Att favorithästen min är Esprit Sisu. Det trodde jag aldrig när året inleddes.
Det är något med den hästen som närmast fängslat mig. Och vilken imponerande hårding han är!
Idag försökte större delen av spelarkollektivet att döma ut honom, men som den hårding han är så är det inget som bekymrar femåringen. Segern i Silverfinalen var rejäl som vanligt. 

I V75-4 valde Örjan Kihlström att köra i god tid med Antonio Trot som tidigt var framme utvändigt ledaren Lövdala Principito och kopplade greppet med 50 meter kvar. Antonio Trot tappade sedan fokuset och travet och istället gick segern till Lövdala Prinicipito som är i sitt livs form.
Tränare Jessica Simpsson måste njuta av tillvaron med hästen!

För firma Kihlström/Timo Nurmos blev det snabb revansch. I V75-5 segrade Örjan Kihlström med stallets Seismic Wave som med något knapp marginal höll undan från väldigt bra avslutande Beartime.
Robert Bergh fick ingen vidare lycka med sin Indra's Secret som hamnade snett på det direkt och får ta nya tag. Giant Shadow var något blekare än vad vi varit vana vid - därmed är svenska segersviten bruten.

Stepping Spaceboy överraskade oss senast på Åby genom att leda runt om trots lite mer än fyra månaders uppehåll. Idag upprepade han bedriften och det såg ju faktiskt hur enkelt ut som helst i Gulddivisionen.
Stefan Söderkvist släppte aldrig någon förbi sig när bilen släppte fältet och efter det var det tack och godnatt åt konkurrenterna. All eloge till stall Admir Zukanovic för jobbet med sexåringen!

Stall Luguaer hade inga inslag med i finalomgången. Sedan var det dags att avrunda finalfesten på Solvalla med Bronsfinalen.
Marc Elias rusade fram i ledning med stallets Night Brodde som i pigg stil kunde leda runt om utan att ge några av konkurrenterna chansen att utmana.

Gratulerar segrande V75-skötare:

  1. Amanda Höjnö (Dear Friend)
  2. Victor Karlsson (Iggy B.R.)
  3. Camilla Björk (Esprit Sisu)
  4. Wendela Westerlund (Lövdala Principito)
  5. Hanna Vestfält (Seismic Wave)
  6. Manne Börjesson (Stepping Spaceboy)
  7. Simon Mitman (Night Brodde)

3 006 personer tog sig till Solvalla idag!

Följ Travstugan på Youtube